2. Verksamheten hos styrelsen och dess organ

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet. Kyrkomötets 251 ledamöter utgör också ombudsförsamling i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Kyrkomötets beredande och verkställande organ är Svenska kyrkans centralstyrelse som också är styrelse i SFRV.

Styrelsen har under året sammanträtt elva gånger. Sammanträdena har ägt rum den 25 januari i Uppsala, den 27-28 mars i Stockholm, den 22-23 maj i Sigtuna, den 20 juni i Uppsala, den 23 och den 29 augusti i Sigtuna, den 25-26 september i Uppsala, den 16-17 oktober i Uppsala, den 7 och den 15 november i Uppsala och den 19 december i Uppsala.

För behandling av kyrkokansliets omorganisation och därtill hörande frågor har styrelsen sammanträtt tillsammans med styrelserna i stiftelserna Svenska kyrkans mission, Svenska kyrkan i utlandet och Lutherhjälpen den 20 juni i Uppsala, den 26 augusti i Sigtuna, den 17 oktober i Uppsala och den 15 november i Uppsala.

Styrelsens arbetsutskott, som utgörs av Centralstyrelsens arbetsutskott, har haft tolv sammanträden. Arbetsutskottet har därutöver sammanträtt med arbetsutskotten i de tre ovan nämnda stiftelserna samt under året haft överläggningar med Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse och med arbetsutskottet i Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS). Styrelsen har under året avgivit yttrande över förslag till ny organisation i SKS.

Under styrelsen finns Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd, Svenska kyrkans samiska råd, Svenska kyrkans miljövärn, Trossamfundens beredskapsråd och Svenska kyrkans information. Under Centralstyrelsen har också, med den organisation som gällde till och med 1996, funnits särskilda sekretariat för teologi och ekumenik, för juridik och förvaltning samt för planering.

En stor del av arbetet med de teologiska frågeställningar som ligger till grund för Centralstyrelsens arbete sker i Svenska kyrkans teologiska kommitté, som är gemensam för styrelsen och biskopsmötet.

En redogörelse för Centralstyrelsens behandling av kyrkomötets ärenden återfinns i Svenska kyrkans centralstyrelses verksamhetsberättelse för 1996. Redogörelse för SFRVs styrelses behandling av ombudsmötets ärenden återfinns i denna skrivelse som bilaga 1.

Under 1996 har Centralstyrelsen bland annat:

• formulerat en Programförklaring för Svenska kyrkans gemensamma arbete på nationell nivå under åren 1996-98. I den betonas kyrkans uppdrag som ett ansvar för hela gudsfolket med nyckelformuleringar som gemensamt uppdrag - delat ansvar;

• inlett utredningsarbetet om Svenska kyrkans framtida organisation. Ett brett samråd har skett under året om detta arbete, som syftar till att forma det regelverk som skall styra Svenska kyrkan efter år 2000. Kontakt med det motsvarande statliga arbetet har bland annat skett genom Stat-kyrkadelegationen;

• fortsatt arbetet med Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka med bland annat en pastoralsociologisk analys. Studiens huvudfrågor har också diskuterats vid en tvådagarssamling i Sigtuna.

Ekumeniskt arbete

På det nationella planet har Svenska kyrkan bland annat till uppgift att föra dialog med andra kyrkor och samfund. Under året har samtal förts med:

• Svenska Missionsförbundet, där slutrapporten Guds kyrka och en levande församling har varit på remiss under 1996;

• de ortodoxa och österländska kyrkorna i Svergie, där temat för årets seminarium var Möten mellan ortodox och luthersk andlighet i Norden;

• Stockholms katolska stift, som lett till en delrapport med pastorala råd i fråga om ekumeniska äktenskap.

Härutöver har Svenska Baptistsamfundet under året tillskrivit Svenska kyrkan med förslag om att ekumeniska samtal skall inledas.

Ett viktigt forum för ekumenisk samverkan i Sverige är Sveriges Kristna Råd, som arbetar inom områdena teologi, mission, bistånd, flykting- och invandrarfrågor samt med den andliga vården vid sjukhus, skolor och inom kriminalvården. Ett viktigt arbetsfält är de social-etiska frågorna, där rådet är ett för kyrkorna gemensamt remissorgan.

