2 Jämställdheten i Svenska kyrkan
2.1 1995 års ombudsmöte
Styrelsen för Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) överlämnade till 1995 års ombudsmöte hos SFRV en skrivelse om jämställdheten i Svenska kyrkan (StSkr 1995:509). Till grund för skrivelsen låg ett förslag utarbetat av en av styrelsen tillsatt särskild beredningsgrupp. Dessförinnan hade jämställdhetsfrågor behandlats i kyrkomötet 1988 och, som en följd därav, i rapporten Till man och kvinna skapade han dem, som avgavs 1990 av en av Svenska kyrkans centralstyrelse tillsatt arbetsgrupp.
I 1995 års skrivelse gjordes en genomgång av det jämställdhetsarbete som bedrivits inom Svenska kyrkan och som låg till grund för skrivelsen. Viktigare skeenden efter den nämnda rapporten av år 1990 redovisades. Jämställdheten inom Svenska kyrkan belystes med hjälp av statistiska uppgifter.
1995 års ombudsmöte beslöt med anledning av styrelsens skrivelse bl.a.
1. att begära att styrelsen i början av varje mandatperiod skall för ombudsmötet redovisa jämställdhetssituationen och jämställdhetsarbetet i Svenska kyrkan,
2. att begära att styrelsen skulle återkomma med förslag till kompletterande bestämmelser om beaktande av jämställdhetsaspekter i instruktionerna för styrelsen samt nämnderna för Svenska kyrkans mission, internationell diakoni / Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet,
3. att fastlägga att målet skall vara att förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och även ordförandeposter i den rikskyrkliga organisationen skall fördelas jämnt mellan könen; det minst representerade könet skall dock inneha minst 40 procent av platserna i alla valda organ i Svenska kyrkans riksorganisation,
4. att som sin mening ge styrelsen till känna att särskilda satsningar bör göras för att fördjupa kyrkliga förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk, varvid grundläggande kunskap om hur det sociala könet påverkar individens livssituation bör ingå,
5. att begära att styrelsen tar initiativ till åtgärder som förbättrar möjligheterna till yrkesmässig utveckling i kyrkliga tjänster,
6. att begära att styrelsen vid överläggningar med Pastoratsförbundet och andra berörda organisationer tar upp jämställdhetsfrågor, t.ex. med avseende på kyrkans personal samt
7. att godta de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i den kyrkliga riksorganisationen som togs upp i skrivelsen, med beaktande bl.a. av behovet av teologisk reflektion.
2.2 1998 års ombudsmöte
I enlighet med beslutet vid 1995 års ombudsmöte återkom SFRV:s styrelse till 1998 års ombudsmöte med en redovisning av jämställdhetsfrågorna i Svenska kyrkan (StSkr 1998:505). I skrivelsen redovisade styrelsen bl.a.
1. att 1997 års ombudsmöte på styrelsens förslag hade ändrat instruktionerna för styrelsen samt för nämnderna för Svenska kyrkans mission, internationell diakoni/ Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet i enlighet med de av 1995 års ombudsmöte uttryckta riktlinjerna,
2. föreliggande könsfördelning avseende förtroendeuppdragen inom Svenska kyrkans riksorganisation,
3. de särskilda satsningar som sedan år 1995 gjorts i syfte att fördjupa de förtroendevaldas kunskaper i manligt och kvinnligt språk,
4. de åtgärder som sedan år 1995 vidtagits för förbättring av den yrkesmässiga utvecklingen i kyrkliga tjänster,
5. de överläggningar som förts med Pastoratsförbundet i jämställdhetsfrågor samt
6. de åtgärder för teologisk reflektion som förekommit i anslutning till jämställdhetsarbetet.
Vidare redovisade styrelsen föreliggande statistik över könsfördelningen – förutom när det gällde förtroendevalda inom den rikskyrkliga organisationen – bland de kyrkligt anställda. I fråga om könsfördelningen beträffande förtroendevalda på lokal nivå och stiftsnivå konstaterade styrelsen att någon total sammanställning inte finns. Styrelsen redovisade emellertid en sammanställning som gjorts avseende Lunds stift.
