3. Budgetskrivelsen

Kyrkostyrelsen lägger i denna skrivelse fram förslag till mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2001-2003.

- De mål som i föregående mål- och rambudgetskrivelse angetts för åren 2001 och 2002 är i princip oförändrade. Perspektivet utsträcks nu till och med år 2003. Därutöver har en del tidigare mål justerats och preciserats i syfte att skapa förutsättningar för en bättre måluppfyllelse och resultatuppföljning.

- Mål och verksamhetsbeskrivning bygger, för de verksamhetsområden som har annat styrorgan än Kyrkostyrelsen, på de underlag som lämnats in från respektive nämnder och råd. Kyrkostyrelsen redovisar den samlade bedömningen med erforderliga prioriteringar. I den mån Kyrkostyrelsen och nämnden/rådet har skiljaktiga bedömningar redovisas detta.

- Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och på respektive styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.

- Budgetprocessen är under utveckling. Avsikten är att mål- och ramskrivelsen skall ge Kyrkomötet ett material som är tillräckligt fylligt för att tjäna som underlag för beslut på den nivå Kyrkomötet har att besluta om utan att andra beslutsnivåer behöver bifogas. Detta är inte uppfyllt i denna skrivelse. Därför redovisas även mål och budgetramar på huvudprogramnivå som information men denna avses inte bli föremål för Kyrkomötets beslut. Överskådligheten skall förbättras till kommande år.

- I den fortsatta processen med att förankra målstyrningsfilosofin kommer uppföljnings- och återkopplingsmomenten att särskilt accentueras. Avsikten är att flerårsplaner, ettårsplaner, bokslut och årsredovisningar samt verksamhetsberättelser klart och tydligt åtföljer varandra. Eftersom årets Kyrkomöte börjar redan i maj har dock denna viktiga del av processen ej kunnat förverkligas i år i någon större utsträckning.

- Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar i skrivelsen bygger på nuvarande kunskap om arbetsuppgifterna för Svenska kyrkan på nationell nivå de aktuella åren. Kyrkostyrelsen bör äga bemyndigande att göra omdisponeringar inom totalramen om detta visar sig nödvändigt för att nå en bättre måluppfyllelse. Övriga styrorgan kan aktualisera sådana förändringar hos Kyrkostyrelsen under löpande budgetår.

3.1 Svenska kyrkans budget på nationell nivå

Intäkterna på den nationella nivån består främst av de avgifter som inbetalas till utjämningssystemet, och beräknas uppgå till 1,3 miljarder kronor. Till detta kommer intäkter av kapitalförvaltning cirka 207 miljoner kronor, huvudsakligen av det kapital som utgör kyrkofonden. Det frivilliga givandet genom kollekter, gåvor m.m. är en viktig och betydande intäktspost, cirka 223 miljoner kronor, och används uteslutande till de ändamål som givaren destinerat. För den internationella verksamheten får Svenska kyrkan också särskilda bidrag från den statliga Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, cirka 128 miljoner kronor. Av intäkterna hänförs cirka 67 procent till utjämningssystemet, kapitalförvaltning och frivilligt givande svarar vardera för cirka 11 procent av intäktssidan.

Kostnaderna på den nationella nivån är till största delen hänförliga till utbetalningar inom utjämningssystemet, drygt 1 miljard kronor, vilket svarar för cirka 55 procent av kostnadsmassan. Lämnade anslag utgör cirka 321 miljoner kronor och svarar för cirka 18 procent av kostnaderna. Övriga verksamhetskostnader ligger i nivån 269 miljoner kronor och utgör knappt 15 procent av kostnadsmassan. Kostnaderna för kyrkokansliet ligger i nivån 132 miljoner kronor, vilket utgör cirka 7 procent. Beloppen ovan refererar till förhållandet enligt rambudgetförslaget för år 2001.

Fördelning på intäktsslag år 2001

Fördelning på kostnadsslag år 2001

I skrivelsen till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:1) redovisades i mål- och rambudgeten för år 2001 ett behov av nationell finansiering på cirka 241 miljoner kronor för Svenska kyrkans nationella nivå. Med begreppet ”nationell finansiering” avses i denna skrivelse resurser som disponeras från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning till den nationella nivåns övriga verksamhetsområden. Denna finansieringsform utgjordes fram till och med 1999 av anslag från den statliga Kyrkofonden. Det kan nu konstateras att detta uttag är otillräckligt. Föreliggande förslag innebär att den nationella finansieringen för år 2001 ökas med 81 miljoner kronor. Av detta belopp utgör huvuddelen valkostnader som förflyttats från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, där de tidigare budgeterats, till verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation.

De punkter där det finns anledning att göra en annan bedömning än den som lades fram i 1999 års förslag till mål- och rambudget är huvudsakligen kostnader som relaterar till Kyrkoordningen och de förändrade relationerna till staten. Större poster är kostnader för genomförandet av kyrkovalet och ökade informationsinsatser. Kostnader för genomförandet av valet år 2001 faller enligt beräkningar tyngre mot år 2001 än vad som var fallet i föregående budgetskrivelse. Denna förändrade periodisering har skett mot bakgrund av de analyser och bedömningar som kunnat göras på grundval av ny information. Kostnaderna för genomförandet av valet beräknas till 51 miljoner kronor. De ökade informationssatsningar som planeras innebär en ökning av kostnadsramen i förhållande till år 2000 med 12,5 miljoner kronor. En mindre men viktig förstärkning av resurserna för teologiskt och ekumeniskt arbete ingår även i förslaget.

Inom verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning sker dessutom ett övertagande av församlingarnas, samfälligheternas och stiftens abonnemangskostnader för Kyrknätet. Finansiering av dessa kostnader sker inom den redan beslutade ramen för det så kallade förändringsprojektet. En förändring av periodiseringen av detta projekt har genomförts vilket inneburit att kostnadsramen höjts för år 2001. Projektets totala kostnadsram över perioden är dock oförändrad.

Kyrkostyrelsen bör under löpande år kunna göra erforderliga omdisponeringar i relation till denna mål och rambudget.

Kostnader per verksamhetsområde år 2001

Den nationella nivåns samlade ekonomi

Beloppen anges i tkr.

De totala kostnaderna utlagda per verksamhetsområde

Beloppen anges i tkr.

Budget för varje enskild del finns senare i anslutning till beskrivningen av varje verksamhetsområde.