Svenska kyrkans ekumeniska kontakter sträcker sig också utanför landets gränser:

• Borgåöverenskommelsen - som omfattar de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum och de anglikanska kyrkorna i Storbritannien och Irland - har fullföljts och kontakterna varit intensiva. Centralstyrelsen gjorde i november en studieresa till den anglikanska kyrkan;

• ett förslag på romerskt-katolskt initiativ om bildandet av en ekumenisk kommission med Romersk-katolska kyrkan, Svenska kyrkan och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har bearbetats vidare. Vid ett möte i Åbo 1996 beslutades att nuvarande tjänstemannagrupp skulle utvidgas genom inbjudan till övriga nordiska lutherska kyrkor och skandinaviska katolska biskopskonferensen. Under 1997 läggs förslag fram till de deltagande kyrkorna för ställningstagande om att bilda en nordisk luthersk-katolsk kommission;

• Svenska kyrkan har varit aktiv inom Kyrkornas världsråd, bland annat genom deltagande i världsmissionskonferensen i Brasilien. Svenska kyrkan är också engagerad i Lutherska världsförbundets och Nordiska Ekumeniska Rådets arbete. Inom Konferensen för europeiska kyrkor har Svenska kyrkan verkat för en kraftsamling genom att flera ekumeniska organisationer i Europa integreras.

En stor del av det internationella kontaktarbetet i Europa har ett sammanhållande band i styrelsens expertgrupp för Europafrågor.

De mellankyrkliga förbindelserna i Europa redovisas i Centralstyrelsens verksamhetsberättelse (CsSkr 1997:2). Expertgruppen skall enligt sin instruktion årligen avge verksamhetsberättelse till SFRVs styrelse. Verksamhetsberättelsen återfinns som
bilaga 4.

I det mellankyrkliga internationella arbetet har Svenska kyrkans stipendiatverksamhet stor betydelse. En särskild redogörelse för detta under 1996 lämnas i bilaga 5.

Nationellt och internationellt

Centralstyrelsens arbete för bland annat social rättvisa har tagit sig uttryck både på det nationella och det internationella planet:

• inom ramen för Sveriges Kristna Råd har utarbetats dokumentet Statens och kyrkornas ansvar för samhället som värdegemenskap. Samtal som förts med regeringen kring detta dokument visar att kyrkornas röst är efterfrågad. Det finns en förväntan att kyrkorna skall kunna ge vägledning i etiska frågor och stå för en genomtänkt hållning;

• Centralstyrelsen har under året publicerat ett öppet brev till regeringen: En utjämning måste ske. Brevet tar upp såväl nationella som internationella rättvisefrågor;

• Svenska kyrkan har medverkat till bildandet av en svensk organisation för rättvisemärkning och lanseringen av Svenskt kyrkkaffe. Genom Svenska kyrkans miljövärn har en satsning på miljödiplomering förberetts (se även verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans miljövärn, bilaga 6);

• ett nytt slags samarbete för social och ekonomisk rättvisa inleddes i och med att Svenska kyrkan tillsammans med Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania inbjöd företrädare för Världsbanken till överläggningar och studiebesök i Tanzania;

• hos styrelsen finns också ett ansvar för det centrala arbetet med fredsfrågor inom Svenska kyrkan. Under året har en svensk avdelning av det internationella interreligiösa fredsorganet World Conference on Religion and Peace konstituerats. Svenska kyrkan är också företrädd i Svenska FN-förbundets styrelse;

• under året har det viktiga dialog- och kunskapsöverföringsprojektet Svenska kyrkan och islam startat, se vidare bilaga 7.

Svenska kyrkans forskningsråd

Rådet skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Forskningsarbetet skall vara kyrkorelevant och ett komplement till annan forskning.

Under året har rådet bland annat arbetat med:

• konfirmationen i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans församlingsstatistik 1995 har samlats in, lagts i en databas och analyserats;

• en ny svensk kyrkohistoria i åtta volymer. Under 1996 har arbetet koncentrerats kring de tre första volymerna om missionstid och tidig medeltid, hög- och senmedeltid samt reformationstiden;

• äktenskap och familj inför 2000-talet. Detta forskningsprojekt skall belysa och analysera samlevnadens villkor och utformning i nutid och framtid utifrån ett teologisk-etiskt perspektiv;

• nätverk mellan forskare nationellt, nordiskt och internationellt.

Tidskrifterna Tro & Tanke och Tro & Tanke/Supplement är rådets viktigaste informationskanaler.

