Previous Page TOC Next Page


3. Nämndernas verksamhet

Den närmare inriktningen av den verksamhet som SFRV i övrigt bedriver bestäms av de fem verksamhetsansvariga nämnderna. Dessa är Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Nämnderna arbetar enligt av ombudsmötet fastställda instruktioner.

Nämnderna avger egna verksamhetsberättelser (se bilaga 11-15). I det följande lämnas en kortfattad översikt över verksamhet och planer inom respektive nämnds arbetsfält.

Församlingsnämnden

Församlingsnämnden har som uppgift att i nära samarbete med stift och församlingar främja församlingslivets utveckling.

Diakoni

Samhällets förväntningar på kyrkans diakoni har ökat. Det märks bland annat på de ökade förväntningar man har på Församlingsnämndens diakonisektion.

Diakonisektionen har under året bland annat arbetat med:

• diakonalt ledarskap och utveckling av lekmannaansvar med utgångspunkt från den egenproducerade boken Frivilligt diakonalt arbete - ledarskap och metoder (Verbum);

• projektet Stöd för anhöriga till dementa, vilket under året avslutat sin materialproduktion för att under 1997 övergå till en kampanj som skall uppmärksamma de anhörigas situation och göra den så kallade cirkelmetoden känd;

• fördjupning av samarbetet med olika diakonala institutioner för att tillsammans utveckla arbetet med arbetslivsfrågor, familjerelationsfrågor, kris- och katastrofarbete, handikappfrågor, mönster för frivilligt arbete och volontärverksamhet samt arbetet med brottsoffer. Avsikten är här att stärka den kyrkliga riksorganisationens engagemang i samhällsfrågor och ta till vara den kunskap som finns inom olika institutioner;

• ett forskningsprojekt som skall göra klart vilka förväntningar samhället har på kyrkans diakoni och om kyrkan i praktiken kan svara mot dessa förväntningar. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med Samariterhemmet och Uppsala stift;

• studier om hur kyrkorna i EU-länderna arbetar med personer som har funktionshinder. Undersökningen koncentrerades i detta skede till att studera kyrkornas arbete med barndomsdöva och teckenspråkiga. Undersökningen gjordes i samarbete med Strängnäs stift;

• konferensen Främling i folkkyrkan? till vilken både invandrare och svenskar inbjöds. Syftet med konferensen var att lyfta fram människor med invandrarbakgrund och se om det behövs särskilda stödåtgärder för att församlingarna skall uppmärksamma dem.

Gudstjänstförnyelse

Nämnden har under året arbetat med gudstjänstlivets förnyelse, framför allt genom arbete på olika sätt med de kyrkliga böckerna:

• Tillägg till kyrkohandboken. Efter remissomgång under 1996 kommer nämndens arbetsgrupp för gudstjänstliv att utarbeta ett slutförslag till sådant tillägg. Arbetsgruppen har också följt arbetet med de ekumeniska nyöversättningarna av trosbekännelserna och Herrens bön;

• under året har nämnden börjat planera översynsarbetet med Den svenska kyrkohandboken och Den svenska evangelieboken och revisionsarbetet med En liten bönbok;

• Översättningsarbete. Flera stora översättningsarbeten pågår: Den svenska psalmboken översätts till finska. Cirka 250 psalmer är nu översatta. Den svenska kyrkohandboken översätts till samiska. Nästan hela kyrkohandboken finns nu på lulesamiska och vissa delar på sydsamiska. En provöversättning väntas under 1997. Vidare pågår arbete med översättning av kyrkohandboken till teckenspråk;

• Bönböcker. Under 1996 har nämnden producerat kollektbönboken Samlingsböner för kyrkoåret (publicerade i nämndens skriftserie Mitt i församlingen) och almanacksbönboken Bön för dagen (Verbum);

• Gudstjänst från grunden är en bok som vänder sig till medarbetare och förtroendevalda i församlingar med ett falnande gudstjänstliv.

