Svar på fråga i Kyrkomötet 2000:16 av Torgny Larsson om kyrkoordningens mottagande i Svenska kyrkan

Kyrkomötet Svar 2000:16

Svar från Kyrkostyrelsen

Som har sagts så många gånger tidigare i olika sammanhang, bygger kyrkoordningen på lojalitet från alla som har att följa den, samtidigt som den också har sin legitimitet genom Kyrkomötets ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Kyrkoordningen är ett mycket omfattande regelverk. Visserligen bygger den i många delar på vad som har gällt tidigare men det innehållsliga har fått en ny form och struktur. Kyrkoordningen innehåller också mycket som är helt nytt i sak. Svenska kyrkan är som bekant också en decentraliserad och i flera avseenden komplicerad organisation.

Allt detta gör att det tar sin tid – och måste få ta sin tid – innan kyrkorodningen kan förväntas vara införlivad fullt ut med den kyrkliga verksamhet som bedrivs runt om i landet.

Det är därför svårt att idag svara på Torgny Larssons fråga. Och det är också alltför tidigt att dra några långtgående slutsatser från de tämligen få – om än uppmärksammade - fallen av brott mot kyrkoordningen. Intrycket från det praktiska samarbetet med stiften, exempelvis kring arbetet med församlingsinstruktioner, är snarare att kyrkoordningen har tagits väl emot. Det finns också en stor efterfrågan på utbildningsmaterial av olika slag som har tagits fram inom Kyrkokansliet, vilket kan tolkas som ett tecken på att den nya situationen gör församlingarna öppna för att ta till sig stöd utifrån, stimulerar till frågor och väcker intresse för att lära mera.

Inför kyrkoordningens tillkomst har stora utbildningsinsatser gjorts av såväl förtroendevalda som anställda och på kyrkans alla nivåer. Det är ett arbete som alltjämt pågår ute i församlingar och stift och ett av skälen till att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse till årets Kyrkomöte (KsSkr 2000:9 Det fortsatta arbetet med kyrkoordningen) förordar en återhållsamhet med ändringar i kyrkoordningen.

Kyrkostyrelsen har inte skäl att nu göra en annan bedömning än att kyrkoordningen kommer att klara sin huvuduppgift som den beskrivs i inledningen till kyrkoordningen – dvs. att ge de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. För att så skall bli fallet krävs naturligtvis också en lojalitet från dem som har att följa den, samtidigt som en upplevelse av att kyrkoordningen fungerar på detta sätt naturligtvis medverkar till en ökad lojalitet.

Britt Louise Agrell