Se vidare Forskningsrådets verksamhetsberättelse för 1996, bilaga 8.

Svenska kyrkans kulturråd

Svenska kyrkans kulturråd engagerar sig i hur frågor om existensen, meningen och mänsklighetens överlevnad formuleras och gestaltas i dagens samhälle. Rådet har under året initierat och medverkat vid en rad arrangemang och projekt, där den moderna människans livsvillkor skildrats i olika konstnärliga uttrycksformer.

Under året har rådet haft en deltids projektanställning för att bättre kunna arbeta med frågan om journalistik och livsfrågor. Arbetet resulterade i olika seminarier tillsammans med bland annat Institutionen för journalistik, media och kommunikation och i en kvalificerad fortbildning för journalister kring religionsmöten i vår tid.

Rådet stöder också olika institutioner som är intresserade av att utveckla kulturarbetet inom Svenska kyrkan och bidra till bildande av olika kyrkliga kulturcentra.

Se vidare kulturrådets verksamhetsberättelse för 1996, bilaga 9.

Svenska kyrkans samiska råd

Rådet, som bildades under året, har bland annat till uppgift att främja den samiska kulturens egenart och uttryck i kyrkolivet och därvid uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv. Rådet skall också bevaka frågor som rör samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle.

Rådet har nio ledamöter (ersättarna inom parentes): Ellen Kristina Kuorok-Sara och Anna Sara Baer, nominerade av Sametinget för det nordsamiska området (Nils Ole Henrik Vasara-Hammare och Elisabeth Blind), Birgitta Nilsson-Kuoljok, nominerad av Sametinget för det lulesamiska området (Gunilla Eriksson), Ann Marie Åhrén, nominerad av Sametinget för det sydsamiska området (Tomas Rydberg), Johannes Marainen, nominerad av Sametinget för samer utanför Sápmi (Kristina Nilsson), biskop Rune Backlund, nominerad av biskopsmötet (biskop Karl-Johan Tyrberg), Karin Rehnsberg-Ripa, nominerad av stiftsstyrelsen i Härnösand (Bo Lundmark), Johan Märak, nominerad av stiftsstyrelsen i Luleå (Aina Jonsson) samt Stina Eliasson, utsedd av SFRVs styrelse (Lester Wikström).

Ordförande är Karin Rehnsberg-Ripa och vice ordförande Johannes Marainen. Förre direktorn Lester Wikström är rådets sekreterare.

Trossamfundens beredskapsråd

Enligt beredskapsförordningen skall Centralstyrelsen leda och samordna den kyrkliga beredskapen. Trossamfundens beredskapsråd är ett samverkans- och beredningsorgan som i huvudsak bedriver arbete med allmän beredskapsplanering, personalförsörjning, övning, utbildning och konferensverksamhet, säkerhetstjänst, militär själavård samt kris- och katastrofhantering.

Under året har rådet bland annat arbetat fram en handbok för kyrklig beredskap och genomfört en handledarutbildning för stiftens beredskapshandläggare.

Se vidare beredskapsrådets verksamhetsberättelse för 1996, som återfinns som bilaga till Centralstyrelsens verksamhetsberättelse (CsSkr 1997:2).

Svenska kyrkans information

Svenska kyrkans information är SFRVs informationsavdelning. Den har ansvar för rådgivning, samordning och särskilda insatser inom området kommunikation och media.

Under 1996 har informationsarbetet framför allt bestått av dels ett förslag om mediastrategier för Centralstyrelsen och Biskopsmötet, dels undersökningar som visar Svenska kyrkans spegling i massmedia och dels undersökning om informationsgenomslaget när det gäller dop och kyrkotillhörighetsfrågan samt kyrka-statarbetet.

Dessutom har arbetet bestått av kontaktskapande insatser gentemot massmedia, hjälp till församlingarna med nytt informationsmaterial och en ambitiös bevakning av utvecklingen inom massmediasektorn, särskilt nyheter inom informationsteknologin.

Information

Målet inom detta område är att med hjälp av ett effektivt informationsarbete främja all verksamhet på riksplanet och tillgodose informationsbehovet hos stift, församlingar, allmänhet och massmedia.

