3 Biskopsgårdarnas rättsliga ställning före år 2000

De olika slagen av kyrklig jord definierades i kyrkolagen(1992:300) efter de ändamål de skulle tjäna. De fastigheter där tjänstebostad var anvisad åt en biskop benämndes biskopsgård. Med innehavet av en biskopstjänst följde rätten till fri bostad, men också skyldigheten att bo i den anvisade tjänstebostaden. Eftersom biskopsgården också skulle användas till representation utrustades den genom kyrkofondens försorg med möbler och andra inventarier. Äganderätten till biskopsgårdarna berördes inte i kyrkolagstiftningen. Där reglerades endast förvaltningen i syfte att skydda de ändamål för vilka fastigheterna anvisats. Biskopsgårdarna förvaltades av egendomsnämnderna. Ersättningen vid försäljning av en biskopsgård tillfördes kyrkofonden. Kyrkofonden svarade för alla kostnader för biskopsgårdarnas vård och förvaltning i likhet med att kostnaderna för biskoparnas avlöningsförmåner betalades ur kyrkofonden.