Styrelsen föreslog ombudsmötet att notera att 1995 års beslut hade verkställts samt att uppdra åt styrelsen att återkomma med en ny rapport över jämställdhetssituationen vid en sådan tidpunkt att denna kan få betydelse för nomineringarna inför nästa kyrkoval och därvid förutsätta att det inom stiften upprättas statistik över könsfördelningen bland de förtroendevalda på lokal nivå och stiftsnivå.
I fråga om tidpunkten för nästa jämställdhetsredovisning anförde styrelsen att det förelåg skäl att denna skulle lämnas till Kyrkomötet år 2000, så att den skulle få betydelse för de nomineringar som sker inför 2001 års kyrkoval. Med hänsyn till att något beslut om den blivande kyrkoordningen, och därmed om valtidpunkten, inte förelåg när 1998 års skrivelse överlämnades till ombudsmötet ansåg styrelsen att det borde vara dess uppdrag att besluta när nästa jämställdhetsrapport skulle presenteras.
Med anledning av styrelsens förslag uttalade församlingsutskottet bl.a. följande (OF 1998:501):
När organisationsutskottet 1995 behandlade den då föreliggande skrivelsen (StSkr 1995:509) framhöll utskottet bl.a. att det faktum att det huvudsakligen rekryteras kvinnor till en rad tjänster inom kyrkan inte bara beror på strukturer inom kyrkan utan också på kvardröjande traditionsmönster som finns både inom och utanför kyrkan. Organisationsutskottet framhöll, mot bakgrund av detta, det väsentliga i att det vidtogs åtgärder för att öka rekryteringen av män till församlingsvårdande tjänster. Samtidigt underströk organisationsutskottet ”vikten av att kunnande, intresse och kompetens inte glöms bort när kvantitativ jämställdhet diskuteras”. – När utskottet nu tagit del av den till skrivelsen fogade statistiken, finner utskottet anledning att framhålla att det som organisationsutskottet år 1995 anförde alltjämt har stor aktualitet. – I detta sammanhang vill utskottet föreslå att det i kommande rapporter också bör finnas redovisningar av de förändringar som sker över tid. Det rör sig här om så väsentliga frågor att redovisningen på alla sätt måste underlätta relevanta jämförelser. Det är också väsentligt att det sätt på vilket statistiken redovisas medverkar till att alla berörda blir varse utvecklingstendenserna. – Beträffande det i skrivelsen framlagda förslaget om förändrad tidpunkt för avgivande av kommande rapporter vill utskottet framhålla att det väsentliga inte är när rapporterna avges utan att detta sker med samma regelbundenhet som förutsattes i det år 1995 fattade beslutet. Styrelsen talar i sitt förslag om att kommande rapporter skall lämnas vid en sådan tidpunkt att de kan ”få betydelse för nomineringarna” inför nästa kyrkoval. Med anledning av detta vill utskottet understryka att nomineringarna fullt ut är en angelägenhet för de skilda grupper som har att göra dessa nomineringar. Enligt utskottet mening får ordet ”betydelse” inte tolkas så att det skulle röra sig om en önskan att utöva påverkan i detta arbete. Däremot kan rapporter om jämställdheten i Svenska kyrkan ha ett betydande värde som information inför det nomineringsarbete som skall ske. Sedan detta sagts vill utskottet tillstyrka de i styrelsens skrivelse framlagda förslagen.
2.3 Redovisning
2.3.1 Statistiska uppgifter
Könsfördelningen för förtroendevalda inom den rikskyrkliga organisationen framgår av bilaga 1. Dessa uppgifter överensstämmer i hög grad med dem som lämnades i 1998 års skrivelse. Samtidigt skall noteras att nya val till de rikskyrkliga styrelserna, nämnderna och råden inte hade skett vid den tidpunkt då skrivelsen överlämnades till ombudsmötet.
