Motion till Kyrkomötet
2000:38
av Joakim Svensson och Jan-Anders Ekelund
om Svenska kyrkans Församlingsförbund som arbetsgivarorganisation
|
Kyrkomötet
KMot 2000:38
|
I kapitel 34 § 6 i kyrkoordningen stadgas att Svenska kyrkans Församlingsförbund skall företräda församlingar, stift och samfälligheter såsom arbetsgivarorganisation när det gäller frågor om kollektivavtal och därmed sammanhängande frågor om stridsåtgärder och tvister. Församlingsförbundet skall enligt samma paragraf också i anslutning till ingångna kollektivavtal företräda arbetsgivare inom Svenska kyrkan gentemot ej organiserad arbetskraft. Innebörden av kyrkoordningens regler är således att alla arbetsgivare inom Svenska kyrkan tvångsmässigt företräds av Församlingsförbundet i alla frågor med koppling till kollektivavtal.
Vid förra kyrkomötet var vi ett antal kyrkomötesombud, som reagerade mot den då föreslagna ordningen och i en motion föreslog att den aktuella paragrafen skulle utgå. Majoriteten i kyrkomötet hade dock en annan uppfattning. Redan idag, ett knappt år senare, kan det emellertid konstateras att Församlingsförbundet uppenbarligen saknar antingen vilja eller förmåga att sluta ett rimligt avtal i rimlig tid med en av Svenska kyrkans största och viktigaste personalgrupper, prästerna. Det kan därför knappast anses för tidigt att ånyo ta upp den aktuella paragrafen till diskussion.
Förutom Församlingsförbundets hantering av den nu nämnda avtalssituationen bör följande argument från förra årets motion framföras ånyo.
Det torde vara varje församlings, stifts och samfällighets egen angelägenhet att besluta om och av vilken organisation de vill bli företrädda i denna typ av frågor. Kyrkoordningen lägger stor vikt vid församlingarna som en grundläggande enhet inom Svenska kyrkan. Självklart borde de därmed också ha rätt att själv besluta om och hur de vill organisera sig när det gäller arbetsgivarfrågor.
Vidare vore det olyckligt att fortsätta ha ett obligatoriskt rikstäckande organ inom kyrkan jämte kyrkomöte och kyrkostyrelse. Det är inte till gagn för kyrkan om oklarhet uppstår huruvida det är Kyrkostyrelsen eller styrelsen för Svenska kyrkans Församlingsförbund som företräder Svenska kyrkan på nationell nivå. Därtill skapar den gällande modellen en bild av Svenska kyrkan som en föreningskyrka, vilket inte överensstämmer med den självbild som kyrkoordningen i övrigt vill skapa.
Det finns således för det första en principiell invändning mot att reglera denna typ av frågor i kyrkoordningen, och för det andra nu också en praktisk invändning i och med att Församlingsförbundet visat sig inte kunna genomföra den sig påtagna uppgiften på ett sätt som Kyrkomötet hade all rätt att förvänta.
Med anledning härav hemställer vi
Göteborg och Örby den 15 mars 2000
Joakim Svensson Jan-Anders Ekelund