|
Svenska kyrkans centralstyrelsesskrivelse till kyrkomötet1997:4Tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet
Svenska kyrkans centralstyrelse överlämnar denna skrivelse till kyrkomötet. Sigtuna den 22 maj 1997 KG Hammar Gunnar Edqvist
Skrivelsens huvudsakliga innehållGenom skrivelsen föreslår Centralstyrelsen att kyrkomötet beslutar om vissa tillfälliga ändringar i kyrkliga kungörelsen (1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet. Förslaget har sin bakgrund i att regeringen aviserat att ett extra kyrkomötessammanträde skall äga rum hösten 1997. Det extra sammanträdet avses pågå tre dagar och ha som enda ärende ett yttrande över en skrivelse från regeringen om vissa lagförslag inom ramen för det pågående arbetet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Centralstyrelsens förslag avser att möjliggöra genomförandet av ett extra kyrkomötessammanträde med andra tidsmässiga förutsättningar än de som gäller för ett ordinarie sammanträde.
InnehållsförteckningSkrivelsens huvudsakliga innehåll 1 Förslag till kyrkomötesbeslut 2 Författningsförslag Förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkliga kun-
3 Bakgrund 3.1 Extra kyrkomöte 3.2 Kyrkomötets arbetsordning 4 Överväganden och förslag 4.1 Inkallande av ersättare 4.2 Motioner 4.3 Ett ärendes beredning 4.4 Reservationer 4.5 Frågor till Centralstyrelsen 4.6 Tillfällig ändring i arbetsordningen Utdrag ur Centralstyrelsens protokoll
1 Förslag till kyrkomötesbeslutCentralstyrelsen föreslår kyrkomötet besluta att anta Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse.
2 FörfattningsförslagSvenska kyrkans centralstyrelse har följande förslag till kyrklig kungörelse. Förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötetKyrkomötet föreskriver med stöd av 29 kap. 12 § 7 kyrkolagen (1992:300) följande. 1 § Vid sammanträde med kyrkomötet i november 1997 skall bestämmelserna i 2-7 §§ tillämpas i stället för motsvarande bestämmelser i kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet. 2 § Om en ledamot är förhindrad att deltaga i kyrkomötessammanträdet skall ordföranden, om förhindret avser hela sammanträdet, inkalla ersättare. 3 § Kyrkomötets presidium bestämmer när motioner med anledning av regeringens skrivelser senast får avlämnas. 4 § Regeringens skrivelser till kyrkomötet skall beredas i utskott innan kyrkomötet inleds. Presidiet bestämmer vilket eller vilka utskott som skall bereda en regeringsskrivelse och med anledning av denna väckta motioner. Presidiet bestämmer också när utskottsbetänkande i ärendet senast skall avlämnas. Utskottsbetänkanden skall avlämnas till Centralstyrelsen.
5 § Avlämnade utskottsbetänkanden anmäls vid första sammanträdet i plenum och skall bordläggas minst en gång innan de får företas till avgörande. 6 § Om en ledamot i enlighet med 6 kap. 14 § arbetsordningen för kyrkomötet vill närmare utveckla en reservation mot ett fattat beslut skall ledamoten göra det skriftligen inom åtta dagar efter kyrkomötets slut. Reservationen skall lämnas in till kyrkomötets sekreterare. 7 § Några frågor till Centralstyrelsen, som avses i 8 kap. arbetsordningen för kyrkomötet, får inte framställas. ___________ Denna kungörelse träder i kraft den 15 oktober 1997 och upphör att gälla den 31 december 1997.
