3 Undervisning, konfirmandfrågor, Bibel 2000 m.m.

Revidering av dokumentet Undervisning för alla genomfördes inte under hösten. Diskussioner om revideringen har emellertid inletts med flera parter och fortsätter under 1997. Diskussionerna rör hur arbetet med en pedagogisk utveckling skulle kunna ske och på vilket sätt man ska använda Undervisning för alla i det arbetet.

Arbetet med uppföljningen av Riktlinjer för konfirmandarbetet är fortsättningsvis mycket viktigt. Det handlar bl.a. om hur man i församlingarna prioriterar konfirmandarbetet, beaktar konfirmandens delaktighet, arbetslag och rekryteringen till konfirmandarbetet. Arbetet med konfirmation av handikappade behöver samordnas och undersökas. I november arrangerades ett seminarium om konfirmandarbete med psykiskt handikappade, till vilket särskilt inbjöds de stiftskonsulenter som arbetar med handikappfrågor.

I maj genomfördes ett lyckat riksläger för döva konfirmander med cirka 35 deltagare. Marknadsföring och distribution har inletts av teckenspråksmaterialet för döva konfirmander, Anna och Clownens funderingar.

Enkätundersökningen Konfirmationen i Svenska kyrkan utförs av Forskningsrådet. 1 990 konfirmander deltar. En ny upplaga av katalogen över internat- och sommarkonfirmation kom ut även i år. Utvärdering av denna kostnads- och tidskrävande tjänst ska ske.

Konfirmandrekryteringsmaterialet Confirmare kom ut i april-maj. Materialet utvärderas och bearbetas ordentligt före ny utgivning. 1997 års Confirmare blir ett samarbete med Svenska Kyrkans Unga och tidningen Intro.

Arbetsgruppen för finskspråkigt konfirmandmaterial har utarbetat ett första utkast med förord och förslag till disposition. Gruppen ska i första hand producera material för konfirmandlärare som är anpassat till sverigefinska förhållanden. Arbetet beräknas vara klart under 1997.

Riktlinjer för skolkyrkoarbetet. De riktlinjer som antogs 1988 behöver revideras. I arbetet ska beaktas slutrapporten Ge oss din blick för dolda möjligheter. Ge fantasi att finna nya medel, Gud, i din tjänst för fred och bröd åt alla. Gud, gör oss kloka! (Sv ps 288:3) avgiven av arbetsgruppen kring kristendomsundervisning i skolan. Remissarbete planeras ske under hösten 1997 för slutrapportering till ombudsmötet 1998.

När det gäller vuxenpedagogiskt arbete har året handlat om kontaktskapande och uppbyggande av kontakter och nätverk inför ett gemensamt arbete kring pedagogiska frågor. I detta arbete är SKS en viktig resurs och en hel del samarbete har skett.

Befrielsen och arbetet med Bibel 2000. Arbetet med att fullfölja intentionerna med Befrielsen är fortfarande en stor utmaning, och erfarenheterna ska tas tillvara i arbetet med Bibel 2000. Den stimulans som Befrielsen inneburit både när det gäller pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete, möjlighet till ökat frivilligengagemang och fokuseringen på samtalet är en viktig erfarenhet att bygga vidare på i arbetet med Bibel 2000.

På uppdrag av kyrkokansliets direktorskollegium har under hösten en samordningsgrupp arbetat med att utforma strategier för resursuppbyggnad, samarbetsformer och hur samordningsarbetet skulle kunna se ut när det gäller kyrkokansliets roll. I mars 1997 arrangeras tillsammans med EFS, SKS och KFUK/KFUMs studieförbund ett idéseminarium kring hur arbetet med Bibel 2000 ska utformas de närmaste åren.

Frivilligt arbete i Svenska kyrkan har under året fokuserats genom två seminarier i Kyrkans hus. Seminariet syftade till att kartlägga och definiera frivilligt arbete på flera olika områden. Församlingsnämnden stöttar ett särskilt projekt i Stockholms stift som syftar till att kartlägga ungdomars frivilligarbete. Människors frivilliga engagemang inom flera områden och över huvud taget människors möjlighet att ta ansvar, påverka och forma verksamheten i kyrkan är en framtidsfråga för Svenska kyrkan.

