Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2000:11
Utökade delegationsmöjligheter för domkapitlet
|
Kyrkomötet
TU 2000:11
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2000:34 om utökad delegationsmöjlighet för domkapitlet. Utskottet föreslår en ändring av 9 kap 5 § kyrkoordningen innebärande att medgivande av flyttning av kollektdag får delegeras till ordföranden eller vice ordföranden. Utskottet föreslår att motionen i övrigt avslås.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Kyrkorättsutskottet (Kr 2000:2y), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Motionen
I motion 2000:34 av biskop Karl-Johan Tyrberg om utökad delegationsmöjlighet för domkapitlet hemställs
att Kyrkomötet fattar beslut om att ändra innehållet i kyrkoordningen 9 kap. 5 § enligt nedan angivna förslag:
”§ 5 Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.
Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare vara närvarande.
I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt
1. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 eller 18 kap., 34 kap. 9, 13 och 14 §§, 43 kap. 7 §, 57 kap. 6 §, samt när beslutet avser att ärendet inte skall prövas i sak.
2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,
3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och
4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.”
Bakgrund
Bestämmelserna om beslutförhet och delegation för domkapitlet finns i 9 kap. 5 § kyrkoordningen. I skrivelsen (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan anförde Centralstyrelsen följande beträffande möjligheterna till delegering.
Som redan har nämnts gäller idag, åtminstone i fråga om ärendeslag, en tämligen generös delegationsbestämmelse för domkapitlen. Det överlämnas i princip till domkapitlen själva att bedöma när delegation kan ske. Däremot är kretsen till vilken delegation får ske begränsad. Utredningens förslag innebär att bara vissa slags ärenden skall få delegeras, nämligen ärenden som inte innebär en slutlig prövning i sak, interimistiska beslut (dvs. ej slutliga beslut, beslut under ärendets handläggning), vissa rättelser samt åtgärder som gäller ett ärendes beredande. Därtill föreslås att delegation bara får ske till ordföranden eller vice ordföranden; dock skall även sekreteraren få vidta beredande åtgärder. Flera av domkapitlen och stiftssamfälligheterna har anfört att delegationsmöjligheterna bör utvidgas.
De föreslagna reglerna har sin förebild i domförhetsreglerna i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vid sådana slags ärenden som inte avser ett slutligt ställningstagande i sak gäller regelmässigt lägre krav på domstolens sammansättning. Eftersom domkapitlen nu kommer att överta länsrättens roll som första instans i beslutsprövningsärenden har det ansetts rimligt att på motsvarande sätt begränsa delegationsmöjligheterna för domkapitlen. Det kan möjligen diskuteras om en sådan begränsning är nödvändig också för andra slags ärenden eller om man i enlighet med remissinstansernas önskemål bör öppna upp för ytterligare möjligheter till delegation, t.ex. när det inte handlar om beslutsprövnings- eller överklagandeärenden (eller ärenden om ämbetsprövning). Vi anser dock att det här finns skäl att vara restriktiv. Det kan också noteras att domkapitlens roll i framtiden blir en annan och att tyngdpunkten i deras arbete förskjuts mot det som avser tillsyn i olika bemärkelser. Ett antal mindre kvalificerade ärenden kommer därmed att försvinna från domkapitlen. Vi föreslår därför att utredningens förslag om delegation genomförs.
Vid Kyrkomötets behandling gjordes med anledning av motion 1999:132 en viss justering i bestämmelserna om delegation. Förändringen innebar att domkapitlet kan uppdra åt ordföranden eller vice ordföranden att avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 eller 18 kap. Såvitt gäller avser beslut enligt de båda nämnda kapitlen innebär motionens förslag endast att kretsen till vilka ett beslut kan delegeras, utökas med domkapitlets sekreterare.
Ett bifall till motionen i övrigt skulle innebära att det formellt blir möjligt för domkapitlet att uppdra åt ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att besluta om behörigförklaring av sökande till en befattning som domprost eller kyrkoherde och avge yttrande över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer(34 kap. 9 §). Vidare skall beslutet om yttrande över behöriga sökande till befattningar som diakon kunna delegeras (34 kap. 14 §). De i motionsförslaget upptagna bestämmelserna i 34 kap. 13 § avser vad gäller domkapitlets uppgifter, att handlingarna i ett ärende som avser ansökan till en befattning som präst efter domkapitlets yttrande skall överlämnas till den som har att fatta tillsättningsbeslutet samt och att de sökande skall underrättas om beslutet i behörighetsfrågan. Möjligheten till delegation av beslut enligt 43 kap. 7 § gäller domkapitlets medgivande att en riks- eller stiftskollekt får flyttas till annan dag under året än den som fastställts av Kyrkostyrelsen respektive domkapitlet. Delegation av beslut enligt bestämmelserna i 57 kap. 6 § innebär att domkapitlet kan uppdra åt ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att besluta om utfärdande av en församlingsinstruktion.
