2.1 Den nationella nivåns uppdrag
Att vara folkkyrka i dag
Den 1 januari 2000 skedde den historiska förändringen i relationen mellan Svenska kyrkan och staten och den av 1999 års kyrkomöte antagna kyrkoordningen för Svenska kyrkan trädde i kraft. Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka men förblir folkkyrka. Men vad innebär det att vara folkkyrka i början av 2000-talet?
Historiskt har begreppet folkkyrka haft skiftande innebörd. När det myntades i Tyskland vid 1800-talets början, stod det i skarpaste motsättning till landsfurstarnas, överhetens kyrka. Senare under samma århundrade, när det diakonala arbetet utvecklades i ett alltmer industrialiserat Europa, blev folkkyrkan lekfolkets kyrka i motsats till prästkyrkan. Den reformatoriska läran om de döptas och troendes prästadöme lyftes åter fram som fundamental för kyrkosynen. Efter sekelskiftet utvecklades folkkyrkobegreppet i vårt eget land, som ännu i huvudsak var agrart, framför allt av Einar Billing, som utgick från Guds nådeserbjudande och anknöt till det gamla sockensamhället. Även Billings folkkyrka tecknades i medveten motsats till en annan kyrkosyn, den som P. P. Waldenström förordade med hänvisning till det som han kallade ”den nytestamentliga församlingsprincipen”.
Exemplen från historien gör det lättare att säga vad folkkyrkan inte är. Den är inte överhetskyrka, inte prästkyrka och inte sekt. Exemplen visar också att innebörden i folkkyrkotanken delvis skiftat, beroende på samhällets förändring. Det betyder att vi inte utan eftertanke kan överta gångna tiders bestämningar. Vi måste själva reflektera över vad det innebär att vara folkkyrka i det samhälle som vi nu lever i med alla dess problem och möjligheter. Vi talar om dagens samhälle som mångreligiöst och mångkulturellt, ett informationssamhälle, ett samhälle som utmärks av både integration och fragmentering, av gränsöverskridande samverkan och ökande klyftor. Reflektionen över vad det innebär att vara folkkyrka i detta samhälle måste ske i hela kyrkan på alla nivåer.
Nya testamentet talar om ”folk” på många olika sätt. Variationen leder tankarna i olika riktningar. Folkkyrka tonar primärt fram som gudstjänstfirande församling. Samtidigt är den kristna församlingen aldrig till för sin egen skull. Kyrkan är folkkyrka också i meningen att den alltid är församling för andra, sänd till sin omvärld, särskilt till människor i samhällets periferi. Andra ord ger associationer till folkkyrkan som gränsöverskridande församling, som folkens församling, ”från skilda länder och språk” (SvPs 361), och som solidarisk församling. Vi skall inte välja mellan betydelserna. Det går inte. Den ena betydelsen glider över i den andra. Men kanske kan betydelsenyanser vara viktiga för vår reflektion över Svenska kyrkans karaktär av just folkkyrka.
Viktiga uppgifter de närmaste åren
Som kyrkostyrelse har vi ansvar för den nationella nivåns stöd till stiften i utvecklandet av församlingslivet. I det följande skall vi lyfta fram några inslag i den mångfald av verksamheter genom vilka den nationella nivån fullgör sitt uppdrag och som blir av särskild betydelse för den närmsta treårsperioden. Det som tas upp illustrerar de olika aspekter på folkkyrkan som ovan skisserats.
Kyrkans böcker
I den nya kyrkoordningen riktas uppmärksamheten från första början på den lokala församlingen och dess grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Den lokala församlingen skall betraktas just som en gudstjänstgemenskap, en berättelse-, böne- och måltidsgemenskap, som ger kraft åt ansvarstagande och tjänst. Att förmedla dessa bibelberättelser, sånger och böner måste ske, för att människor skall kunna tyda livet i ljuset av sitt dop, finna mening och bevara sitt livsmod.
För att denna förmedlingstjänst skall kunna fullgöras, krävs ständigt arbete med språket och formerna för vårt gudstjänstfirande. Den nya bibelöversättningen har nu tagits i bruk och är ett värdefullt redskap för församlingarna i fullföljandet av den grundläggande uppgiften.
