Kyrkorättsutskottets betänkande
2001:10
Kyrkomötets arbetsformer
|
Kyrkomötet
Kr 2001:10
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas tre motioner angående en översyn av Kyrkomötets arbetsformer. Utskottet föreslår, med anledning av de frågor som har väckts i motionerna, att Kyrkomötet beslutar uppdra åt Kyrkomötets presidium att göra en översyn av Kyrkomötets arbetsformer och i övrigt att motionerna skall avslås.
Motionerna
I motion 2001:7 av Börje Henriksson m.fl. hemställs
att Kyrkomötet beslutar att utse en grupp (förslagsvis en från varje nomineringsgrupp), som gör en översyn av Kyrkomötets arbetsformer och lägger fram förslag till eventuella ändringar.
I motionen påtalas att arbetsformerna för Kyrkomötet, trots vissa revideringar, fortfarande liknar riksdagens och att mötesformerna behöver bli "lättare" för att nya ledamöter snabbare ska kunna komma in arbetet. Vidare pekar motionärerna på några idéer hur arbetsformerna skulle kunna förändras.
I motion 2001:36 av Benny Jönsson och Sven-Olof Karlsson hemställs
att Kyrkomötet beslutar att tillsätta en grupp som tillsammans med Kyrkomötets ordförande och/eller presidium skall göra en översyn av Kyrkomötets arbetsordning och då beakta ovan framförda synpunkter.
Motionen pekar på att nu när Svenska kyrkan har fått förändrade relationer med staten finns det inga skäl att arbetsformerna ska likna riksdagens varför det borde beslutas om en översyn av Kyrkomötets arbetsordning. Vidare anger motionärerna ett antal utgångspunkter för en sådan översyn.
I motion 2001:52 av Kerstin Hesslefors Persson m.fl. hemställs
att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som ser över Kyrkomötets arbetsformer i överensstämmelse med vad som framkommer i motionen.
Motionärerna konstaterar att formerna för Kyrkomötet är viktiga för kvalitén i arbetet och att uppgifterna för Kyrkomötet har förändrats som en följd av Svenska kyrkans förändrade relationer till staten. Vidare anges några punkter som enligt motionen måste ses över.
Bakgrund
Frågan om Kyrkomötets arbetsformer har diskuterats vid flera tidigare tillfällen, såväl i stora principiella frågor som i mindre detaljfrågor. Vid 1982 års kyrkomötesreform skedde några av de större förändringarna i Kyrkomötets arbetsformer i fråga om Kyrkomötets ställning och uppgifter. Antalet ledamöter ökade från 96 till 251 och klyvningen mellan de två kategorierna lekmän och präster upphörde liksom biskoparnas självskrivna ledamotskap.
Även vid 1988 års kyrkomöte beslutades om större förändringar i arbetsordningen. De stora frågorna då var införandet en allmän kyrklig debatt och en frågestund
I och med de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten förändrades på ett mer ingripande sätt Kyrkomötets roll. Från att ha varit ett organ med viss normgivningskompetens är Kyrkomötet nu enligt lag Svenska kyrkans högsta beslutande organ med rätt att besluta om bindande regler för församlingar och stift. Inför utarbetandet av kyrkoordningen har det på nytt skett en översyn av Kyrkomötet och dess arbetsformer som har resulterat i nu gällande bestämmelser. I 11 kap. kyrkoordningen återfinns det förändrade ramverket för Kyrkomötets arbete medan detaljerna även fortsättningsvis regleras i Kyrkomötets arbetsordning.
I arbetet med kyrkoordningen fanns en klar ambition att förenkla de tidigare reglerna för Kyrkomötets arbete. Centralstyrelsen anförde i sin skrivelse (CsSkr 1999:4 s. 21) bl.a följande.
Det förslag till kyrkoordning som läggs fram genom Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan, innehåller åtskilliga bestämmelser om kyrkans nationella nivå, om Kyrkomötets arbete och om de organ som tillsätts av Kyrkomötet. Arbetsordningen för Kyrkomötet liksom instruktionerna för vissa organ under Kyrkomötet skall bygga på de grundläggande bestämmelser som finns i kyrkoordningen.
Kyrkoordningens bestämmelser om Kyrkomötet bygger på föreskrifter i såväl kyrkolagen som i den nuvarande arbetsordningen. Det förslag till arbetsordning som nu har utarbetats tar sin utgångspunkt i kyrkoordningens bestämmelser. En strävan har varit att minska detaljregleringen.