Utskottet
I motionen anförs att exempel på områden där delegationsrätt bör finnas är kyrkoordningen 17 kap. 3 § om möjlighet att medge att huvudgudstjänst får firas gemensamt för två eller flera församlingar. Då motionären synes ha uppfattningen att hanteringen av dessa ”återförs till plenarbehandling” vill utskottet erinra om att enligt 9 kap. 5 § beslutanderätten i samtliga ärenden enligt 17 eller 18 kap. får delegeras till ordföranden eller vice ordföranden. Ett bifall till yrkandet i motionen i denna del skulle innebära att beslutanderätten i samtliga dessa ärenden – innefattande bestämmelser bl a om huvudgudstjänster, gudstjänstordning, minsta antal huvudgudstjänster med nattvard - skall kunna delegeras också till sekreteraren. Utskottet är inte berett biträda detta yrkande.
När det gäller yrkandet om delegationsmöjlighet avseende beslut om behörighetsförklaring av präster har utskottet förståelse för att detta kan vara praktiskt då antalet sökande är litet och förutsättningarna klara. Utskottet utgår dock från att domkapitlets yttrande över de sökande skall avges i nära anslutning till behörighetsförklaringen. Enligt utskottets mening är en delegation av beslutanderätten vad gäller yttrandet inte lämplig. Detsamma gäller yttrande över sökande till diakontjänst.
Församlingsinstruktionen är ett nytt instrument och underlag för domkapitlets tillsynsfunktion och relation i övrigt till församlingarna. Beslutanderätten i dessa frågor bör därför enligt utskottets mening inte kunna delegeras. Någon motivering för förslaget om delegationsmöjlighet, som skulle omfatta även sekreteraren, lämnas inte i motionen.
Utskottet anser att medgivande till ändring av dag för rikskollekt eller stiftskollekt bör kunna delegeras till ordföranden eller vice ordföranden. Anledning till att sådana ärenden aktualiseras är regelmässigt omständigheter som inte kunnat förutses. Behov av ställningstagande uppkommer ofta med kort varsel. Utskottet föreslår därför en ändring av 9 kap. 5 § kyrkoordningen i denna del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att Kyrkomötet beslutar att 9 kap. 5 § tredje stycket punkt 1 i kyrkoordningen fr.o.m. den 1 januari 2001 skall ha följande ändrade lydelse:
I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt
1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 kap., 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak.
2. att Kyrkomötet i övrigt avslår motion 2000:34.
Uppsala den 19 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Nils Gårder, Åke Blomqvist, Elisabeth Engberg, Sten Elmberg, Elsa Spännar och Carina Etander Rimborg.
Biskoparna Biörn Fjärstedt och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Till Tillsyns- och uppdragsutskottet
Tillsyns- och uppdragsutskottet har anhållit om kyrkorättsutskottets yttrande över ett förslag till ändring i 9 kap. 5 § kyrkoordningen i enlighet med vad som framgår av bilaga 1.
Utskottet
Den ändring som nu föreslås i tillsyns- och uppdragsutskottets begäran om yttrande syftar till att utöka domkapitlets möjligheter att delegera ärenden rörande medgivande för kyrkoråd att flytta en riks- eller stiftskollekt till en annan dag. Enligt kyrkoordningens nuvarande lydelse måste sådana medgivanden beslutas av domkapitlet i dess helhet, enligt de beslutförhetsregler som gäller för domkapitlet.
Eftersom den nu aktuella ändringen är en ändring i sak vill utskottet inledningsvis peka på vad utskottet i sitt betänkande Kr 2000:1 har anfört rent principiellt om hur sådana ändringar bör hanteras. Utskottet har där framhållit vikten av att ändringar i sak sker med viss återhållsamhet och att sådana ändringar bör läggas fram till Kyrkomötet för beslut först efter utredning.
Liknande delegationsmöjligheter har dock givits tidigare och har nu visat sig vara angelägna för att upprätthålla kyrkoordningens auktoritet.
Utskottet tillstyrker den föreslagna ändringen i 9 kap. 5 § tredje stycket första punkten frånsett att den uppräkning som görs i bestämmelsen bör korrigeras och lyda enligt följande:
I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt
1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 kap., 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak.
Utskottet förutsätter att tid för ikraftträdande kommer att anges vid den slutliga utformningen.
Uppsala den 19 maj 2000
På kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Maria Lundqvist Norling
Mattias Lindahl
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Tor Frylmark, Torgny Larsson, Thomas Söderberg, vice ordf., Catharina Månsson, Eskil Jinnegård, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Hans-Olof Hansson, Kerstin Kedvall, Susann Torgerson och Michael Martinson.
Biskop Lars Eckerdal och biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1, Begäran om yttrande från tillsyns- och uppdragsutskottet
Tillsyns- och uppdragsutskottet har vid behandling av motion 2000:34 av biskop Karl-Johan Tyrberg funnit skäl föreslå att Kyrkomötet beslutar om följande ändring av 9 kap. 5 § tredje stycket punkt 1 i kyrkoordningen:
I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt
1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 eller 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak.
(43 kap. 7§ har följande lydelse: En rikskollekt eller stiftskollekt som har bestämts till en viss dag får av kyrkorådet flyttas till en annan dag under året, om det finns synnerliga skäl och domkapitlet medger det.)
Utskottet hemställer om Kyrkorättsutskottets yttrande i ärendet.
Uppsala den 18 maj 2000
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