Gudstjänstmusik

Nämndens arbete kring gudstjänstmusik har koncentrerats på att öka psalmsången i landet. Det har bland annat skett genom:

• ett projekt kring skola och psalmsång. Syftet är att ta fram ett begränsat antal psalmer med anknytning till kyrkoår, årstider, livets högtider m.m. att användas i skola och församling;

• projektet Alla tiders sång, som skall stimulera gudstjänstbesökare att sjunga med i psalmerna. Tillsammans med projektet Skola och psalmsång är det ett större projekt med bland annat sex TV-program och en CD under 1997;

• allsångshäftet De vackraste julsångerna, som producerades tillsammans med Svenska kyrkans mission i 60 000 ex och uppenbarligen bidrog till ett gott insamlingsresultat;

• rekryteringsprojektet En kick för orgeln, som bland annat gjorde en video som speglar kyrkomusikernas arbete. Projektet genomfördes tillsammans med Utbildningsnämnden.

Konfirmandarbete

Inom detta område har nämnden koncentrerat sitt arbete kring uppföljning av 1994 års Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. Framför allt har nämnden studerat hur församlingarna prioriterar konfirmandarbetet, låter konfirmanderna vara delaktiga, arbetar i arbetslag och rekryterar till konfirmandarbetet.

Nämnden har också arbetat med:

• konfirmation av handikappade, bland annat genom ett seminarium om konfirmandarbete med psykiskt handikappade, ett riksläger för döva konfirmander och marknadsföring av teckenspråksmaterialet Anna och Clownens funderingar, ett material för döva konfirmander;

• konfirmandrekryteringsmaterialet Confirmare;

• ett finskspråkigt konfirmandmaterial, som under året fått ett första utkast med förslag till disposition. Materialet, som vänder sig till konfirmandlärare, är anpassad till svensk-finska förhållanden och beräknas vara klart under 1997.

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden arbetar med behovsinventering, idé- och utvecklingsarbete, samordning, uppföljning och utvärdering när det gäller olika utbildningsfrågor inom Svenska kyrkan.

Utbildningsnämnden arbetar tillsammans med stiften och olika utbildningsinstitutioner och är huvudman för pastoralinstituten i Lund och Uppsala. Nämnden har också ansvar för kyrkans familjerådgivning.

Utbildning till kyrklig tjänst

Utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar för de utbildningar som syftar till tjänst inom Svenska kyrkan. Under 1996 har nämnden bland annat arbetat med:

• profilering av de kyrkliga yrkesutbildningarna. Arbetet började i och med ombudsmötets beslut 1990 om de kyrkliga yrkesutbildningarna och har under 1996 framför allt gällt riktlinjer för den s k parallella kursverksamheten. Denna omfattar 14-16 kursdagar och för blivande diakoner, pedagoger och präster finns dessutom tre månaders förpraktik. Stiften ansvarar för kursverksamheten, som är tänkt att ge stiften bättre kontakt med de blivande kyrkoarbetarna;

• dimensionering av de kyrkliga utbildningarna. Utifrån en bedömning av hur den framtida arbetsmarknaden kommer att se ut beslöt nämnden att behålla antalet utbildningsplatser för pastoral, pedagogisk och musikalisk profilutbildning, men för den karitativa profilutbildningen att minska antalet utbildningsplatser från 100 till 60 och antalet utbildningsinstitutioner från fem till tre;

• rekrytering till kyrkliga yrkesutbildningar och kyrklig tjänst. Då antalet sökande till den musikaliska profilutbildningen minskar har Utbildningsnämnden tillsammans med Församlingsnämnden och Svenska kyrkans musikråd arbetat fram ett rekryteringsmaterial med bland annat en videofilm. Rekryteringsarbete till övriga kyrkliga utbildningar och tjänster sker kontinuerligt i samarbete med stiften, SYO-konsulenter och arbetsförmedlare samt genom studievägledning till enskilda;

• utvärdering av kantorsutbildningen. Utvärderingen startade under 1996 och kommer att vara klar under 1997. Under året har nämnden också börjat förbereda en utvärdering av 1990 års utbildningsreform.