3 Bakgrund3.1 Extra kyrkomöteDen 2 april 1997 överlämnade de statliga utredningar, som haft att utreda vissa frågor i anslutning till riksdagens principbeslut om ändrade kyrka-statrelationer, resultatet av sitt arbete till kyrkoministern. Bl.a. finns förslag till vissa grundlagsändringar vilka kräver beslut av riksdagen vid två tillfällen med mellanliggande val. Vidare finns förslag till sådana grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen kräver att yttrande inhämtas från kyrkomötet och att de beslutas av riksdagen i samma ordning som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Sistnämnda bestämmelser innebär att riksdagens beslut antingen fattas vid två tillfällen med mellanliggande val eller vid ett tillfälle, men då med kvalificerad majoritet. Förslag till grundlagsändringar skall regeringen lämna till riksdagen senast 9 månader före ett riksdagsval. Det innebär att regeringen i december 1997 måste besluta om en proposition med förslag till de grundlagsändringar som krävs för att fullfölja beslutet om ändrade kyrka-statrelationer från och med den 1 januari 2000. Regeringen avser att under hösten 1997 inhämta ett yttrande från kyrkomötet över kommande förslag till grundlagsändringar och till sådana grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som kräver ett särskilt beslutsförfarande. Remisstiden för de delar av det statliga utredningsarbetet som innehåller förslag av detta slag sträcker sig fram till den 1 augusti 1997. Det blir därför inte möjligt för regeringen att avge en skrivelse i detta ärende till det ordinarie kyrkomötessammanträdet i augusti 1997. I stället måste ett extra sammanträde med kyrkomötet äga rum senare under hösten. I 29 kap. 14 § kyrkolagen föreskrivs att kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början tredje tisdagen i augusti. Det finns inga bestämmelser därutöver som medger att det kan hållas något extra sammanträde med kyrkomötet. Förslag till bl.a. sådana ändringar i kyrkolagen som innebär att det kan hållas ett extra kyrkomötessammanträde har utarbetats inom Kulturdepartementet. Förslagen har redovisats i promemorian "Extra kyrkomöte, ändrad tid för kyrkomöte m.m.", vilken har remissbehandlats våren 1997. I promemorian föreslås i huvudsak följande. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan besluta dels att ändra tiden för ett ordinarie sammanträde med kyrkomötet, dels att det skall hållas ett extra sammanträde för att behandla särskilda ärenden. Vid ett extra sammanträde får endast behandlas de ärenden som angivits när beslutet fattades om ett sådant sammanträde. Kyrkomötet har vid ett extra sammanträde skyldighet att behandla ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet senast en månad före sammanträdets början. Vid ordinarie sammanträde är motsvarande tidsgräns två månader. Vidare föreslås att det inte längre skall finnas någon föreskrift i kyrkolagen om hur länge ett sammanträde med kyrkomötet får pågå. Inte heller skall där anges hur många dagar ett utskott får sammanträda mellan två kyrkomötessammanträden under valperioden. Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslagen i promemorian från Kulturdepartementet. Avsikten är att regeringen skall inhämta kyrkomötets yttrande över förslagen till ändringar i kyrkolagen vid det ordinarie sammanträdet i augusti 1997. Därefter skall regeringen besluta om en proposition med bl.a. sådana förslag till ändringar i kyrkolagen som medger att extra kyrkomötessammanträden kan hållas. Riksdagen förväntas fatta sitt beslut om lagändringar i sådan tid att ett extra kyrkomötessammanträde kan hållas den 21- 23 november 1997. 3.2 Kyrkomötets arbetsordningI 29 kap. 12 § 7 kyrkolagen anges att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse får meddela föreskrifter om bl.a. kyrkomötets arbetssätt. På grundval härav har kyrkomötet utfärdat kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet. Som tidigare redovisats skall enligt gällande bestämmelser kyrkomötet sammanträda en gång varje år med början tredje tisdagen i augusti. Beträffande antalet dagar för ett sammanträde med kyrkomötet föreskrivs i 29 kap. 15 § kyrkolagen att det får pågå under längst 15 dagar och att kyrkomötet inte får sammanträda mer än 39 dagar under en valperiod. Praxis har inneburit att kyrkomötets sammanträden varat mellan 10 och 15 dagar. Kyrkomötets arbetsordning förutsätter på några enstaka punkter ett kyrkomötessammanträde av den längden.
4 Överväganden och förslag
