Motion till Kyrkomötet 2001:52 av Kerstin Hesslefors Persson m.fl. om Kyrkomötets arbetsformer

Kyrkomötet KMot 2001:52

Innehållet är viktigare än formerna, men formerna är viktiga för att bidra till innehållets kvalité. Detta är utgångspunkten för vår motion om Kyrkomötets arbetsformer.

Kyrkomötets uppgifter har förändrats med Svenska kyrkans förändrade relation till staten och med den nya kyrkoordning som vi numera har att följa. Formerna har ändrats något, men måste ses över bland annat på följande fyra punkter.

1. Ordinarie ledamöter blir ersättare i utskott

Alla Kyrkomötets 251 ledamöter åker till Kyrkomötet som ledamöter, av väljarna valda som ledamöter. Väl i Uppsala förvandlas närmare hälften till ersättare i utskottsarbetet. Fråga vilken utskottsersättare som helst om vad som händer med hans eller hennes resurser. I takt med att man förflyttas till det bakre ledet i rummet, blir utan bord att lägga handlingarna på och tappar sin beslutande funktion, rinner kraften och lusten bort. Att inte räknas med i utskottets beslutsfattande är ett slöseri med mänskliga resurser och begåvningar. På något sätt brister det i antalet utskott i förhållande till antalet ledamöter. Är det rimligt att ordinarie ledamöter skall bli ersättare? Kan alla Kyrkomötets ledamöter på ett bättre sätt tas i anspråk i utskottsarbetet? Kan arbetet fördelas jämnare?

2. Talartiden i plenum

När Kyrkomötet träffas i plenum är antalet ledamöter 251. Om vi tar Kyrkomötet 2000 som räkneexempel och dividerar antalet timmar i arbetsplenum med antalet ledamöter, ger det att varje ledamot har ungefär fem minuter till sitt förfogande under ett kyrkomöte. Dessutom skall våra biskopar vara med och dela på talartiden. Vilka konsekvenser för Kyrkomötets arbetsformer ger en sådan uträkning? Som det är nu kan en ledamot ha förbrukat "sin del" av talartiden redan vid sitt första inlägg. Hur långa skall inlägg och repliker få vara?

3. Antal ledamöter

Om vi fortsätter med samma kyrkomöte som räkneexempel och i stället multiplicerar de 21 timmarna i arbetsplenum med de 251 ledamöterna, ger detta en gemensam arbetstid på 5 271 arbetstimmar. Hur tar vi vara på vår gemensamma tid i plenum?

Vid samma kyrkomöte var det ungefär 120 personer som talade, biskoparna inräknade. Det betyder att mindre än hälften av ledamöterna valde att tala. Ungefär 80 män och 40 kvinnor talade, dvs. dubbelt så många män som kvinnor, eller annorlunda uttryckt hälften så många kvinnor som män.

Vi skulle kunna gå vidare med räkneexemplet och titta på talartiden fördelad på dessa män och kvinnor. Troligtvis skulle det visa att männen generellt använde dubbelt så mycket talartid som kvinnorna eller annorlunda uttryckt, kvinnorna använde hälften så lång talartid i sina inlägg.

Hur kommer det sig att så pass få av alla ledamöter väljer att gå upp i talarstolen? Varför använder män mer av talartiden än kvinnor? Vad är det som hindrar ledamöterna från att dela mera demokratiskt på den gemensamma talartiden? Går detta att på något sätt avhjälpa i bättre arbetsformer? Hur många ledamöter är det rimligt att vara för att utföra det arbete som skall utföras och på ett demokratiskt sätt?

4. Kyrkomötet hur ofta?

När nu Kyrkomötets uppgifter har förändrats är det lämpligt att inte bara se på hur formerna skall vara under ett kyrkomöte, utan att också ställa frågorna:

_ Hur ofta behöver Kyrkomötet sammanträda?

_ Om inte utskottsarbetet går att fördela jämnare, behöver då alla utskott sammanträda lika ofta? Kanske finns det arbetsformer framöver där några utskott träffas oftare och förbereder ärenden och hela Kyrkomötet bara träffas t.ex. vart annat år?

_ Kanske finns det erfarenheter att hämta från andra områden inom Svenska kyrkan, t.ex. från Svenska kyrkans Miljövärns sätt att bygga underifrån, förankra och skapa delaktighet i arbetet med miljödiplomering.

Om vi utgår från frågan: "Vad är Kyrkomötets uppgifter?" kan sedan många frågor utredas som rör Kyrkomötets arbetsformer såsom:

_ Hur utförs Kyrkomötets arbetsuppgifter på bästa sätt?

_ Hur utförs arbetet så bra som möjligt i relation till de kostnader som ett kyrkomöte för med sig?

_ Hur skall arbetet i plenum se ut?

_ Hur skall arbetet i utskott se ut?

_ Hur många utskott behövs?

_ Hur många ledamöter behövs?

_ Hur skall uppgiften utföras så att den sker på ett demokratiskt sätt, där hela Svenska kyrkan på något sätt är representerad och alla är delaktiga och har möjlighet att påverka?

_ Hur går effektivitet och demokrati att förena?

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi att Kyrkomötet beslutar

att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över Kyrkomötets arbetsformer i överensstämmelse med vad som framkommer i motionen.

Göteborg den 8 mars 2001

Kerstin Hesslefors Persson Sten Elmberg

Britta Olinder Anders Åkerlund