Utbildning för ledare och förtroendevalda

Eftersom en organisations utveckling främjas av ledarnas förmåga att ta till vara och samordna medarbetarnas kunnande menar nämnden att ledarutbildning är viktig. För 1996 betydde detta framför allt arbete med:

• chefs- och ledarskapsutveckling, ett projekt som pågått under flera år. Den sista delen i projektet, Kvinnligt och manligt ledarskap, slutredovisades under året. Nämnden har också beslutat om en utbildningsplan för förberedande chefs- och ledarskapsutbildning. Tillsammans med några stift skall nämnden dessutom försöka finna former för stöd till kyrkoherdar som redan genomgått utbildningen;

• arbetshandledarutbildning. Första omgången startade 1994 och avslutades 1996. Cirka 100 personer har därmed utbildats till arbetshandledare i Svenska kyrkan. Nämnden har beslutat att starta en ny utbildningsomgång och utöver den erbjuda regelbunden fortbildning för dem som utbildats;

• utbildning för förtroendevalda. Nämnden har tillsammans med Pastoratsförbundet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Församlingsnämnden och stiftssamfälligheterna börjat arbeta med en kompetensutvecklingsplan som syftar till att ge Svenska kyrkans förtroendevalda en bredare kunskap om kyrkan. Nämnden har också ett ansvar för utbildning av de förtroendevalda i Svenska kyrkans riksorganisation. För 1997 planeras seminarier kring viktiga teologiska frågor och om kvinnligt och manligt språk.

Vuxenpedagogik

Nämnden bevakar den pedagogiska utvecklingen och för regelbundet samtal om lärandet och lärandets villkor. Samtalen styr arbetet i nämnden och valet av de uppgifter nämnden tar på sig.

Arbetet med vuxenpedagogik innebar under 1996 bland annat ett samarbete med Linköpings universitet kring en vuxenpedagogisk utbildning omfattande 20 poäng. Anställda med vuxenpedagogiska uppgifter i församlingar, stiftskanslier och kyrkokansliet deltog i utbildningen.

Familjerådgivning

Nämndens ansvar för kyrkans familjerådgivning innebär utbildning för Svenska kyrkans anställda familjerådgivare och information och utveckling av kyrkans familjerådgivning. Nämnden strävar efter att fler och större familjerådgivningsbyråer inrättas.

Svenska kyrkans mission

Svenska kyrkans mission (SKM) har till uppgift att samordna Svenska kyrkans, stiftens och församlingarnas missionsengagemang och delta i Guds mission i världen. Uppdraget är att inspirera, stärka och stödja de goda krafter som vill arbeta för Guds rike.

SKM stöder samarbetskyrkor och organisationer i huvudsak inom fem områden: kyrko- och församlingsutveckling, teologisk utbildning och reflektion, hälso- och sjukvård, utbildning för förändring samt mänskliga rättigheter.

Kyrko- och församlingsutveckling innefattar evangelisation, församlingsuppbyggande verksamhet, barn- och ungdomsarbete och stöd till kyrkornas egna missionsområden. Stöd ges i form av basanslag till kyrkorna men också till beroendeminskande åtgärder. De flesta av SKMs missionärer arbetar inom kyrko- och församlingsutveckling.

Teologisk utbildning och reflektion. Utbildningen av präster är angelägen för att få ett inhemskt prästerskap i samarbetskyrkorna. Arbetet med att finna uttrycksformer för evangeliet, att göra teologin kontextuell och låta reflektionen utgå från den socio-politiska, ekonomiska, kulturella och religiösa miljön är ett ständigt pågående arbete. SKM stöder organisationer och institut som arbetar med dessa frågor.

Hälso- och sjukvård inriktas främst på förebyggande hälsovård och sjukvård bland de fattiga på landsbygden, som annars inte får tillgång till vård, samt på utbildning av sjukvårdspersonal. Allt större resurser behövs för vård av aidssjuka och av barn som mist sina föräldrar i aids.

Utbildning för förändring handlar om utbildning till eget ansvarstagande och ledarutveckling med särskild inriktning på kvinnor. Kyrkorna driver också skolor för handikappade och för marginaliserade grupper som annars inte skulle få möjlighet till skolgång.