För att i november 1997 kunna genomföra ett extra kyrkomötessammanträde som pågår endast tre dagar behöver vissa justeringar göras i kyrkomötets arbetsordning. I det följande redovisar vi närmare våra överväganden och förslag till tillfälliga ändringar i arbetsordningen. 4.1 Inkallande av ersättareI 1 kap. 6 § kyrkomötets arbetsordning föreskrivs att en ledamot som är förhindrad att deltaga i ett kyrkomötessammanträde så tidigt som möjligt skall anmäla detta till kyrkomötets ordförande, som beviljar erforderlig ledighet. Vidare sägs att ordföranden skall inkalla en ersättare om ledigheten avser längre tid än fyra dagar. Kvarstår denna bestämmelse oförändrad innebär den att inga ersättare skall tjänstgöra vid det extra kyrkomötessammanträdet eftersom detta beräknas pågå endast tre dagar. Kan en ordinarie ledamot inte delta i det extra kyrkomötessammanträdet bör naturligtvis en ersättare inkallas. Därför föreslår vi att ordföranden skall inkalla en ersättare för varje ledamot som är förhindrad att delta i hela det extra kyrkomötessammanträdet. 4.2 MotionerEnligt arbetsordningens 3 kap. 1 § skall en motion till kyrkomötet väckas senast två månader innan sammanträdet inledes. Finns det särskilda skäl får dock kyrkomötets presidium besluta att en motion med anledning av ett visst förslag från bl.a. regeringen får väckas senare. Det skulle kunna hävdas att den sistnämnda bestämmelsen innebär att presidiet har möjlighet att besluta om motionstid vid det extra kyrkomötet. Vid detta kommer dock inte att finnas en ordinarie motionstid. Därför finns det skäl att i den tillfälliga kungörelsen särskilt föreskriva att presidiet bestämmer när motioner med anledning av regeringens skrivelser senast får avlämnas. I det remitterade förslaget till ändring i kyrkolagen föreslås ett nytt tredje stycke i 29 kap. 10 §. Där föreskrivs att bara de ärenden som framgår av beslutet om det extra sammanträdet får behandlas vid ett sådant sammanträde. Därav följer att det inte kan väckas andra motioner vid det extra kyrkomötet i november 1997 än sådana som är föranledda av en skrivelse från regeringen. 4.3 Ett ärendes beredningVid det extra kyrkomötessammanträdet kommer särskilda förutsättningar att gälla för utskottsberedningen av ett ärende, detta eftersom beredningen behöver vara klar när sammanträdet inleds. Det finns i gällande arbetsordning vissa bestämmelser om beredning av ett ärende mellan kyrkomötets sammanträden. Dessa bestämmelser tar dock sikte på en annan situation än den som kommer att råda vid ett extra sammanträde. De är nämligen skrivna med utgångspunkt från att ett ärende inte hinner beredas och avgöras vid det sammanträde då det väckts. I 4 § i vårt förslag till kyrklig kungörelse finns de särskilda bestämmelser som behövs beträffande beredningen av ett ärende vid ett extra kyrkomötessammanträde. I 29 kap. 19 § kyrkolagen föreskrivs att ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall beredas av Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något utskott. I 5 kap. 1 § arbetsordningen föreskrivs att kyrkomötet beslutar om ett ärendes beredning. Utskottsberedningen av kyrkomötets yttrande över regeringens skrivelse till det extra kyrkomötet i november 1997 kan inte ske inom ramen för ett sammanträde på tre dagar. Det är inte heller möjligt för kyrkomötet i augusti 1997 att besluta om beredningen eftersom regeringen vid den tiden ännu inte beslutat om någon skrivelse och alltså inget ärende har väckts. I vårt förslag till kyrklig kungörelse sägs därför i 4 § att regeringens skrivelser till kyrkomötet, i enlighet med gällande praxis, skall beredas i utskott innan kyrkomötet inleds. I 4 kap. arbetsordningen finns bestämmelser om fördelningen av olika typer av ärenden på kyrkomötets utskott. I de flesta fall råder det därför ingen tvekan om var ett ärende skall beredas. Det kan dock förekomma olika bedömningar om vilket utskott som skall bereda ett ärende. I vissa fall leder detta till diskussioner i plenum. Mot den bakgrunden skulle det kunna sägas, att det inte är lämpligt överlåta till presidiet att besluta om beredningen. Vi menar att det är nödvändigt att låta presidiet besluta om beredningen inför det extra kyrkomötessammanträdet. Det torde inte finnas någon annan praktisk lösning. Det bör inte heller medföra några principiella invändningar i detta speciella sammanhang. Det kan förutsättas att presidiets beslut kommer att vara väl förankrat hos kyrkomötets ledamöter. I vårt förslag till kungörelse föreskrivs i enlighet härmed i 4 § 2 st att presidiet bestämmer vilket eller vilka utskott som skall svara för beredningen. I 5 kap. 12 § arbetsordningen föreskrivs att när ett ärende har överlämnats till ett utskott för fortsatt beredning mellan två kyrkomötessammanträden skall utskottet avge ett betänkande i ärendet senast en månad innan nästa kyrkomötessammanträde inleds. Vid det extra kyrkomötessammanträdet kommer det inte bli möjligt att avge ett utskottsbetänkande en månad innan sammanträdet inleds. Som tidigare redovisats innebär det remitterade förslaget till ändringar i kyrkolagen att tidsgränsen för när regeringen behöver avge sin skrivelse skall vara en månad. Det är önskvärt