Arbetet med kyrkans böcker, som är på remiss under 2000 med avsikt att föreläggas Kyrkomötet 2001, drivs med sikte på Påskdagen år 2002, då den nya kyrkohandboken, evangelieboken och bönboken enligt planerna skall tas i bruk. Att stödja stiftens arbete med inspiration och utbildning kring de nya kyrkliga böckerna blir en huvudsak för den nationella nivån inte bara under den närmsta treårsperioden utan även framgent.
De kyrkliga valen 2001
För Svenska kyrkan som folkkyrka är söndagen den 16 september 2001 viktig. Då är det för första gången Kyrkans valdag med direkta val till Kyrkomötet, stiftsfullmäktige och den egna församlingen.
Det är angeläget att den samhörighet med kyrkan som många människor känner också tar sig uttryck i att man använder sin röst i de kyrkliga valen. Därför är det viktigt inte enbart med kraftfull information om själva valet. Väl så viktig är den långsiktiga kommunikationsstrategi som Svenska kyrkans information arbetar med och som syftar till att stärka människors känsla för att tillhöra Svenska kyrkan och ta del i hennes liv.
Kyrkans valdag kräver omfattande förberedelser och arbetet har redan inletts. Det handlar om den närmare tillämpningen av kyrkoordningens regler men också om mängder av praktiska ting. Informationsarbetet kommer framför allt att kräva resurser och samverkan på alla nivåer, inte minst eftersom 16-åringarna för första gången får rösta, något som vi inte har erfarenhet av i Sverige.
Svenska kyrkan och Förintelsen
Förintelsekonferensen i Stockholm i januari år 2000 aktualiserade även Svenska kyrkans och kyrkliga företrädares förhållande till det som skedde under nazitiden. Teologiska kommittén har sedan några år tillbaka arbetat med frågan om Svenska kyrkans syn på förhållandet kristendom och judendom. Arbetet resulterade i ett dokument med titeln Guds vägar, som varit och är föremål för en bred remiss. För närvarande håller remissvaren på att sammanställas och bearbetas. Kyrkostyrelsen avser att föreslå Kyrkomötets presidium att denna fråga aktualiseras redan under årets Kyrkomöte i dess andra session, för att sedan tas upp till slutlig prövning i Kyrkomötet år 2001. Hur detta dokument i sin slutliga version skall spridas och förankras i församlingarna blir en viktig uppgift för stiften och kräver stöd på nationell nivå. Ett bidrag i detta arbete kan vara det program inom verksamhetsområdet forskning som heter Svenska kyrkans samtidshistoria och som bl. a. skall lyfta fram forskningen om Svenska kyrkans roll under 30- och 40-talen.
Ekumeniska utmaningar
Det ekumeniska arbetet är från första början framsprunget ur konkreta, historiskt bestämda situationer. Bakgrunden till Stockholmsmötet 1925 var Första världskrigets nöd, och bildandet av Kyrkornas världsråd i Amsterdam 1948 måste förstås i ljuset av Andra världskriget. Den politiska situationen har drastiskt förändrats på senare tid, inte minst genom murens fall, men också genom kriget i det forna Jugoslavien. Fredsfrågan är alltid central i det ekumeniska arbetet.
Kyrkostyrelsen vill särskilt lyfta fram den Charta Oecomenica som utarbetats av den Europeiska kyrkokonferensen (KEK) och som syftar till förtroendefullt samarbete mellan kyrkorna och ett gemensamt ansvarstagande på den europeiska scenen. Dokumentet har just varit ute på remiss i stift och församlingar. Svenska kyrkan har en särskild möjlighet att sprida och förankra detta dokument i samband med att Sverige tar över ordförandeskapet i EU under våren 2001. I det sammanhanget finns det också anledning att använda det nät av lokala kontakter som Svenska kyrkan har genom SKUT:s verksamheter i Europa och hela världen.
En annan viktig ekumenisk uppfordran kommer från Kyrkornas världsråd (KV), som proklamerat ett årtionde mot våldet i alla dess former. Våldets ansikte möter oss dagligen både ute i världen och i vårt eget samhälle. Svenska kyrkan bör aktivt engagera sig i det planerade årtiondet mot våld.
Internationell solidaritet
Den nya kyrkoordningen lyfter fram missionen som en av församlingens grundläggande uppgifter. Begreppet mission har inte funnits med så tydligt i tidigare dokument som reglerar kyrkans uppdrag och kommer därför att kräva bearbetning under de närmsta åren. När nu begreppet mission blir viktigt som beskrivning på kyrkans arbete även i närsamhället, bör de rika erfarenheterna från samarbetet i den internationella missionen lyftas in.