Av bilagorna 2-5 framgår uppgifter om könsfördelningen bland de kyrkokommunalt anställda, prästerna samt de anställda inom den rikskyrkliga organisationen. För de kyrkokommunalt anställda framgår också meddellöner för kvinnor och män i olika grupper av anställda. Noteras skall att statistiken avseende de kyrkokommunalt anställda avser år 1998 och prästerna en angiven tidpunkt i mars 1999 medan läget för de rikskyrkligt anställda redovisas med avseende på tiden för skrivelsens överlämnande till Kyrkomötet. Med hänsyn till de olika föreliggande tidsbegreppen bör jämförelser mellan förhållandena i de olika bilagorna göras med försiktighet.
I bilaga 6 redovisas könsfördelningen för förtroendevalda på lokal nivå och stiftsnivå. Det bör uppmärksammas att uppgifterna inte är fullständiga utan endast omfattar beslutande organ och styrelseorgan för de olika enheterna. Eventuellt andra inrättade nämnder omfattas således inte. Sammansättningen av kyrkofullmäktige utgår från statistiska uppgifter över 1997 års kyrkoval. Eventuella förändringar som skett efter valet är alltså inte beaktade. Uppgifterna om kyrkoråd, kyrkonämnder och stiftsstyrelser bygger däremot på aktuella uppgifter ur Svenska kyrkans organisationsregister. Detta register, som byggts upp under 1999 för andra syften, har således kunnat nyttjas även för statistikändamål. Uppgifterna om stiftsfullmäktiges sammansättning bygger på information från respektive stift.
2.3.2 Jämställdhetsarbete i övrigt
Jämställdhetsarbete pågår på många håll inom Svenska kyrkan och med varierande uppläggning och innehåll. Tillgängliga resurser har inte möjliggjort någon samlad redovisning av detta arbete. Av detta skäl har Kyrkostyrelsen inte heller begärt in uppgifter i sådana frågor från församlingar, stift, samfälligheter eller andra kyrkliga organ. I det följande lämnas i stället några uppgifter om sådant jämställdhetsarbete som i första hand bedrivs på kyrkans nationella nivå.
Vid kyrkokansliet finns dels en handläggare med uppdrag att särskilt arbeta med genderfrågor inom kyrkans inrikesverksamhet, dels en handläggare som har att, som en av sina arbetsuppgifter, ansvara för genderfrågor inom den utlandsverksamhet som bedrivs inom ramen för Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Uppgiften inom inrikesverksamheten är i första hand att kontinuerligt hålla kontakt med och möta stiftens genderansvariga men också att för den nationella nivåns räkning i samarbete med stiften bevaka och utveckla könsperspektiv på hela Svenska Kyrkans verksamhet. I uppgiften ingår även att vidareutbilda stiftsanställda i genderfrågor. Ett syfte med arbetet är att genderfrågorna skall bli en del av verksamheten inom bl.a. stift och församlingar. Inom utlandsverksamheten betonas genderfrågor dels i dialogen och samarbetet med de utländska partners, dels genom deltagande i ekumeniskt samarbete inom såväl Europa som världen i övrigt.
Med de fackliga organisationerna vid kyrkokansliet har överenskommits att rekrytering av kvinnor till chefstjänster skall främjas.
