Motion till Kyrkomötet 2001:32 av Urban Gibson m.fl. om biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Kyrkomötet KMot 2001:32

Frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet har varit föremål för diskussion ända sedan det nya kyrkomötet inrättades år 1983. Den nya kyrkoordningen som gäller från och med år 2000 innebar ingen ändring i sak. Biskoparna är skyldiga att delta i kyrkomötessessionerna, de har säte och stämma i Kyrkomötets läronämnd, de kan delta var och en i ett utskotts arbete, men de har inte rätt att ta ställning i besluten i Kyrkomötet.

I den utredning som föregick kyrkomötesreformen föreslogs att biskoparna skulle ges rösträtt och bli ledamöter av Kyrkomötet fullt ut. Centralstyrelsen hade dock en annan mening till vilken Kyrkomötet anslöt sig i ett majoritetsbeslut.

Läronämnden skrev om biskoparnas ställning i Kyrkomötet i ett utlåtande över en motion till 1999 års kyrkomöte följande:

I Läronämndens beredning av ärenden till kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. 1 § ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskilt problematik.

Vid Kyrkomötet år 2000 hänvisade Läronämnden i ett utlåtande om biskoparnas ställning till samma utlåtande. Vid behandlingen av detta ärende framhöll organisationsutskottet är frågan om biskoparnas rösträtt i Kyrkomötet inte i första hand en fråga om biskoparnas ställning utan om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Utskottet betonar också att biskoparnas ställning är en viktig symbolfråga.

Jag själv betonade i debatten kring min motion i detta ärende vid förra årets Kyrkomöte att det är mycket svårt för ekumeniska vänner i kyrkor i andra länder att förstå hur Svenska kyrkan kan ha biskopar, kalla sig för en episkopal kyrka, men inte låta biskoparna vara med och fatta besluten i kyrkans högsta organ fullt ut. Svenska kyrkan är unik på den här punkten, men det är inte ett förhållande som vi kan vara stolta över. Tvärt om. Låt oss snarast ändra på det.

Med anledning av ovanstående yrkar jag att Kyrkomötet beslutar

att ändra kyrkoordningen så att följande avsnitt får här föreslagen lydelse:

11 kap. 3 §

Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av Kyrkomötet.

9 § första meningen slopas. (Meningen har i dag lydelsen: "Stiftens biskopar får delta i Kyrkomötets överläggningar och framställa förslag.")

10 § 2. Orden "eller biskop" slopas. Sista meningen skall lyda:

Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde.

Sollentuna den 11 mars 2001

Urban Gibson Ingemar Åhs Åke Blomqvist