Mänskliga rättigheter. Arbetet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling är en del av missionen. Missionärerna har i alla tider på olika sätt engagerat sig mot kulturella och sociala orättvisor. Alltmer arbetar kyrkorna med fred, försoning och demokratiutveckling och med frågor som rör gästarbetare, gatubarn, sexuell exploatering av barn och våld mot kvinnor.

Utveckling, utbildning och reflektion

Inom områdena utbildning för förändring, kyrko- och församlingsutveckling och teologisk utbildning och reflektion har SKM under 1996 framför allt gett stöd till:

• utbildning av församlings- och kyrkoledare. Eritreas evangeliska kyrka har på grund av kriget varit isolerad under många år. Behovet av utbildning av församlings- och kyrkoledare är därför stort. Under året har fyra personer prästvigts;

• utbildningsprogram för unga teologer. I Kina är prästbristen mycket stor. SKM samarbetar med Kinas kristna råd och ger stöd till utbildningsprogram för unga teologer;

• kontextuell teologisk utbildning. I Asien tillhör många kristna fattiga minoritetskyrkor med små resurser. Den mångkulturella miljön och den ekonomiska situationen i denna världsdel utmanar till kvalificerad teologisk analys, och kyrkorna behöver goda medarbetare med förmåga att tolka tron och bygga en församling. En av SKMs samarbetsorganisationer är ett ekumeniskt organ för utbildning, ATESEA. Organisationen bygger upp teologisk utbildning där den inte funnits tidigare eller brutits ner under kristendomsfientliga regimer. Man arbetar också med kvalitetshöjning i de olika skolornas program och med fortbildning av lärare;

• mänskliga rättigheter. I Latinamerika stöder SKM arbete med teologi, utbildning och mänskliga rättigheter. I många fall är det svårt att skilja dessa områden från varandra eftersom begreppen mänsklig utveckling och integrerad utbildning är avgörande för de kyrkor och organisationer som SKM stöder. Detta innebär en helhetssyn som inte skiljer teologi, dagligt liv och demokrati åt. I Peru handlar SKMs kontaktnät om befrielseteologi på den teoretiska reflektionens nivå, men också, när den kommer till uttryck i handling, om att försöka motverka känslan av hopplöshet genom att visa på goda alternativ;

• ekumeniskt arbete. I Etiopien deltar SKM i ett ekumeniskt arbete genom att söka och främja möjligheter till samverkan och förståelse mellan Mekane Yesuskyrkan och den ortodoxa kyrkan;

• församlingsarbete bland flyktingar. På grund av det långvariga inbördeskriget befinner sig ledningen för den lutherska kyrkan i Liberia i exil. För att kunna fullgöra sin uppgift i den nya situationen försöker kyrkan utveckla ett församlingsarbete bland liberianer som flytt till grannländerna och skapa möjligheter för kyrkoarbetare att fortsätta sina uppgifter där. Detta arbete stöder SKM;

• kyrkosamverkan i Filippinerna. En överenskommelse mellan den Filippinska oberoende kyrkan (IFI) och Svenska kyrkan undertecknades 1995. I mars 1996 besökte en delegation från IFI Sverige och fick bland annat möta kyrkfolk i fyra av Svenska kyrkans stift och samtala om kyrkosamverkan i framtiden.

Fred, försoning och demokrati

Inom områdena hälso- och sjukvård och mänskliga rättigheter har SKM under 1996 framför allt arbetat med:

• krisen i Rwanda och Burundi. Det allafrikanska kyrkorådet AACC har med anledning av krisen i Stora sjöområdet samlat kyrkoledare i de länder som berörs och tagit initiativ till att föra samman kyrkoledare i exil och kyrkoledare i Rwanda och Burundi. SKM stöder AACCs arbete för mänskliga rättigheter och fred och konfliktlösning;

• freden i Mozambique. Kyrkornas roll i freds- och återuppbyggnadsarbetet där är viktig. Den anglikanske biskopen har agerat medlare i viktiga situationer. SKM samarbetar med den anglikanska kyrkan inom hälso- och sjukvårdsområdet;