Svenska kyrkans olika organ omfattas av jämställdhetslagen. Av lagen följer skyldigheter för de kyrkliga arbetsgivarna, bl.a. att upprätta jämställdhetsplaner och genomföra olika aktiva åtgärder för jämställdhet mellan könen på arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen har tillsyn över lagens efterlevnad. Vid kyrkokansliet har jämställdhetsplaner tagits fram för Svenska kyrkan i utlandet och för den personal i kyrkokansliet som arbetar i Sverige. Under år 2000 kommer en jämställdhetsplan för all utlandsplacerad personal vid kyrkokansliet att tas fram. Det föreligger ingen samlad statistik över de kyrkliga arbetsgivarnas ställning i förhållande till jämställdhetslagens krav. I några uppmärksammade ärenden har dock Jämställdhetsombudsmannen agerat mot kyrkliga arbetsgivare. Under år 1998 granskade Jämställdhetsombudsmannen särskilt de kyrkliga arbetsgivarna. Granskningen avslutades med att hon i december inför Centralstyrelsen presenterade sina slutsatser. Sammanfattningsvis kan beträffande dessa sägas att många kyrkliga arbetsgivare enligt Jämställdhetsombudsmannens bedömning väl levde upp till jämställdhetslagens krav men att det på andra håll fanns svagheter. Bl.a. kritiserades kyrkans brist på åtgärder när det gäller jämnare könsfördelning vid rekrytering till anställningar inom kyrkan samt brist på konkreta åtgärder mot sexuella trakasserier. Jämställdhetsombudsmannen delade vid detta tillfälle ut ett pris till den kyrkliga arbetsgivare som enligt hennes bedömning bäst uppfyllt de krav som jämställdhetslagen ställer. Priset tillföll stiftssamfälligheten i Lunds stift.
Församlingsnämnden beslutade 1999 att stödja bildandet av det s.k. Manliga nätverket, som Rädda barnen tagit intiativ till. Nämnden har också utsett en kontaktperson för nätverket och Svenska kyrkan. Nätverket arbetar – för barnens, kvinnornas och männens skull – för den goda manligheten, mot mäns våld och övergrepp. Nätverket är i dag en självständig förening med cirka 2000 medlemmar och 28 lokala grupper.
Det finns även ett nätverk av stiftskontakter för kvinno- och jämställdhetsfrågor, där kyrkokansliets inrikeshandläggare för genderfrågor är sammanhållande. Deltagarna i nätverket möts 3–4 gånger per år för erfarenhetsutbyte och fortbildning. Senaste årens frågor har varit bl.a. jämställdhetsarbete i stiften, metoder och strategi, samt kropp och sexualitet i kyrklig kontext.
Under perioden från 1998 års redovisning finns några projekt att särskilt uppmärksamma. Ingetdera har haft en särskild inriktning på jämställdhetsfrågor, men de är av betydelse för klarläggande av sådana förhållanden.
Ett projekt, som genomförts av Ann-Sophie Hansson, avser psykosocial arbetsmiljö i Svenska kyrkan. I augusti 1999 publicerades den första delrapporten Kyrkan som arbetsplats. I rapporten hävdas att det inte finns någon tradition inom kyrkan när det gäller arbetsmiljöfrågor, vilket kan leda till att konflikter kan bli djupgående och svåra att lösa. Rapporten påpekar också att det finns utrymme för olika tolkningar när det gäller ledarroller och mål för arbetet. Med insikt om rådande arbetsvillkor och bejakande av existerande arbetsmiljöproblem samt med vilja till aktiv problemlösning kan Svenska kyrkan dock enligt rapporten stärka sin självbild av att vara den ”goda arbetsplatsen”.
Centralstyrelsen utfärdade 1998 tilläggsdirektiv till de arbetsgrupper som förbereder en översyn och revision av de kyrkliga böckerna. Som en följd av studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning beslöt Centralstyrelsen att arbetsgrupperna skall lägga stor vikt vid frågan om ett inklusivt språk, innebärande att grupperna noga överväger frågorna, i möjligaste mån väljer könsinklusiva ordalydelser samt motiverar och redovisar gjorda val. Beslutet avsåg både översynen av kyrkohandboken och evangelieboken liksom revisionen av bönboken.
Vid sidan av de projekt som bedrivs inom eller i anslutning till den reguljära kyrkliga organisationen förekommer givetvis projektverksamhet inom området hos andra kyrkliga organ. Som exempel kan nämnas att Kvinnor i Svenska kyrkan inlett ett arbete att anordna en ledarskapskurs för unga kvinnor och även deltar aktivt i ett EU-finansierat projekt för utbildning och handling i syfte att motverka våld och sexuella övergrepp mot kvinnor (a European Project for Education and Action to Resist Domestic Violence & Sexual Abuse).
