Motion till Kyrkomötet 2001:107 av Gunnar Prytz om kompletterande mässmusik

Kyrkomötet KMot 2001:107

Om kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär, med anledning av KsSkr 2001:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden

I Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:3 (Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden) behandlas på sid. 18-19 Oskr 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten. Kyrkostyrelsen konstaterar inledningsvis att "Ombudsmötet har begärt att SFRV:s styrelse inom ramen för det liturgiska förnyelsearbetet påbörjar framtagandet av kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär". Utan att vidare behandla detta ämne konstaterar man avslutningsvis att "I övriga delar är skrivelsen, såsom framgick redan av KsSkr 2000:4, slutbehandlad".

Huruvida detta skall tolkas som att skrivelsen är slutbehandlad ifråga om ovan nämnda "kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär" är för mig oklart.

Ämnet väcktes vid 1993 års ombudsmöte i en motion, OMot 1993:516, där Tomas Forsner hemställde att ombudsmötet skulle begära att ett arbete påbörjades med en kompletterande serie mässmusik med "en enkel, folklig och glad karaktär". Gudstjänstutskottet beredde frågan i betänkande OG 1993:501, Gudstjänsten. I detta betänkande vid 1993 års ombudsmöte kunde gudstjänstutskottet konstatera, att Nämnden för gudstjänstliv och evangelisation, senare Församlingsnämnden, i sin serie med förslag till tillägg till kyrkohandboken redan publicerat förslag till alternativ gudstjänstmusik komponerad under senare tid. Särskilt nämnde utskottet det omfattande musikmaterial som finns utgivet i det av Församlingsnämnden publicerade förslaget Tillägg till Den svenska kyrkohandboken III-IV, Temamässor/ temagudstjänster och särskilda gudstjänster, Mitt i församlingen 1993:4.

Utskottet redogjorde i sitt betänkande OG 1993:501 även för hur frågan om en förnyelse av gudstjänstmusiken varit uppe i flera olika kyrko- och ombudsmöten. I betänkandet lyftes fram behandlingen i 1990 års kyrkomöte och i 1991 års ombudsmöte. I samband med beredningen av frågan i 1991 års ombudsmöte yttrade sig läronämnden, Ln 1991:502, och hade ur läromässig synpunkt ingen invändning mot en mångsidigare utveckling av den liturgiska musiken. Gudstjänstutskottet instämde i detta och underströk vikten av ett fortsatt arbete med alternativ gudstjänstmusik för användning i huvudgudstjänsten.

Vid 1993 års ombudsmöte ställde sig gudstjänstutskottets ledamöter positiva till Tomas Forsners hemställan. Utskottet uttryckte också att tillståndsförfarandet för att kunna använda nyare gudstjänstmusik borde kunna förenklas. Utskottet tolkade motionärens förslag som att ett arbete borde påbörjas med att få fram förslag till flera alternativa serier med gudstjänstmusik. Motionären hade i sin hemställan valt formuleringen "en kompletterande serie till måltidens musik". Denna begäran valde utskottet att utvidga.

Utskottet önskade, "att Stiftelsestyrelsen låter påbörja ett bredare arbete som kan resultera i ett rikare material med flera serier av den karaktär som motionären angivit". Detta blev också ombudsmötets beslut.

Redan samma höst tog Församlingsnämnden de första stegen för att verkställa ombudsmötets beslut. Till en överläggning i Göteborg inbjöds ett antal kompositörer som tillsammans med Församlingsnämndens handläggare överlade om hur ett arbete av detta slag skulle läggas upp. Arbetet med frågan har sedan dess fortsatt. Församlingsnämndens handläggare har t.ex. gått igenom all nyskriven mässmusik som publicerats eller sänts in till Församlingsnämnden. Närmare 100 fullständiga mässor finns med i detta material.

Arbetet med denna förnyelse av gudstjänstmusiken har kontinuerligt redovisats i Församlingsnämndens verksamhetsberättelser till ombudsmötet.

Arbetet med en förnyelse av gudstjänstmusiken och uppdraget att ta fram en kompletterande mässmusik med enkel, folklig och glad karaktär blev senare en del av kyrkohandboksgruppens arbete. Inom kyrkohandboksgruppen kom musikdelen att utgöra en särskild arbetsenhet.

När kyrkohandboksgruppen nu har lagt fram sitt förslag till "varsam revision" av kyrkohandboken kan man konstatera att Kyrkomötets beslut om framtagande av en svensk folkmässa inte har åtgärdats. Man har åtagit sig ett uppdrag, men ej velat fullgöra det. Detta är synnerligen anmärkningsvärt!

Varken de "musikaliska experterna" eller handboksgruppen har ansett sig kunna ge plats åt mer folklig musik. Denna grundhållning försvaras med mycket svaga argument. Man hävdar t.ex. att det finns så mycket av sådan musik i annat material att man inte behöver ta med det i handboken.

I stället för att fullgöra sitt uppdrag har man ägnat tid och krafter uteslutande åt den gregorianska musiken och med målsättningen att man skall kunna sjunga/recitera hela gudstjänsten (alla böner och texter). En synnerligen exkluderande gudstjänstform! De folkliga mässorna har man däremot inte velat ge plats. Man ser dem mer som tillfälliga företeelser som man inte skall sanktionera i ett handbokssammanhang. Mot detta finns mycket att invända!

Min slutsats blir att Kyrkostyrelsen ännu inte har slutbehandlat Oskr 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten.

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer jag att Kyrkomötet beslutar

att som sin mening ge Kyrkostyrelsen till känna att Oskr 1993:501 med OG 1993:501 Gudstjänsten ej kan anses slutbehandlad i fråga om framtagandet av kompletterande gudstjänstmusik med enkel, folklig och glad karaktär.

Vänersborg den 22 april 2001

Gunnar Prytz