• försoning i Sydafrika. I Sydafrika spelar kyrkorna en central roll. Sydafrikas kristna råd, som SKM samverkat med under många år, är delaktigt i de akuta samhällsfrågorna. Rådet har också en viktig uppgift att slutföra försoningsarbetet bland de egna medlemmarna;

• Asiens många gästarbetare innebär ett stort problem. Mellanösterns kristna råd har fokuserat de asiatiska gästarbetarnas situation och söker vägar och medel för att förbättra den. Under året har en präst från Filippinska oberoende kyrkan knutits till den episkopala kyrkan i Hongkong för att arbeta som kaplan för de filippinska gästarbetarna. En av SKMs missionärer i Hongkong arbetar också med frågorna kring gästarbetare. Två utbildningskurser för Svenska kyrkans stiftsmissionsråd genomfördes i Bahrain där deltagarna fick möta villkoren för gästarbetare i Mellanöstern;

• socialt-diakonalt arbete. I Egypten bedriver SKMs samarbetspartner den koptiska kyrkan ett omfattande socialt-diakonalt arbete genom ett drogrehabiliteringsprojekt. Detta projekt uppmärksammades vid en internationell konferens i Kairo. Den koptiska kyrkan arbetar också med ett utbildningsprogram för flickor på landsbygden för att de skall få större möjligheter i livet. Konvertering till islam och emigration av unga välutbildade bidrar till att minska och försvaga de kristna kyrkorna.

Missionärens roll

SKMs arbete under 1996 har också präglats av diskussionen om missionärens roll. En utredning har tillsatts för att studera missionärsrollen under 1990-talet. Temat för Missionsdagen 1996 var Missionärer som brobyggare.

Rollen som missionär genomgår ständig förändring, även om uppgiften som gränsöverskridare och sänd av Gud kvarstår oförändrad. SKMs missionärer efterfrågas alltjämt av samarbetspartner runt om i världen i samma eller ibland i större utsträckning än tidigare.

SKM sänder också missionärer för sin egen skull. Missionärer med erfarenhet av möte med den världsvida kristenheten behövs i det inhemska sammanhanget och för den egna självförståelsen.

Övriga händelser

• Svenska kyrkans ärkebiskop besökte den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT). I samband med besöket hölls en konsultation med representanter för ELCT, Svenska kyrkan och Världsbanken då man diskuterade de negativa konsekvenser som bankens strukturanpassningsprogram leder till och möjliga alternativ till programmen. Mötet resulterade dels i fortsatt diskussion på regeringsnivå i Tanzania, dels i uppmärksamhet kring skuldkrisen i svensk opinionsbildning.

• En världskongress mot kommersiell sexuell exploatering av barn hölls i Stockholm i augusti. Organisationen ECPAT, som SKM varit med om att etablera, var initiativtagare. Flera av SKMs samarbetspartner i Filippinerna hade delegater vid kongressen. En av SKMs missionärer som arbetat med dessa frågor i Filippinerna blev flitigt anlitad i massmedia.

• Operation Dagsverke 1996 gick till tre av SKMs projekt i Filippinerna. 220 skolor i olika delar av Sverige samlade in mer än fem miljoner kronor.

• För Svenska kyrkan är projektet Mission i retur viktigt. Kunskaper och erfarenheter från andra delar av världen ger inspiration till svenska församlingar. Under året har en medarbetare från Costa Rica arbetat på kyrkokansliets internationella avdelning och två palestinska ungdomar var i Sverige under en månad och besökte då bland annat Svenska kyrkans grundkurs.

Information och utbildning

SKMs informations- och utbildningsarbete i Sverige vill öka församlingarnas engagemang för mission. En särskild satsning gjordes under året på stiftsmissionsråden med bland annat studieresor och idéutbyte.

Under året publicerades boken Tecken på Guds rike. Den ger en historisk tillbakablick, men beskriver också de utmaningar som dagens mission står inför.