När det gäller Svenska kyrkans internationella engagemang vill Kyrkostyrelsen särskilt göra Kyrkomötet uppmärksamt på de bärande principer, prioriterade områden och arbetsmetoder som redovisas för Svenska kyrkans mission och för internationell diakoni/Lutherhjälpen.
Bland de många angelägna insatserna i det globala sammanhangen vill Kyrkostyrelsen bland annat peka på hälso- och sjukvårdsarbetet. I världens fattigaste länder är sjukvården i kris, inte minst i Afrika, där antalet HIV/AIDS-sjuka ökar i snabb takt, vilket får allvarliga effekter även för de sociala strukturerna i samhället för hela regioners säkerhet och sårbarhet. Desto nödvändigare är det att opinionsbildningen för skuldavskrivning för jordens fattigaste länder fortsätter i nätverket Jubel 2000.
För att få ytterligare perspektiv på de internationella rättvisefrågorna kommer vi att förstärka den nationella nivåns arbete med omvärldsanalys.
Svenska kyrkan och samerna
Svenska kyrkan iklädde sig redan i början av 1990-talet genom beslut i Kyrkomötet förpliktelser till följd av vad Lutherska världsförbundets och Kyrkornas världsråds generalförsamlingar uttalat om urbefolkningars situation och rättigheter. Det är nu dags att gå vidare i fråga om den urbefolkning i vårt eget land som samerna utgör.
I dialog med Samiska rådet inom Svenska kyrkan vill Kyrkostyrelsen finna stegen i en försoningsprocess. Övergrepp och misstag, fördomar och okunskap i det förgångna måste lyftas fram på ett sådant sätt att vi kan lära för framtiden, lägga det förflutna bakom oss och gå vidare tillsammans.
Etisk kapitalförvaltning
Frågan om etiska kriterier för kapitalförvaltning har fått stor uppmärksamhet i samhällsdebatten och media under senare tid. Också Svenska kyrkan har granskats och kommer framgent att granskas på denna punkt.
För ett drygt år sedan inleddes ett arbete med etiska kriterier för kapitalförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå. Ett seminarium med brett deltagande från kyrka, näringsliv och samhälle ägde rum i september 1999. När arbetet med kriterier nu går vidare har Svenska kyrkans ansvar blivit än mer accentuerat genom att Kyrkofondens förmögenhet och dess övriga kapitalförvaltning förts över till Svenska kyrkans nationella nivå.
Syftet är nu att Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse skall finna långsiktigt hållbara kriterier genom ett särskilt projekt som startas. Samtidigt får det konstateras att aktievärlden är komplicerad genom att företag ständigt köps och säljs. Det är i praktiken inte möjligt att i varje ögonblick vara garanterad mot etiskt icke önskvärda verksamheter i ett företag där kyrkan har aktier, men det är frågan om en ständig bevakning och prövning utifrån de nya kriterier som fastställs och att aktivt leta placeringar i företag som verkar i branscher som kyrkan har all anledning att stödja.
Avslutande reflektioner
Svenska kyrkan på nationell nivå har i och med genomförandet av kyrka-statreformen i en mening lagt en stor uppgift bakom sig. Likväl står kyrkan även framgent inför en mängd krävande uppgifter. Några har exemplifierats ovan. Även mål- och rambudgetskrivelsen i sin helhet illustrerar detta tydligt.
Som kyrkostyrelse ser vi ett särskilt övergripande ansvar i några avseenden:
- Vi har ansvar för att den teologiska reflektionen och samtalet utvecklas och blir en dimension i allt arbete på den nationella nivån.
- Vi behöver utveckla vad som ligger i att den nationella nivån särskilt relaterar till stiften och skall stödja dem i deras behov.
- Den nationella nivåns uppdrag att vara kyrkans röst utåt i såväl det svenska samhället som internationellt medför nya och vidgade roller för information och kommunikation i kyrkan.
- Vi har ansvar för att det inom den nationella nivåns organisation finns en rimlig balans mellan krävande uppgifter och tillgängliga resurser.
- Vi har också anledning att följa upp den nya organisationen för att se om det är möjligt att göra den mer genomskinlig och enklare med snabbare beslutsvägar och därmed ökad effektivitet.
