1 Diakoni och samhällsansvar

I landets församlingar ökar behoven av och förväntningarna på kyrkornas diakoni. Detta har lett till ett kraftigt ökat tryck på kansliets diakonisektion, både från kyrkan och samhället. Särskilt två områden kräver satsningar och behöver utvecklas, nämligen den etiskt/sociala/teologiska reflexionen parallellt med ett tydligare arbete/lobbyverksamhet gentemot myndigheter. Det är också angeläget att genom samråd och samverkan bygga nätverk för framtiden med andra samfund, sociala organisationer och myndigheter, såsom bl.a. Sveriges Kristna Råd (SKR), Forum för socialt arbete, diakoniinstitutionerna, stadsmissioner, DKSN, Caritas och Sociala missionen.

Diakonisektionen har under året fortsatt att arbeta med diakonalt ledarskap och utveckling av lekmannaansvar med utgångspunkt i den tidigare producerade boken Frivilligt diakonalt arbete - ledarskap och metoder (Verbum). Behoven av fortsatt utveckling inom temat ledde till beslut om ett samarbetsprojekt för utvärdering av det frivilliga diakonala arbetet i några församlingar. Samarbete sker med Växjö, Strängnäs och Linköpings stift samt med Svenska kyrkans lekmannaförbund.

Ideellt arbete, som i stor omfattning sker i besöksgrupper och annat församlingsarbete - i många församlingar även av förtroendevalda - kan och behöver förstärkas ytterligare. En samordning av arbetet kring detta har påbörjats genom samarbete med olika organisationer inom Svenska kyrkan, med andra avdelningar inom kyrkokansliet, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Kyrkliga Studieförbund.

Projektet Stöd för anhöriga till dementa har under året varit inne i en slutfas vad gäller materialproduktion. Helene Wallskär har skrivit boken Ett stöd betyder så mycket. Om avlösning för anhöriga till personer med demenshandikapp (Verbum 1996), som i första hand vänder sig till anhöriga och frivilliga. För att kunna utveckla metoden i församlingarna har projektgruppen också producerat Anhöriga i fokus - cirkelmodellen (Mitt i församlingen, Mif 1997:1). År 1997 kommer att bli ett kampanjår för att uppmärksamma de anhörigas situation och göra den s.k. cirkelmodellen känd. I augusti inbjöds två representanter från varje stift att delta i en pilotutbildning om cirkelmodellen.

Ruotsin kirkon palveleva puhelin, Svenska kyrkans finska telejour, är stiftens riksomfattande telefonjour för finskspråkiga, som har cirka 100 frivilliga personer engagerade i verksamheten. Tillsammans med en ledningsgrupp från stiften har Församlingsnämnden ansvarat för samordning, fortbildning och arbetets utveckling. Under året har en marknads- och utvecklingskampanj genomförts med bl.a. nytt material. Den 1 oktober fick telejouren ett 020-nummer.

Ett samarbete med Linköpings stift avslutades i och med publicering av insamlat material i Guldkorn - ett urval av diakonala arbetsmodeller (Mif 1996:1) i början av året.

För att bredda verksamheten och ta tillvara kompetens har samarbetet under året fördjupats genom avtal med olika diakonala institutioner för utveckling inom olika områden: arbetslivsfrågor, familjefrågor, kris- och katastrofarbete, handikappfrågor, mönster för frivillighet och volontärverksamhet och arbete med brottsoffer. Detta arbete utgör bl.a. ett led i stärkande av det rikskyrkliga engagemanget i samhällsfrågor och dokumentation av diakonin. Avtalen syftar inte till att föra bort det yttersta ansvaret från Församlingsnämnden - utan tvärtom. Det handlar om att utveckla de nämnda arbetsområdena utöver vad som hittills har skett. Diskussioner pågår att på liknande sätt utveckla områdena för teckenspråkig verksamhet samt verksamhet för människor med funktionshinder.

