Svar på frågor i Kyrkomötet 2000:13 och 2000:18 av Yngve Kalin om församlingsbegreppet med anledning av SOU 2000: 17 om Folkbokföringen efter kyrka-statreformen och av Gösta Äng om församlingsbegreppet

Kyrkomötet Svar 2000:13, 18

Fråga till Kyrkostyrelsen

I det remissvar som Kyrkostyrelsen nyligen har avlämnat på utredningsförslaget har Kyrkostyrelsen på olika sätt ”hävdat” församlingsbegreppet. Kyrkostyrelsen har framhållit församlingsbegreppets stora betydelse och användbarhet och därför förordat att staten även i fortsättningen skall registrera personers anknytning till församling inom folkbokföringen. Och detta oavsett vad som händer med själva folkbokföringen.

Kyrkostyrelsen har också klart tagit ställning mot utredningens resonemang om möjligheten att använda ett s.k. fryst församlingsbegrepp vilket skulle kunna urholka begreppets innebörd.

För uppbörden av begravnings- och kyrkoavgiften är det nödvändigt att även i framtiden kunna knyta en person till en församling/huvudman. Detta kräver att Svenska kyrkan håller ordning på och registrerar sina kyrkotillhöriga och att skattemyndigheten kan hänföra varje person till rätt församling. Här har alltså både kyrkan och staten åtaganden att uppfylla.

När det gäller registreringen av kyrkotillhöriga finns det redan en fastslagen ordning i kyrkoordningen. Den bygger på territorialprincipen som också utgör grunden för församlingsindelningen. Territorialprincipen finns inskriven i lagen om Svenska kyrkan och är alltså en av de grundläggande principerna i kyrka-statreformen och ett uttryck för kyrkans egen självförståelse. Det finns därför enligt Kyrkostyrelsens uppfattning inte skäl att redan nu - så snart efter reformens genomförande – arbeta för några mer genomgripande förändringar i dessa grundprinciper.

Utredningen har helt nyligen lämnat sitt betänkande och Kyrkostyrelsen har yttrat sig över det. Skulle förslagen gå igenom innebär det åtminstone en femårig övergångstid under vilken det är tänkt att alternativ som kan ersätta församlingen som indelningsgrund skall tas fram. Det har därför inte funnits skäl att redan i detta tidiga skede besluta om några åtgärder enbart som en följd av utredningsförslaget.

Däremot är frågan om hur Svenska kyrkans indelning i framtiden skall redovisas en fråga som - till följd av kyrka-statreformen - har diskuterats och arbetas vidare med inom kyrkokansliet. Vissa överläggningar har skett med Lantmäteriverket i denna fråga. Skälet är förstås att Svenska kyrkan har en skyldighet att redovisa sin indelning till Kammarkollegiets trossamfundsregister och att detta på något sätt måste lösas oberoende av hur staten hitintills har använt församlingsindelningen.

Levi Bergström