Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att framlägga en utredning om konsekvenserna av att lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan avskaffas och att innehållet i tillämpliga delar överflyttas till lagen (1998:1593) om trossamfund och till kyrkordningen.

Motivering

Det har under mer än 150 år pågått diskussioner och utredningar om Svenska kyrkans relationer till staten. Genom frikyrkorörelsens framväxt framför allt på 1800-talets andra hälft, med en första riksdagsmotionen 1850 och fram till 1951 års religionsfrihetsreform ifrågasattes relationerna mellan samfunden och staten och gränserna för den enskildes frihet i förhållande till statskyrkan och stats­makten.

De följande 50 åren karaktäriserades av flera stora inomkyrkliga utredningar i relationsfrågan. Folkpartiregeringens skrivelse till 1979 års kyrkomöte, som avvisades, innebar en vändpunkt. Kyrkominister Bertil Hanssons framsynta förslag om successiva utredningar och beslut av de frågor som fällde kyrkomötes­skrivel­sen 1979 ledde fram till regeringens och riksdagens principbeslut 1995 samt regeringsskrivelsen 1995:1 om Svenska kyrkan. Under tiden hade kyrkan själv skapat sin nya organisation med Centralstyrelse och kyrkokansli.

Detta sammanfattades i de delar där staten var berörd i lagen om Svenska kyrkan som trädde i kraft år 2000.

Det är nu dags att göra en första utvärdering av reformen.

En sådan bör beröra hur lagen om Svenska kyrkan och lagen om trossamfund förhåller sig till varandra. Lagen om trossamfund gäller också Svenska kyrkan med undantag för de paragrafer som hanterar trossamfunds registrering.

Staten bör kunna redovisa sina relationer till trossamfund i lag. Frågan från utredningarna finns dock kvar. Kan inte staten formulera sina relationer till trossamfund i en gemensam lag?

Det finns också anledning att nu när det gått 15 år sedan principbesluten fatta­des göra en ny bedömning om allt som regleras i lagen om Svenska kyrkan behöver ut­formas som lag. Svenska kyrkans lärogrund och dess inre angelägen­heter och interna organisation bör regleras i ett dokument som kyrkan själv har beslutande­rätten för, som den nuvarande kyrkoordningen. Men det behöver utredas vad som dagens kyrkoordning behöver kompletteras med om lagen om Svenska kyrkan upphör.

Dessa frågor måste kunna besvaras innan den grundläggande frågan om avskaffande av lagen om Svenska kyrkan tas upp till behandling.

Sollentuna och Stockholm den 18 juli 2009