att utskottsbetänkandet kan sändas ut till kyrkomötets ledamöter i så god tid som möjligt innan det extra sammanträdet inleds. I vårt förslag anges i 4 § 2 st att presidiet beslutar när utskottsbetänkanden i ärendet senast skall avlämnas. Vidare föreslår vi att utskottsbetänkanden skall avlämnas till Svenska kyrkans centralstyrelse och att Centralstyrelsen omgående skall sända ut betänkandena till kyrkomötets ledamöter. Normalt får kyrkomötets ledamöter del av ett utskottsbetänkande när det första gången anmäls i plenum. Inför det extra kyrkomötessammanträdet skickas betänkandena ut i förväg. Det kan därför uppstå tveksamhet om vad som skall gälla inför ärendets avgörande. I 5 § klargörs att utskottsbetänkanden vid det extra sammanträdet formellt skall anmälas när kyrkomötet samlas och att ett ärende inte får avgöras förrän tidigast dagen därpå. 4.4 ReservationerI 6 kap. 14 § arbetsordningen finns bestämmelser om rätten för en ledamot att anföra reservation mot ett beslut av kyrkomötet. En reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den utvecklas närmare, avfattas skriftligen och lämnas innan kyrkomötessammanträdet är slut. En skriftlig reservation vid ett extra kyrkomötessammanträde bör kunna avlämnas även viss tid efter det att kyrkomötet är slut. Det kan tänkas att kyrkomötet avslutas omedelbart efter det att beslut fattats i det ärende som föranlett kyrkomötet och att det därför inte finns någon tid att formulera en skriftlig reservation. Vi föreslår därför den ändringen att en skriftlig reservation måste avlämnas till kyrkomötets sekreterare inom åtta dagar efter kyrkomötets slut. 4.5 Frågor till CentralstyrelsenEtt extra kyrkomötessammanträde avses kunna hållas endast för att behandla det eller de ärenden som föranlett att kyrkomötet sammankallas. I 8 kap. arbetsordningen finns bestämmelser om frågor från kyrkomötets ledamöter till Centralstyrelsen. Såväl mot bakgrund av syftet med det extra kyrkomötessammanträdet som av tidsskäl bör det inte kunna ställas frågor till Centralstyrelsen vid detta. I vårt förslag till kyrklig kungörelse föreskrivs därför att det inte får ställas sådana frågor som avses i arbetsordningens 8 kap. 4.6 Tillfällig ändring i arbetsordningenPromemorian från Kulturdepartementet om extra kyrkomöte, ändrad tid för kyrkomöte m.m. har sin bakgrund i behovet av att sammankalla ett extra kyrkomöte hösten 1997. Lagförslagen är dock generellt utformade och gör det möjligt att hålla ett extra kyrkomötessammanträde även vid en senare tidpunkt. Vi har därför övervägt om även de ändringar som nu behöver göras i kyrkomötets arbetsordning skall vara av generell karaktär. Mycket talar för en sådan ordning. Det främsta skälet är naturligtvis att ändringar i arbetsordningen inte bör göras vid flera tillfällen än nödvändigt. Vårt förslag innebär dock att kyrkomötet nu skall besluta om vissa tillfälliga ändringar i arbetsordningen. Motiven för vårt förslag på denna punkt är följande. Generella ändringar som skall gälla vid extra kyrkomötessammanträden kan inte göras utan att föregripa riksdagens beslut om ändringar i kyrkolagen, vilket inte är lämpligt. Om arbetsordningen skall gälla för såväl ordinarie som för extra kyrkomötessammanträden måste de bestämmelser som avser ett extra sammanträde få karaktären av undantagsbestämmelser. På samma sätt som i förslaget till ändringar i kyrkolagen blir det nödvändigt att i arbetsordningen föra in begreppen "ordinarie kyrkomötessammanträde" och "extra kyrkomötessammanträde". När kyrkomötet i augusti 1997 skall besluta om ändringar i arbetsordningen finns visserligen regeringens förslag till ändringar i kyrkolagen men riksdagen har inte beslutat om några lagändringar. Det innebär att det då saknas förutsättningar för att i arbetsordningen kunna göra en uppdelning på bestämmelser som avser ett "ordinarie" respektive ett "extra" kyrkomötessammanträde. Arbetsordningen är en författning av lägre dignitet än kyrkolagen och kan inte innehålla föreskrifter om kyrkomötet vilka saknar täckning i gällande lagstiftning. Kyrkomötet kan inte heller föregripa riksdagens beslut om ändringar genom att förutsätta att riksdagen kommer att besluta på visst sätt.
Utdrag ur Centralstyrelsens protokollUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med Svenska kyrkans centralstyrelse den 22 maj 1997. Närvarande: ärkebiskop KG Hammar, ordförande, och ledamöterna Levi Bergström, Stina Eliasson, Kerstin Bergman, Christina Odenberg, Sven-E Kragh, Dag Sandahl, Urban Gibson, Birgitta Ericsson Löfgren, Ulla Carlson, Gunvor Hagelberg, Catarina Agrell, Bengt Berg, Anita Franzén och Carl-Henric Grenholm. Föredragande: utredningssekreterare Gunnar Edqvist. ___________ Centralstyrelsen beslutar att till kyrkomötet avge skrivelsen (CsSkr 1997:4) Tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet.
|