Arbetsgruppen för fritidskyrka och gudstjänstrum samordnar stiftens och församlingarnas fritidskyrkoverksamhet. I år har vägkyrkokartan publicerats i Kyrkans Tidnings särskilda sommarutgåva. Under hösten hölls ett rådslag för de i stiften ansvariga för vägkyrkoverksamheten.

Under året påbörjades arbetet med en ordbok (Mif) för Svenska kyrkan, ett material som i första hand riktar sig till människor engagerade i församlingens arbete.

I samverkan med Folkkyrkostudien hölls i oktober seminariet Olofsdagarna i Sigtuna under rubriken Församlingsstrategier inför 2000-talet. Syftet var att erbjuda ansvariga i församlingar och stift ett forum för möte med varandra och en möjlighet att ta del av aktuella rön i skilda ämnen som gemensamt utmanar till formulering av strategier för morgondagens församlingsliv. Olofsdagarna återkommer i oktober 1997.

Chefskollegier har hållits under flera år med regelbundna samlingar varje termin med huvudansvariga för de olika stiftens församlingsavdelningar. Syftet är bl.a. att undvika dubbelarbete samtidigt som överläggning sker om vad som behöver göras.

I samarbete med Svenska Kyrkans Unga startade projektet Livsmönster - Så går det till. En del traditioner kan vara konserverande, medan andra bildar referenspunkter som är till hjälp i vår växt. Dessa senare är viktiga att förmedla till varje ny generation - seder och bruk knutna till kyrkoår, årstider, kyrkorum, livets högtider etc. Projektet avslutas under 1997 genom publicering av en bok.

Kartläggning av finsk gudstjänsttradition. Under året avslutades den första fasen av traditionsinsamling som Församlingsnämnden genomfört i samarbete med stiften och med Sverigefinländarnas arkiv. Insamlingen som kartlade Sverigefinskt julfirande samlade hundratals sidor berättelser, bilder, teckningar och dikter om julfirandet av 142 barn och 45 vuxna. Det insamlade materialet finns hos Sverigefinländarnas arkiv för framtida forskning. Tidningar lånade delar av det, och Sveriges radio P2 sände radioteater utifrån det samlade materialet. Även lokalradiostationer har sänt inslag utifrån materialet. Insamlingen visade att Sverigefinländarnas julfirande består av inslag från svensk och finsk men även av andra kulturer. Julen är också en kristen högtid i de allra flesta hemmen.

Projektet Tidernas kyrka påbörjades i september och pågår t.o.m. 1997 års slut. En eventuell fortsättning under Kulturhuvudstadsåret 1998 planeras. Utgångspunkten är de förändrade relationerna mellan kyrka och stat, som träder i kraft år 2000. Projektet följer de utredningar som nu är tillsatta av kyrka som stat och kommer även att arbeta med att föra ut den nyligen utkomna 1993 års Kyrkobyggnadsutredning. Kyrkobyggnaden med dess inventarier är en del av vårt gemensamma kulturhistoriska arv, och ansvaret för det är en fråga som angår alla medborgare. Ett lokalt engagemang för kyrkan som kulturarv är därför viktig i omvandlingen mot nya förvaltningsformer.

Den första fasen av projektet har ägnats åt planering och förberedelser inför det kommande projektåret, samt förankring av idé och uppläggning. Information och inbjudan har gått till de regionala och lokala intressenterna, och ett antal konferenser har hållits. Kontaktnät för vidare arbete har skapats. Idé-, arbets- och studiematerial har tagits fram eller påbörjats. Samarbetet med stift och länsmuseer har fördjupats, bl.a. i pressfrågor. År 1996 avslutades med projektets invigning den 1 december i Nederluleå kyrka, Gammelstad. Perioden har givit ca 250 inslag i tidningar, radio, TV. Anslag har sökts och beviljats från Riksantikvarieämbetet med 1,5 miljoner kronor, Kammarkollegiet/Kyrkofonden med 2,8 miljoner samt Stiftelsen Framtidens kultur 1,5 miljoner kronor.