SKM försöker engagera ungdomar i internationella frågor. Bland annat innebar det 1996 att ett antal stipendiater fick möjlighet att under en kortare tid få dela människors vardag i en annan del av världen och att ungdomsprojektet Mötesplats Filippinerna avslutades genom att tolv ungdomar från Filippinerna gjorde ett svarsbesök i Sverige.

Ekonomi

SKMs verksamhet bygger på enskilt givande genom kollekter och gåvor. De flesta insamlingsorganisationer upplever nu en nedåtgående trend när det gäller givande, så också SKM. Glädjande är dock att givandet under 1996 nått budgeterade mål och att insamlingsresultatet under perioden advent - trettondag ökade jämfört med föregående år.

Svenska kyrkan i utlandet

Svenska kyrkans utlandsverksamhet är hemmakyrkans ansvar för sina kyrkotillhöriga ute i världen. Det kyrkan är för sina kyrkotillhöriga i Sverige skall den också vara utomlands. Där skall svenskar kunna fira gudstjänst, känna gemenskap och få stöd och hjälp.

Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) arbetar framför allt med följande:

Sjömanskyrkan. Det är SKUTs traditionella verksamhet. Med allt mindre tid för fartygen i hamn krymper denna del av verksamheten. 1996 innebar tio procent färre fartygsbesök än föregående år, men innebär ändå cirka 7 700 besök.

Församlingskyrkan. Många av SKUTs kyrkor fungerar som församlingskyrkor för de svenskar som bor i området. Till denna typ av verksamhet hör all traditionell församlingsverksamhet, framför allt barn- och ungdomsarbetet. Till ungdomsverksamheten hör också arbetet med backpackers, au pair-ungdomar, studenter och arbetssökande.

Turistkyrkan är SKUTs yngsta och snabbast växande huvudinriktning. Verksamheten är koncentrerad kring charterturistmålen och innebär framför allt gudstjänster, själavård och hjälp och stöd till dem som råkar ut för olycka eller liknande.

Utökning i Hongkong och San Fransisco

SKUTs verksamhetskarta är i stort sett oförändrad från föregående år med undantag av:

• San Fransisco, där SKUTs samarbete med den norska sjömans- och utlandskyrkan medfört att SKUT i slutet av 1996 sände en svensk assistent för att tillsammans med norska kyrkan arbeta bland svenskar bosatta där.

• Hongkong, där SKMs missionär på frivillig väg tillsammans med danska sjömanskyrkan arbetat med bosatta svenskar. Från och med 1996 finns en tjugo procents tjänst för detta arbete.

• Narvik, där nämnden beslutat om nedläggning.

Statistik

SKUT har församlingar i 25 länder. Antalet besökare vid gudstjänster har ökat 1996 jämfört med 1995 från 220 900 till 229 300 och det totala antalet besök från 734 050 till 753 350.

En stor del av verksamheten är uppsökande och ofta av diakonal karaktär. Fartygsbesök och sjukbesök har minskat något medan hembesök och fängelsebesök ökat.

SKUTs personal består av framför allt husmödrar, assistenter och präster. De var sammanlagt 102 personer under 1996.

SKUTs ombud i Svenska kyrkans församlingar är 3 200. De informerar om SKUT och samlar in pengar till verksamheten. Insamling sker också genom 900 så kallade SKUT-vänner.

Samarbete

SKUT samarbetar ofta lokalt med olika kyrkor, både med nordiska och inhemska. SKUT har också samarbete med UD och med Handelsflottans kultur- och fritidsråd.

En organisation som förenar alla världens sjömanskyrkor är International Christian Maritime Association där SKUT finns med. Denna sammanslutning ger många samarbetspartner världen över.

370-årsjubileum

SKUTs verksamhet bland svenskar i utlandet fyllde 370 år 1996. År 1626 fick nämligen Svenska kyrkan ett specialtillstånd att fira gudstjänster i Paris. Under 1996 fyllde dessutom dagens sjömanskyrkoverksamhet 120 år, eftersom det var år 1876 som Kungl Maj:t beslutade att sända ut två sjömanspräster, en till England och en till Tyskland.

