Gudstjänstutskottets betänkande
2001:1
Användning av översättning av Nya testamentet till samiska
|
Kyrkomötet
G 2001:1
|
Till gudstjänstutskottet har hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:4 Användning i Svenska kyrkan av översättning till nordsamiska och lulesamiska av Nya testamentet.
Skrivelsen
Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen Kyrkomötet att besluta
att från och med första söndagen i advent 2001 får i Svenska kyrkan användas den av Norska Bibelsällskapet år 1998 publicerade översättningen av Nya testamentet till nordsamiska, Odda Testamenta, och den av Svenska Bibelsällskapet år 2000 publicerade översättningen av Nya testamentet till lulesamiska, Ådå Testamennta, vid läsning av texter som finns intagna i Den svenska evangelieboken och Den svenska kyrkohandboken I och II samt vid andra textläsningar i församlingens gemensamma gudstjänster och kyrkliga handlingar.
Bakgrund
Enligt kyrkoordningen är Svenska kyrkans gudstjänstböcker Bibeln, Den svenska kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok (18 kap. 1 § kyrkoordningen). Kyrkomötet beslutar vilka översättningar till andra språk av Svenska kyrkans gudstjänstböcker som får användas i Svenska kyrkan (8 §).
De översättningar till samiska som tidigare funnits är Bibeln på nordsamiska från 1895 och Nya testamentet på lulesamiska från 1903.
Under 1980-talet tog bibelsällskapen i tre nordiska länder initiativ till att på nytt översätta Bibeln till samiska, i första hand nordsamiska och lulesamiska. Norska Bibelsällskapet beslöt 1986 att översätta Bibeln till nordsamiska och utgav 1998 Nya testamentet på nordsamiska, Odda Testamenta. Finska Bibelsällskapet var också involverat i arbetet genom sina referenspersoner.
Svenska Bibelsällskapet tog ansvar för översättningen av Nya testamentet till lulesamiska. En projektgrupp sammansatt av fyra personer från Norge och fyra från Sverige, samtliga med lulesamiska som modersmål, har arbetat med översättningen. Prästen och professorn i samiska vid Umeå universitet Olavi Korhonen har tillsammans med Susanna Angéus Kuoljok, filosofie doktor vid Institutionen för finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, ansvarat för arbetet. Översättningsarbetet har i huvudsak bedrivits med utgångspunkt från moderna bibelöversättningar, men delvis också utifrån den grekiska grundtexten och den tidigare lulesamiska översättningen. Den 5 november 2000 överlämnades denna översättning, Ådå Testamennta, vid en gudstjänst i Jokkmokk. Svenska Bibelsällskapet skriver i sin verksamhetsberättelse för år 2000 att man också bidrar till att Gamla Testamentet skall kunna översättas till nordsamiska.
1996 bildades Samiska rådet inom Svenska kyrkan, som har till uppgift att vara Svenska kyrkans centrala organ för främjande av samernas ställning i kyrka och samhälle. En av deras uppgifter är att främja och samordna arbetet med översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av lämplig andaktslitteratur och behövligt undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ.
Kyrkostyrelsen skriver att, då det för närvarande inte finns någon för Svenska kyrkan gällande bibelöversättning till samiska, finns det all anledning att med tillfredsställelse ta emot de två översättningarna av Nya testamentet till nordsamiska och lulesamiska. Kyrkostyrelsen föreslår att dessa översättningar får användas vid Svenska kyrkans gudstjänster och kyrkliga handlingar.
Beslut om att låta översätta psalmboken och kyrkohandboken till samiska togs av Ombudsmötet 1992. Med anledning av det pågående kyrkohandboksarbetet har den samiska översättningen fördröjts, men Nämnden för kyrkolivets utveckling planerar att till Kyrkomötet 2003 återkomma i ärendet. Arbetet med en översättning av psalmboken till lulesamiska påbörjas under innevarande år.
Utskottet
Att ha tillgång till och möjlighet att använda sitt hemspråk, sitt modersmål, är ett allmänmänskligt behov med flera viktiga implikationer. Det handlar t.ex. om att kunna uppfatta och uttrycka känslor, nyanserade uttalanden och uttalanden som har med tro och religion att göra. Detta blir ofta till en fråga om att kunna känna sig trygg i en viss situation. För äldre och framför allt vid demenssjukdom kan det språk man lärde sig först i livet så småningom bli det enda som är möjligt att använda igen.
Med utgångspunkt i detta konstaterande ser utskottet det som ett naturligt beslut att tillstyrka Kyrkostyrelsens förslag i skrivelsen. Det är också en riktig konsekvens av det ansvar som Svenska kyrkans påtagit sig då Samiska rådet bildades, utifrån visionen "att samernas sak blir kyrkans sak".
Samtidigt vill utskottet peka på betydelsen av det fortsatta arbetet, eftersom översättning inte enbart handlar om att ersätta ett språk med ett annat. När en samisk psalmbok och kyrkohandbok skall arbetas fram är det av avgörande betydelse för resultatet att de också har sin grund i den samiska kontexten och kulturen, och inte enbart blir en översättning av den svenska psalmboken och kyrkohandboken.
Utskottet konstaterar också att behovet av översättningar till olika språk ökar idag. Det är därför glädjande att det på Avdelningen för kyrkolivets utveckling finns en översättning av gudstjänstordningen till arabiska, framtagen i samband med dialogen med arabisktalande kristna, även om den ännu ej publicerats. I dagens mångkulturella samhälle och i vår kyrka, vars medlemmar har allt mer skiftande bakgrund, är det viktigt att frågorna om språklig och kulturell mångfald fortsättningsvis aktualiseras och bearbetas.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet bifaller Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:4.
Uppsala den 17 maj 2001
På gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelson, Timmy Leijen, Evy Åberg, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.
Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggningar.
Rune Björk och Anna-Lisa Fröjd har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggningar.