Diakonal forskning heter ett forskningsprojekt som pågår i samarbete mellan Samariterhemmet, Församlingsnämnden och Uppsala stift under ledning av Anders Bäckström. Projektet, som beräknas vara klart under 1997, ska tydliggöra samhällets förväntningar på diakoni och hur dessa svarar mot verkligheten.

I samarbete med Svenska kyrkans forskningssekretariat påbörjades hösten 1995 en undersökning med en diakonienkät till samtliga pastorat med syfte att försöka mäta diakonins omfattning och inriktning. Under 1996 har denna etapp I sammanställts för analys. Etapp II, som innebär motsvarande beskrivning av diakoniinstitutionerna, påbörjades under 1996. Arbetet kommer att publiceras i en eller två skrifter för både intern och extern spridning.

Initiativ till projektet Agenda 10 - Social summit togs i samband med FN-konferensen i Köpenhamn 1995 om sociala rättvisefrågor. Under året har några regionala grupper arbetat med olika inriktningar inom temat, ett arbete som enligt planerna kommer att publiceras (Mif).

Projektet Samverkan kyrka - polis syftar till att stödja en utvecklad lokal samverkan mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet gentemot polismyndigheterna. Verksamheten har förankrats genom bl.a. regionala konferenser. Handläggaren har funnits tillgänglig för att ge information och förmedla kontakter med präster och diakoner som bedriver verksamhet tillsammans med polisen.

Inför dyslexikampanjen 1996-97 har förberedelsearbete utförts under året. Inom verksamhetsområdet Handikappfrågor genomför Strängnäs stift i samarbete med Församlingsnämnden ett projekt, som syftar till att samla och presentera basfakta om hur kyrkorna i EU-länderna ser på och arbetar för/med personer som har funktionshinder. Undersökningen koncentreras i detta skede till kyrkornas förhållningssätt gentemot barndomsdöva/teckenspråkiga.

En informell referensgrupp har bildats för diakonala Europafrågor med syfte att bl.a. underlätta samordning och ge underlag för prioritering av medlemskap och deltagande vid konferenser.

Kontakterna upprätthålles kontinuerligt med den nybildade diakonala organisationen Eurodiakonia med säte i Strasbourg. Församlingsnämnden var representerad vid bildandet av den nya organisationen.

Nordisk församlingsdiakoni i tätort är ett samnordiskt bokprojekt som är centralt förankrat i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island. I respektive land finns en redaktionsgrupp kompletterad med en nordisk ledningsgrupp. En rad diakonala arbetsmodeller och reflexioner från församlingar i Norden presenteras i en bok, som i Sverige kommer att ges ut av Verbum. Boken ska översättas till övriga nordiska språk för parallell utgivning, som beräknas ske i början av 1998.

Invandrar- och flyktingfrågor har under 1996, precis som under 1995, debatterats flitigt i medier. Av alla enskilda ärenden uppmärksammades mest de kurdiska familjerna som vistats i Åsele kyrka. Dessutom har både flykting- och invandrarpolitiken varit under omarbetning. Församlingsnämndens grupp för invandrar- och flyktingarbete arrangerade i november konferensen Främling i folkkyrkan? med både invandrare och svenskar. En uppföljningskonferens är planerad till april 1997. Syftet är att människor med invandrarbakgrund ska bli sedda och hörda i Svenska kyrkan, att skapa en samhörighetskänsla och utröna om det behövs stödåtgärder. I slutet av året startade Svenska röda korset en utredning om frivilliga organisationers samarbete inom flyktingområdet, som ska se över förutsättningar och former för ett utökat samarbete. Erfarenheter från samarbete inom Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar är då värdefulla. Arbetet i regeringens invandrar- och flyktingpolitiska råd har inte varit särskilt omfattande men givande. Rådet får förhoppningsvis en starkare roll nu när den nya invandrar- och integrationspolitiken ska formuleras.