Dessa jubileer firades framför allt under SKUTs riksmöte i september 1996 då 700 personer deltog. Riksmötet hölls i Svenska mässans lokaler i Göteborg och avslutades med gudstjänst på Lisebergs stora scen.

Kyrkans hus

SKUT har under året framför allt förändrats på hemmaplan genom den omorganisation som planerades under 1996 och genomfördes i och med årsskiftet 1997. Då fick Svenska kyrkan ett gemensamt kyrkokansli med SFRV som arbetsgivare för alla medarbetare, också dem som arbetar i SKUT, både ute och hemma.

Lutherhjälpen

Lutherhjälpen är Svenska kyrkans biståndsorganisation. Lutherhjälpen arbetar för att värna liv och skapa människovärdiga livsvillkor men också för att bekämpa orsakerna till orättvisor, fattigdom och förtryck.

Lutherhjälpen har tre huvuduppgifter:

• långsiktigt utvecklingssamarbete

• katastrof- och flyktinginsatser

• information och opinionsbildning i Sverige för internationell rättvisa.

Största delen av hjälpen förmedlas genom Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd med medlemskyrkor över hela världen.

Lutherhjälpens policy är hjälp till självhjälp och att så mycket som möjligt bygga på lokala initiativ och resurser. I biståndet prioriteras människors möjligheter till självförsörjning, miljövänligt jordbruk, markvård, rent dricksvatten, hälsovård, grundläggande utbildning och yrkesutbildning.

Det är viktigt för en organisation som finns mitt i ett internationellt sammanhang att vara lyhörd för nya behov och utmaningar och att ständigt reflektera över om formulerade mål och invanda arbetsformer på bästa sätt möter nya tider. Därför vill Lutherhjälpen särskilt lyfta fram följande ur 1996 års arbete:

Lokal resursmobilisering

Lokal resursmobilisering handlar om att erkänna att alla människor, oavsett ras, kön, social status eller tillgång till materiella fördelar har erfarenheter, kunskap och resurser som kan nyttjas och utvecklas.

De globala strukturerna och institutionerna som dikterar villkoren i världen utgår inte från de fattigas möjligheter och behov. I stället är det idéer och krav från biståndsgivarna som styr vad pengarna skall användas till.

Lutherhjälpen vill motverka detta och lyfta fram den enskildes förmåga genom att under de närmaste fyra åren avsätta cirka 70 miljoner kronor som stöd till speciella spar- och lånefonder i Indien och Sydafrika. Det innebär att fattiga människor dels får möjlighet att bidra till sin egen utveckling genom ett sparande, dels får tillgång till krediter för sina inkomstbringande verksamheter.

Dessa möjligheter är annars stängda för de fattiga då de inte kan lämna någon säkerhet till långivaren. Detta är dock en bankstrategi som bygger på bristande kännedom om fattigas möjligheter. En bank eller en kassa, som har målsättningen lokal utveckling och som drivs på människornas villkor, kan både fungera och ge vinst. Det har erfarenheten visat.

Lutherhjälpen prövar nu detta genom att under några år bidra med en grundplåt till lokala spar- och lånefonder, som på sikt skall drivas självständigt av människor i Indien och Sydafrika.

Utvecklingssamarbete utan pengar

Biståndsorganisationer har svårt att agera och föra samtal på ett jämställt plan med samarbetspartner i tredje världen. Representanter för dessa hamnar lätt i en beroendeställning som gör dem ödmjuka och icke-kritiska av rädsla för att gå miste om ekonomiskt stöd.

Lutherhjälpen har därför under flera år sökt vägar att utveckla andra arbetsformer - en form som bygger på vars och ens lika värde och att alla människor har resurser som kan bidra till den egna utvecklingen.

Det är utifrån denna människosyn som samarbetet med Organisation for Rural Associations for Progress (ORAP) startade 1994. ORAP är en gräsrotsorganisation med ungefär en miljon medlemmar på landsbygden i Zimbabwe. Samarbetet kunde påbörjas 1996 genom ett gemensamt seminarium i Bulawayo i Zimbabwe. Vikten av gemensamma mål, öppenhet och ärlighet och att båda parter har ett eget intresse av samarbetet poängterades.

