5. Verksamhetsområdet Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen

Allmänt om verksamhetsområdet

Verksamhetsområdet Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen omfattar från och med periodens början fyra huvudprogram; de har givits en ny rubricering:

· Kyrkomötets sammanträden

· Kyrkostyrelsen

· Nämnder och revision

· Vissa för verksamhetsområdet gemensamma intäkter och kostnader.

Kyrkostyrelsen förvaltar också det centrala kollektkontot och utfördelar rikskollekterna. Detta motsvarar huvuddelen av verksamhetsområdets budget.

Verksamhetsområdets kostnader

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
53 319 tkr	68 052 tkr	74 041 tkr	85 221 tkr

Väsentliga förändringar

_ Kyrkomötets kostnader ökar det år förslag till nya kyrkliga böcker behandlas

_ Eventuellt ordnas en extra kyrkomötessession år 2002

_ Svenska kyrkans riksmöte skall genomföras år 2004

_ Kyrkostyrelsens medel till förfogande läggs på en högre nivå

_ Kyrkomötet arbetar från och med år 2002 enligt kyrkoordningens grundbestämmelser.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser

Med ledning av utfallet för 2000 års kyrkomötessammanträde bedöms Kyrkomötet normalt dra en kostnad på mellan 15 och 16 mkr årligen. Det år kyrkans böcker behandlas, enligt planerna 2002, görs en uppräkning med 4 mkr med hänsyn till behovet av maximalt antal sammanträdesdagar jämte behov av utskottssammanträden mellan sessionerna. Eventuella ytterligare kostnader med anledning av en extra kyrkomötessession i mars 2002 får tas ur Kyrkostyrelsens medel till förfogande.

Den del av Kyrkomötets kostnader som avser arvoden har beräknats utifrån nu gällande arvodesregler.

Kyrkostyrelsen anser att traditionen med riksmöten är viktig för Svenska kyrkan som folkkyrka. De är därför en prioriterad uppgift. Erfarenheten från de senaste riksmötena visar att de utgör ett stort ekonomiskt åtagande för den nationella nivån och att kostnader uppkommer också under förberedelseåren. Anslag till 2004 års riksmöte har inte lagts in i mål- och rambudgeten utan har hänförts till Kyrkostyrelsens medel till förfogande, då något belopp inte nu kan läggas fast. Det torde dock komma att ligga i storleksordningen 4 mkr för det aktuella året.

Inom verksamhetsområdet budgeteras rikskollekterna i Svenska kyrkan. Dessa bedöms ligga relativt oförändrat på 66 mkr för vart och ett av åren under perioden.

Med hänsyn till den nationella nivåns ansvar för Svenska kyrkan som helhet är det nödvändigt att Kyrkostyrelsen förfogar över en reserv som kan täcka behov vilka ej varit möjliga att förutse. Bakgrunden är den osäkerhet som finns i bedömningen av utvecklingen av Svenska kyrkans ekonomi, men också av samhällsekonomin i stort. Händelser i omvärlden liksom större samhällsförändringar, t.ex. befolkningsomflyttningar, är tillsammans med ändringar i avgiftsunderlag och skattesystem andra omständigheter som kan komma att påverka Svenska kyrkan. Därtill innebär en reserv hos Kyrkostyrelsen också att budgeten inom olika verksamhetsområden kan hållas stramare. Osäkra ekonomiska bedömningar, särskilt avseende andra och tredje året, kan undvikas om det i stället finns ett utrymme inom vilket Kyrkostyrelsen kan omfördela medel efter särskilt ställningstagande. En reserv av angivet slag bör vara högre ju längre fram i tiden som budgeten avser eftersom osäkerheten då är större. Kyrkostyrelsen gör bedömningen att budgeten bör inrymma medel till förfogande med 20 miljoner kronor för år 2002, 30 miljoner kronor för år 2003 samt 40 miljoner kronor för år 2004. Förfogandemedlen skulle därmed år 2004 uppgå till 2 procent av den nationella nivåns omsättning.

Inom verksamhetsområdet budgeteras de tre av Kyrkomötet utsedda särskilda nämnderna Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd. Det är ännu för tidigt att bedöma omfattningen på sikt av respektive nämnds verksamhet. Tendensen från det första verksamhetsåret 2000 är att överklagandenämnden kommer att vara den mest belastade. Budgetering har skett i enlighet härmed.

Inriktningsmål

_ Allt arbete på Svenska kyrkans nationella nivå syftar till att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling.

Verksamhetsområdets rambudget

Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
Belopp i tkr				Utfall	budget	budget	budget	budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Kollekter o gåvor			68 150	66 700	66 200	65 700	65 200
	Rikskollekter			-54 649	-54 650	-54 150	-53 650	-53 150
	Övriga bidrag			337
	Nto finans- o kap.förv			513	10 092	10 430	10 430	10 430
	Övriga intäkter			6 768	200	200	200	200
S:a extern finansiering				21 119	22 342	22 680	22 680	22 680
Nationell finansiering				20 515	30 977	45 372	51 361	62 541
S:a intäkter				41 634	53 319	68 052	74 041	85 221
Kostnader
	Lämnade bidrag			-15 426	-23 350	-33 305	-43 305	-53 305
	Övr externa kostn			-27 372	-19 750	-23 315	-19 380	-20 020
	Personalkostnader			-2 918	-2 969	-3 500	-3 060	-3 100
	Ftg-anknutna mdl (SPP)			10 914
	Interna kostnader			-5 747	-7 250	-7 932	-8 296	-8 796
S:a kostnader				-40 549	-53 319	-68 052	-74 041	-85 221
Dispositioner
	Förändr av avsättningar			138
	Förändr fritt eget kapital			-1 223
S:a dispositioner				-1 085
Nettoresultat				0	0	0	0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			-4 613	7 500	8 182	8 546	9 046
	Kyrkomötesarr			14 973	15 717	19 500	15 125	15 555
	Nämnder o revision			2 283	2 930	2 820	2 820	2 820
	Kyrkostyrelsen			11 505	4 879	5 300	5 300	5 550
	Förfogandemedel			2 720	10 000	20 000	30 000	40 000
	Förmedl externa rikskoll.			13 681	12 293	12 250	12 250	12 250
S:a kostnader				40 549	53 319	68 052	74 041	85 221