Svar på fråga i Kyrkomötet
2000:21
av Urban Gibson
om Från Lutherhjälpen till skyltfönsterkrossare
|
Kyrkomötet
Svar 2000:21
|
Svar från Kyrkostyrelsen
(Gibsons delfråga 1)
Instrumenten för att säkerställa återförankring är kyrkoordningen, instruktioner för nämnderna, mål och rambudget samt den delegationsordning för de internationella verksamheterna som utrikeschefen gjort.
Nämnderna har ansvaret för att driva verksamheterna utifrån instruktioner och de målskrivningar som finns i mål och rambudgeten. De internationella verksamheterna måste även kunna agera med viss självständighet för att kunna lösa sina uppgifter. Syftet med integrationen av de internationella verksamheterna i Svenska kyrkan är inte att nå total likriktning av ord och tanke. En viss pluralism är nödvändig för att Svenska kyrkan som helhet ska kunna utvecklas och berikas på ett dynamiskt sätt. Det är också nödvändigt för att kunna värna samarbetsrelationer till andra organisationer.
Huvuddelen av löpande beslut kring ställningstaganden i konkreta sakfrågor och upprop tas med nödvändighet på tjänstemannanivå enligt föreliggande delegation från Kyrkostyrelsen och nämnderna till generalsekreteraren och utrikeschefen samt enligt gällande delegationsordning för de internationella verksamheterna. Bedömning sker från fall till fall, vilken typ av återförankring som är nödvändig. Utrikeschefen har att bedöma vilka frågor som är nödvändiga att förankra i nämnder eller nämndpresidier samt hos generalsekreteraren och i kyrkokansliets ledningsgrupp. Generalsekreteraren har att bedöma vilka ärenden som fordar återförankring eller beslut i Kyrkostyrelsen.
(Gibsons delfråga 3)
Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson har på DN:s ledarsida svarat på den kritik som framförts och avvisat den koppling som felaktigt gjorts till organisationer med vilka Svenska kyrkan och Lutherhjälpen inte har något gemensamt. Därmed kan frågan förhoppningsvis vara utagerad.
Margarethe Isberg
(Gibsons delfråga 2)
Lutherhjälpen är ingen handelsfiende. På flera områden har Lutherhjälpen önskat friare handel än vad som är fallet inom dagens Världshandelsorganisation, WTO. Men det råder mycket fri handel på områden där de utvecklade länderna är starka och omfattande protektionism på områden där de fattiga länderna skulle kunna konkurrera.
Det tror vi är en viktig orsak till att klyftorna mellan fattiga och rika fortsätter att öka trots växande handel. Det borde förändras och det är en central utgångspunkt för Lutherhjälpens engagemang i handelsfrågor.
Slarvigt tal om frihandel ger intrycket att några vill ha regler och andra avregleringar, och bara de som vill ha avregleringar är frihandelsvänner. Det krävs självklart regelsystem för människors, företags och länders fria umgänge på det internationella handelsområdet. Det finns ingen fri värld utan goda institutioner. Frågan är vilka regler och vilka mål de reglerna ska tjäna.
Lutherhjälpen vill värna om dem som idag befinner sig på världens botten och dessutom ha ambitionen att detta ska vara en uthållig och hållbar utveckling som inte förbrukar jordens ändliga resurser.
Lutherhjälpen förmedlar många svenskars aktiva engagemang i form av arbete och pengar för att bidra till att vår värld får mer av rättvisa och värdighet. Lutherhjälpen står i nära samarbete med kyrkor och organisationer världen över som låter oss ta del av sina erfarenheter, också av mycket stor utsatthet och dess orsaker. Lutherhjälpen hör sådant som inte alltid hörs på etablerade konferenser och i media i allmänhet.
Den syn på handelsfrågor som jag redovisar här var såvitt jag förstår vägledande när Lutherhjälpen på handläggarnivå deltog i utarbetandet av det upprop som gjordes inför WTO-mötet i Seattle för snart två år sedan. Uppropet kom sedan att med hjälp av modern informationsteknik spridas världen över och undertecknades av en rad organisationer och grupper över 1 500 med vilka Lutherhjälpen inte har något samröre.
Vi kan inte hindra organisationer, som använder metoder som vi kraftigt tar avstånd från, att i enskilda sakfrågor uttrycka samma sak som Lutherhjälpen.
Sammanfattningsvis: Jag tror sällskapet störde fler än vad innehållet i uppropet gör. Uppropet tar fram problem i dagens frihandel och vill ha mer eftertanke, men presenterar inget alternativ till frihandeln
Biskop Anders Wejryd