10 Nämnden för internationell diakoni/ Lutherhjälpen

10.1 Huvuduppgift

Lutherhjälpen "skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni", enligt instruktionen för Lutherhjälpen. Utgångspunkten för verksamheten är således kyrkans diakonala uppdrag.

Huvudinriktningen för verksamheten den kommande verksamhetsperioden ligger fast även om förutsättningarna för utförandet ser annorlunda ut i och med att den nya kansliorganisationen är genomförd. Merparten av biståndssamarbetet är inriktat på fyra prioriterade områden, nämligen

- integrerade utvecklingsprogram

- katastrofbistånd

- utbildning

- hälso-och sjukvård.

I arbetet i Sverige ligger tyngdpunkten på

- utbildning och opinionsbildning

- insamling

- information.

Diakonin har sitt ursprung i Kristus själv, i inkarnationen, och är ett uttryck för en kyrka i aktion. Lutherhjälpen betonar därmed att det inte handlar om en isolerad sektor av kyrkans verksamhet eller som något vid sidan av eller utanför kyrkan. Diakoni är att agera som kyrka i världen i trohet mot sitt innersta väsen, som en del av Guds mission. För Lutherhjälpen innebär arbetet att i samverkan med olika samarbetspartner hävda en kristen människosyn och att solidarisera sig med människor som kämpar för rättvisa, mänsklig värdighet och fred.

Lutherhjälpen samarbetar med kyrkor, ekumeniska organisationer och andra grupper för att på olika sätt utföra uppdraget att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor, att förvalta Guds gåvor och att leva i gemenskap och enhet i Gud.

10.2 Särskilda mål

- Att tillsammans med samarbetspartner bearbeta vad begreppet hållbar utveckling är och utreda konsekvenserna för Lutherhjälpens verksamhet.

- Att i nära samverkan med samarbetspartner pröva och utveckla en alternativ form av bistånd som bygger på resursmobilisering och därvid utveckla former för kapitalmobilisering genom spar- och kreditinstrument.

- Att utveckla en definierad roll i och utvecklade former för insatser i komplexa katastrofer.

- Att i samverkan med samarbetspartner bedriva en saklig och tydlig opinionsbildning om de globala rättvisefrågorna såväl i de internationella nätverken som i församlingar och i stift. Detta gäller särskilt inom områdena handel, livsmedelssäkerhet och miljö.

- Att i samarbete med stift och stiftskommittéer utveckla och förnya ombudsutbildningen i syfte att nå en ökad kunskap om och engagemang för internationell diakoni i stift och församlingar samt i andra organ i Svenska kyrkan.

- Att utveckla former för ömsesidigt utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan internationella samarbetspartner och stift och församlingar.

- Att Lutherhjälpens verksamhet tydliggörs och profileras i stift och församlingar samt bland enskilda.

- Att samla in 114 mkr per år.

10.3 Beskrivning av vissa aktiviteter

• Det är angeläget att begreppet hållbar utveckling ständigt bearbetas. Lutherhjälpen vill analysera och bearbeta frågan, dels inom de ekumeniska nätverken och tillsammans med internationella samarbetspartner, dels tillsammans med församlingar och stift, för att kunna bedriva ett arbete som stärker människors egna resurser och utgår från de specifika lokala förutsättningarna. Utmaningen under perioden är att gemensamt finna samarbetsformer som stärker samarbetspartners egen kapacitet, både vad gäller det diakonala och sociala uppdraget och den ekonomiska och administrativa kompetensen.

• Lokal kapitalmobilisering genom sparande och krediter är en förutsättning för en bärkraftig utveckling och för att människor skall bli ekonomiskt självförsörjande. En annan förutsättning är att krediterna sköts på ett professionellt sätt för riskbedömning och långsiktighet. Ett pilotprojekt som går ut på att i större skala skapa kreditfonder i Indien och Sydafrika har utarbetats av Ekumeniska utvecklingsbanken och Lutherhjälpen och kommer att följas upp och utvecklas de närmaste åren.

• Fram till år 2000 kommer ett särskilt fokus att ligga på kunskapsutbyte och opinionsbildning om livsmedelssäkerhet, miljö och den globala handelns betydelse för en hållbar utveckling. Dessa frågor driver Lutherhjälpen inom KV och LVF, inom nätverken i EU och i de olika FN-organen, men också i kontakter med svenska myndigheter och inom församlingar och stift. Syftet är dels att påverka policyskapande organ att se helheten och utarbeta strategier som stärker människors deltagande och leder till rättvisa strukturer, dels att tillsammans med samarbetspartner i framför allt Asien och Afrika utveckla de integrerade utvecklingsprogrammen så att de tar hänsyn till de globala frågorna.

• Med erfarenhet från katastrofinsatser i Liberia, Somalia och Rwanda är det nödvändigt att samarbetet inom kyrkornas internationella katastroforgan, ACT, (Action by Churches Together) utvecklas och att Lutherhjälpens roll tydliggörs och definieras. Detta innebär också att utreda möjligheterna att använda svensk personal i det multilaterala katastrofarbetet. För att möta behovet av katastrofinsatser i allt mer komplexa situationer krävs kunskap om konflikthantering och försoningsarbete och Lutherhjälpen måste finna nya former för detta. Ett exempel är den samverkan med Liv- och Fredinstitutet som pågår genom ett pilotprojekt som syftar till att stärka individens roll på lokal nivå, istället för som traditionellt diskutera uteslutande med ledarna. Detta arbete skall följas och utvärderas under de närmaste åren.

• Det viktiga arbete omkring ömsesidighet och bistånd på lika villkor som påbörjats tillsammans med samarbetskyrkor och organisationer i flera länder skall utvecklas under perioden. För att komma ifrån ett traditionellt beroendeskapande arbetssätt, där den ekonomiskt starke automatiskt får övertag, är det angeläget att varje part i ett samarbete identifierar vilka resurser man kan bidraga med för att nå ett gemensamt mål. Dessa resurser kan vara såväl mänskliga som materiella och önskemålet från en partner kan bestå av något helt annat än ekonomiska bidrag. Det är därför viktigt att utveckla former för fördjupade relationer till och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper mellan internationella samarbetspartner och svenska församlingar och stift.

10.4 Ekonomiska ramar