Här kan särskilt nämnas:

• information från kyrkomötet. Denna gavs genom en rad pressmeddelanden och artiklar samt service till det 40-tal journalister som bevakade mötet. Alla motioner, betänkanden och beslut publicerades på Svenska kyrkans hemsida på Internet;

• information för ärkebiskopen och Biskopsmötet. Insatser har gjorts bland annat i samband med Svenska kyrkans reaktioner på flyktingavvisningen i Åsele, ärkebiskopens möte med Världsbanken, avtalet om kyrkogemenskap mellan Svenska kyrkan och Filippinska oberoende kyrkan, Biskopsmötets resa till England, det Sydafrikanska biskopsmötets besök i Sverige, ärkebiskopsvalet och Biskopsmötets sammanträden;

• information för Centralstyrelsen. Bland annat har förslag till en Svenska kyrkans mediestrategi utarbetats.

I början av 1996 genomfördes en undersökning för att ta reda på hur informationen kring dels dop och kyrkotillhörighetsreglerna, dels relationsändringen kyrka-stat hade fått genomslag i media. Undersökningen visade att informationen nått ut både snabbt och brett.

En undersökning om massmedias behandling av ärkebiskopen visade att öppenhet från ärkebiskopens sida tas emot positivt av allmänheten, även om den kan leda till kritik i sakfrågan.

• information för sekretariatet för teologi och ekumenik. Här har utgivits sex nummer av det engelsk- och tyskspråkiga nyhetsbrevet News from the Church of Sweden/Nachrichten aus der Schwedischen Kirche. Genom detta brev får massmedia, kyrkor, kristna organisationer och enskilda i utlandet information om Svenska kyrkan och dess verksamhet;

• Svenska kyrkan i media. Under året har ett opinionsinstitut och ett pressklippsföretag undersökt massmedias publicitet kring Svenska kyrkan. Resultatet av undersökningen visar att Svenska kyrkan får stor publicitet och att endast en liten del är negativ. Informationsservice till massmedia går i allt högre grad ut via Internet, vilket inneburit snabbare information och korrektare nyhetsåtergivning.

Egen utgivning

Målet med egen utgivning är att ge lättillgänglig information om Svenska kyrkan och att hålla god kvalitet till ett rimligt pris på tryckta produkter. Här kan nämnas:

• 48 nummer av Svenska kyrkans mediespegel. Mediespegeln innehåller sammanfattningar av artiklar ur dagspress och samfundspress, som speglar Svenska kyrkans verksamhet och religionens roll;

• informationshäftet Svenska kyrkan - en kort presentation bearbetades och trycktes i ny upplaga under året;

• informationsfoldrarna Dopet i Svenska kyrkan och Att tillhöra Svenska kyrkan ingår nu i folderserien Kyrknyckeln, som började marknadsföras under hösten 1996.

Mediesamverkan, datakommunikation och utbildning

Inom dessa verksamhetsfält kan nämnas:

• Folkrörelsernas Medieforum. Svenska kyrkans information har deltagit i arbetet inom Folkrörelsernas Medieforum, vars mål är att följa och påverka utvecklingen inom mediapolitik och massmedia, särskilt public service-verksamheten;

• TV-produktion. Verbums köp av TV-Huset AB i Jönköping innebär att Svenska kyrkan numera har tillgång till egen professionell produktionskapacitet för TV och film. TV-Huset har under året bland annat arbetat med produktion för projektet Tidernas kyrka och programserien En konstpaus i kyrkan, som börjar sändas i TV2 under februari 1997;

• Ung och media. Svenska kyrkans informations, Svenska kyrkans utbildningscentrums och Svenska Kyrkans Ungas projekt Ung & Media avslutades under 1996. Projektet har under två år utbildat 200 unga mediaintresserade i syfte att öka mediaaktiviteten i Svenska kyrkan;

• Projektet Spira, som startades 1995 tillsammans med Pastoratsförbundet, har också avslutats. Nära 2 000 användare fanns aktiva i databasen när projekttiden gick ut;

• Internet. Svenska kyrkans hemsida på Internet har blivit verklighet under året genom samverkan mellan Svenska kyrkans information och kyrkokansliets dataansvariga. Hemsidan har ett brett innehåll med bland annat det nya informationsmaterialet Kyrknyckeln;

• Telefonkatalogen. Arbetet med att samordna Svenska kyrkans publicering i telefonkatalogerna började 1995. Svenska kyrkans information har under året tagit på sig ett omfattande arbete med samordning och utformning av avtal.

Se vidare Svenska Kyrkans Informations verksamhetsberättelse för 1996, bilaga 10.