Budgetutskottets betänkande
2001:4
Om öppen redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i lånefonderna Oikocredit, ECLOF m.fl.
|
Kyrkomötet
B 2001:4
|
Till budgetutskottet har hänvisats KMot 2001:106 av Olof Lönneborg och Gunnar Prytz. Motionärerna hemställer att Kyrkomötet beslutar
1. att en tydlig redovisning av Svenska kyrkans åtaganden i ekumeniska fonder ges, samt
2. att riktlinjer för förvaltandet av Svenska kyrkans medel i ekumeniska fonder lämnas.
Motionen
Motionärerna hänvisar till bilaga 12 i KsSkr 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 där det framgår att Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen tillsammans med partner samarbetar med de ekumeniska lånefonderna Oikocredit och ECLOF, liksom uppbyggnaden av lokala fonder i Sydafrika och Indien samt motsvarande verksamhet i Tanzania. Motionärerna håller för sannolikt att även Nämnden för Svenska kyrkans mission deltar i dessa verksamheter samt att SFRV:s styrelse tidigare anslagit medel till Oikocredit/u-fonden, och påpekar att denna fonds avkastning inte tydligt redovisas i den ekonomiska rapporteringen.
Motionärerna menar att det mot bakgrund av den information som ges i KsSkr 2001:1 inte går att förstå vilka åtaganden som Svenska kyrkan har gjort eller skall göra i dessa organ, ej heller vilka riktlinjer som styr de satsade medlen, och anser det därför nödvändigt att en bättre redovisning föreläggs Kyrkomötet.
Bakgrund
1975 engagerade sig SKM i uppbyggnaden av den ekumeniska U-banken (EDCS, sedermera Oikocredit) som bildades för att förmedla lån till grupper av fattiga i tredje världen som inte kunde få banklån. I början av 1990-talet bidrog både SKM och Lutherhjälpen till uppbyggnaden av Kyrkornas U-fond vars syfte var att bistå församlingar och stift att skaffa andelar i Oikocredit.
Sammantaget har SKM och Lutherhjälpen gjort kapitalplaceringar i Oikocredit på 23,5 miljoner kronor och i U-fonden på åtta miljoner kronor. Dessutom har SFRV:s styrelse lånat ut 100 000 kronor till U-fonden och Svenska kyrkan köpt andelar till ett värde av en miljon kronor för kollektmedel som insamlats för Oikocredits räkning. Sedan 1993 har inga investeringar gjorts vare sig i Oikocredit eller U-fonden.
1996 beslutade Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen att tio miljoner US dollar före 31 augusti 2002 skall fördelas till Oikocredit för uppbyggnad av två lokala kreditfonder i Sydafrika och Indien. Hittills har ca sex miljoner dollar utbetalats vari ingår Sidamedel. Oikocredit har tills vidare stoppat betalningarna till den indiska fonden på grund av lokala organisationsproblem. Kontinuerlig rapportering om utvecklingen sker till nämnden via den s.k. Oikocreditgruppen, i vilken Svenska kyrkans representant i Oikocredits styrelse, handläggare på kyrkokansliet samt utrikeschef och direktorer ingår.
Under de senaste åren har Lutherhjälpen också ökat sitt intresse för den ekumeniska lånefonden ECLOF som betalar ut lån som mikrokrediter till små utvecklingsprojekt i utvecklingsländer. Det årliga anslaget till ECLOF är delvis Sidafinansierat och uppgår till drygt två miljoner kronor.
Totalt har år 2000 cirka 18 miljoner kronor utbetalats i stöd för spar- och kreditaktiviteter. Svenska kyrkan är representerad i styrelserna för såväl Oikocredit som U-fonden och ECLOF.
Riktlinjer och utvärderingar
I den av Kyrkomötet antagna mål och rambudgeten för 2001-2003 är ett av effektmålen för verksamhetsområdet Internationell diakoni/Lutherhjälpen
att alternativa biståndsformer, såsom sparande och krediter, som en del av långsiktigt utvecklingssamarbete skall ha vidareutvecklats i samarbete med internationella ekumeniska organisationer och nätverk.
I förslaget till mål och rambudget 2002-2004, KsSkr 2001:1, finns i bilaga 12 effektmålet
att erfarenheter av alternativa biståndsformer såsom sparande och krediter år 2002 skall ha utvärderats och nya framtidsstrategier formulerats i samarbete med partner, samt att dessa alternativa biståndsformer år 2004 motsvarar 15 procent av Lutherhjälpens internationella anslag.
Enligt Svenska kyrkans finanspolicy skall vid placering av penningmedel
avkastningen inte enbart räknas i ekonomiska termer. En ideell placering kan innebära att man helt eller delvis avstår från ekonomisk avkastning där man i stället erhåller en "social" avkastning som kan vara av värde.
En utvärdering av de två fonderna i Sydafrika och Indien är planerad att ske under hösten 2001. Vidare pågår på kyrkokansliet ett arbete med att formulera förslag till rekommendationer inför Svenska kyrkans fortsatta arbete med internationella spar- och kreditaktiviteter, inklusive investeringar i ideella/etiska fonder.
Redovisningar
Förutom ovanstående hänvisningar framgår av KsSkr 2001:2 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000 i balansräkningen, kommenterat i not 1 och 21, det totala värdet av ideella placeringar. I kapitlet Övergripande kommentarer till resultatet finns ett särskilt stycke Förvaltning ideella innehav där avkastningen anges.
Utskottet
I sin beredning av motionen har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till utrikeschefen Peter Weiderud och· handläggaren för lokal resursmobilisering Nils-Gunnar Smith.
Utskottet är i princip positivt till att Svenska kyrkan engagerar sig i den här typen av alternativa biståndsformer, under förutsättning att kommande utvärdering visar positiva resultat. Utskottet noterar att det finns effektmål i mål- och rambudgeten och riktlinjer i finanspolicyn samt att rekommendationer för det fortsatta arbetet är under utarbetande. Utskottet noterar också att vi befinner oss i en övergångsperiod där ansvaret för det internationella arbetet tidigare burits av särskilda stiftelser men nu tas av Svenska kyrkan som helhet, och att formerna för styrning och återrapportering är i en uppbyggnadsfas.
Den här frågeställningen ger anledning till en principiell reflektion över på vilken nivå informationen till Kyrkomötet ska ligga. Utskottet noterar med tillfredsställelse att den aktuella nämnden fått fortlöpande information.
Utskottet ser dock ett behov av information om de senaste årens utveckling gällande de lokala kreditfonderna, liksom av en nulägesbeskrivning, och menar med tanke på de belopp det här är fråga om att det varit rimligt med en fylligare beskrivning i verksamhetsberättelsen.
Till viss del kan bakgrundsbeskrivningen i detta betänkande ge information i det aktuella fallet, men för framtiden anser utskottet att verksamhetsberättelsen bättre bör reflektera verksamhet som berör belopp av den här storleksordningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att Kyrkomötet bifaller KMot 2001:106, mom. 1
2. att Kyrkomötet med anledning av vad som ovan anförts anser KMot 2001:106, mom. 2, besvarad.
Uppsala den 16 maj 2001
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Bengt Risberg, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