Utskottet
Utskottet anser det vara både självklart och nödvändigt att frågan om Kyrkomötets arbetsformer prövas kontinuerligt, så att arbetsformerna i varje tid är ändamålsenliga. Gemensamt för de tre motionerna är att de alla pekar på behovet av en översyn av Kyrkomötets arbetsformer. Utskottet kan för sin del ställa sig bakom bedömningen att det finns ett sådant behov. Samtidigt måste beaktas att de nu gällande bestämmelserna om Kyrkomötet har varit i kraft under en relativt kort tid, drygt ett år, och att de har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete och en bred remissomgång. Frågan måste därför ställas vad en förnyad översyn nu bör omfatta och hur den praktiskt skall gå till.
Utskottet anser, särskilt mot bakgrund av det grundliga arbete som för inte så lång tid sedan har genomförts, att det kan finnas skäl att i första hand försöka hitta nya former för Kyrkomötets arbete inom ramen för det befintliga regelsystemet. I motionerna finns många exempel på sådana förändringar men andra modeller kan säkert också finnas.
Det väsentliga är att översynen av arbetsformerna relateras till vad som är Kyrkomötets uppgift. En tydlig sådan uppgift för Kyrkomötet, är att vara det beslutsforum inom vilket förtroendevalda och biskopar samlas för att gemensamt komma fram till beslut som blir gällande för hela Svenska kyrkan. Det måste därför finnas en ordning för själva beslutsfattandet som ger förtroende för de beslut som tas.
Kyrkomötet måste också vara ett samtalsforum och en mötesplats för de olika uppfattningar som finns inom kyrkan i olika frågor. Det finns ett behov av att föra samtal utan att detta med nödvändighet måste leda fram till ett beslut. Det kan möjligen upplevas som att denna del av uppgiften har fått stå tillbaka då arbetet idag i så hög grad har varit och fortfarande är inriktat på att komma fram till just beslut och detta inom en begränsad tidsram. Utskottet vill dock framhålla att det också inom ramen för beslutsfattandet sker konstruktiva samtal som kan leda till större ömsesidig förståelse och öppenhet. Därmed är inte sagt att det inte kan finnas helt nya former att pröva för att ytterligare främja samtalet. Under senare år har flera samtalsinriktade seminarier anordnats i samband med Kyrkomötets sessioner. Utskottet anser det viktigt att arbetet med att pröva nya former fortsätter.
När det sedan gäller frågan om vem som skall se över arbetsformerna anser utskottet att en lämplig ordning är att Kyrkomötets presidium får ansvaret för detta. Det kan t.ex. ske inom ramen för 1 kap. 6 § 8 Kyrkomötets arbetsordning. Där anges att Kyrkomötets ordförande skall kalla företrädare för de olika nomineringsgrupperna till överläggningar om Kyrkomötets arbete. Med ett sådant forum som utgångspunkt finns möjlighet att ta till vara de erfarenheter av nuvarande arbetsformer som finns bland dem som arbetar i Kyrkomötet och samtidigt förutsättningar att nå en bred uppslutning kring eventuella förslag till förändringar. Presidiet bör inte på något sätt vara bundet till endast detta forum utan kan självt avgöra vilka ytterligare kontakter som bör tas och vilken förankring i övrigt som kan behövas.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att Kyrkomötets presidium ges i uppdrag att se över Kyrkomötets arbetsformer utifrån vad utskottet nu har anfört. Utskottet anser dock inte att presidiet därvid skall vara bundet till de förslag som läggs fram i motionerna 2001:7, 2001:36 och 2001:52 men att dessa kan finnas med som ett underlag i det fortsatta arbetet.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
att Kyrkomötet beslutar att, med anledning av de frågor som har väckts i motionerna 2001:7, 2001:36 och 2001:52, uppdra åt Kyrkomötets presidium att göra en översyn av Kyrkomötets arbetsformer utifrån vad utskottet har anfört samt,
att i övrigt avslå motionerna 2001:7, 2001:36 och 2001:52.
Uppsala den 18 maj 2001
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Mari Lönnerblad, Jösta Claeson, Jan-Erik Forsberg, Thomas Söderberg, Bo-Gustaf Sorby, Eskil Jinnegård, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Inger Dafgård, Kerstin Kedvall, Lennart Tildemyr och Michael Martinsson.
Biskop Christina Odenberg och biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