Under seminariet identifierades ett antal områden som både Lutherhjälpen och ORAP vill fortsätta samarbetet kring. Det handlar exempelvis om att utveckla en gemensam syn på hur fattiga människor på ett respektfullt sätt porträtteras i insamlingssammanhang, hur respektive organisation kan engagera ungdomar, hur tidiga varningssystem i konfliktsituationer kan utvecklas, utbyte av erfarenheter i arbetet med hiv/aids och utveckling av alternativa ekonomiska modeller på bynivå.

Här handlar det alltså inte om att stödja ORAPs verksamhet med gåvomedel utan om att samarbeta i frågor som både Lutherhjälpen och ORAP har nytta av.

Lutherhjälpen, EU och FN

Lutherhjälpen tillhör sedan början av 1990-talet det europeiska samarbetsorganet Aprodev, som har ett litet sekretariat i Bryssel för att på plats kunna följa vad som sker på biståndsområdet inom EU och vara med om att påverka den biståndspolitik som förs.

Lutherhjälpen har skaffat sig kunskaper om EU-organen och har ökat bevakningen sedan hösten 1996 genom att tillsammans med SKM ha en halvtidsanställd person på plats i ett utredningsprojekt som finansieras av Sida.

På katastrofsidan har Lutherhjälpen tecknat ett ramavtal med ECHO, som är EU- kommissionens katastrofenhet, och kommer vid lämpliga tillfällen att ansöka om medel till specifika insatser.

Lutherhjälpen har också deltagit i flera FN-sammanhang. Margaretha Ringström inbjöds av jordbruksministern att ingå i nationalkommittén som planerade Sveriges deltagande i toppmötet om livsmedelssäkerhet i november i Rom och inbjöds senare att ingå i den delegation som regeringen sände till mötet, anordnat av FAO. Margaretha Ringström har också förordnats av regeringen att ingå i Sveriges FAO-kommitté.

Under våren fick Lutherhjälpen besök av representanter från Världslivsmedelsprogrammet (WFP), ett annat FN-organ med säte i Rom. Då diskuterades Lutherhjälpens arbete. Strax före jul bjöds representanter från Lutherhjälpen till WFP i Rom för att fortsätta diskussionerna.

FN-organen har genom detta tydligt markerat behovet av frivilligorganisationernas kunskaper, erfarenheter och engagemang för att kunna utföra sitt arbete.

Arbetet i Sverige

Arbetet i Sverige har präglats av två händelser: förberedelserna för 50-årsfirandet 1997 och arbetet med kansliintegrationen i Kyrkans hus.

Utöver det kan nämnas att en av Sveriges största årliga musikhändelser, Musik vid Siljan 1996, blev en angelägenhet för Lutherhjälpen, som tillsammans med Amnesty, Röda korset och Rädda Barnen inbjöds att delta och få del av intäkterna. Samarbetet slog väl ut och kommer enligt planerna att fortgå under ytterligare tre år.

Ett samarbete med Bageriförbundet resulterade i försäljning av Levebrödet. Bagerier som var anslutna till Bageriförbundet bakade och sålde Levebröd och avsatte en krona per limpa till Lutherhjälpen. Planer finns för ett fortsatt samarbete.

Konsertturnéer med rockgruppen Ideell Rebell och De sjungande diakonissorna ordnades, och i samband därmed såldes CD-skivor och videokassetter.

Ekonomi

1995 innebar en markant nedgång av gåvomedel. Under 1996 ökade givandet något i förhållande till föregående år och resultatet blev 119 miljoner kronor.

För att förbättra resultatet inleddes ett tvåårigt så kallat marknadsföringsprojekt under hösten 1995. Syftet var att försöka värva yngre givare och finna nya sätt att ge. Samarbetet med Bageriförbundet och ett samarbete med TV4 är två exempel på projektets arbete under 1996.

[Innehållsförteckning] [Skrivelser från SFRV:s styrelse]

Previous Page TOC Next Page