Svar på fråga i Kyrkomötet 2000:4 av Göran Wahlström om internationella nämnder

Kyrkomötet Svar 2000:4

Svar från Kyrkostyrelsen

Svenska kyrkans nya kansliorganisation är inne på sitt fjärde år. Den nya Kyrkoordningen trädde i kraft vid årsskiftet. Sedan några månader är de tre utrikesstiftelserna permuterade och förvaltas idag av Trossamfundet Svenska kyrkan. Det är naturligt att nu söka utvärdera och se vad som ytterligare kan förbättras.

För Svenska kyrkan i utlandet, SKUT, sker detta inom ramen för SKUT-utredningen.

Den fråga Göran Wahlström reser är föremål för utvärdering och diskussion i de tre styrorgan som finns för de internationella verksamheterna för mission och diakoni – nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen samt EFS-rådet. Där förs samtal om möjligheterna att bättre samordna sitt arbete och även skapa ett samlat styrorgan för de tre verksamheterna.

Fyra aspekter är med i detta samtal:

¨ Integrationen av de internationella verksamheterna i Svenska kyrkan som helhet, skulle väsentligt underlättas om det fanns ett styrorgan och inte tre att relatera till för Kyrkostyrelsen, Nämnden för kyrkolivets utveckling och stiftsstyrelser.

¨ Demokratifrågan. Med tre styrorgan, men ett kansli, är det svårt att renodla rollerna mellan styrorgan och verksamhetsledning. Såväl chefer som styrorgan tvingas agera med försiktighet och otydlighet för att undvika att styrorganen motsäger varandra. De strategiska avvägningarna hamnar med nuvarande struktur inte alltid på förtroendemannanivå, utan ofta på utrikeschefen.

¨ Behovet av helhetssyn och samordning. Med ett integrerat arbetssätt, men med tre styrorgan finns en risk att viktiga saker faller mellan stolarna. Ett exempel är fredsfrågan. 1990-talet har varit inbördeskrigens årtionde, med ett ökad inslag av religiös konfliktstimulans. Detta har Svenska kyrkan inte förmått hantera med nuvarande struktur. Ett enda styrorgan skulle också underlätta samsyn och samverkan mellan verksamheterna.

¨ Resursfrågan. Det saknas idag resurser att betjäna tre styrorgan på ett demokratiskt sätt. Tre styrorgan är också resurskrävande genom att de i sin förlängning kräver en tripplering av alla administrativa processer som behövs för att driva verksamheten – tertialrapporter, mål och rambudget, Sidaansökningar och -rapporter etc. En övergång till ett styrorgan skulle administrativt avlasta personalen i de internationella verksamheterna.

Dessa fyra aspekter ska brytas mot behovet av att säkra och utveckla identiteten för respektive verksamhet samt mot behovet av att stärka det lokala engagemanget för dem. Mot slutet av detta år kommer styrorganen att gemensamt diskutera om, och i så fall hur, denna fråga kan föras vidare till Kyrkostyrelsen och därefter till Kyrkomötet för beslut.

Margarethe Isberg