|
Kyrkomötet har beslutat att de kyrkliga valen ska vara direkta. Det innebär att väljaren kan delta i valen av kyrkofullmäktige i sin församling och samfällda kyrkofullmäktige i samfälligheten, stiftsfullmäktige samt till Kyrkomötet. De kyrkliga valen blir på detta sätt likadana som de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag och väljaren har omedelbart inflytande över sammansättningen i de beslutande organen på samtliga kyrkliga nivåer. Kyrkostyrelsen kommer efter år 2000 att ha det övergripande ansvaret för valen, medan stiftsstyrelsen ansvarar för valen inom stiftet. Varje församling är en valkrets och ska ha en valnämnd som ansvarar för valets genomförande. Alla kyrkoval ska hållas samma dag, tredje söndagen i september vart fjärde år. Kyrkovalen har länge haft ett lågt valdeltagande. Många har hävdat att direkta val stimulerar till ökat valdeltagande och engagemang i kyrkans verksamhet och att direkta val ger ökad insyn. Däremot blir de totala kostnaderna för direkta val högre än vid indirekta val. Frågan om valsystemet har diskuterats under många år. Tidigare skedde flera kyrkliga val indirekt, vilket innebar att de röstberättigade enbart röstade fram kyrkofullmäktige i sin församling och samfällighet. Dessa förtroendevalda röstade sedan fram representanter till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. De kyrkliga valen behandlas utförligare i kyrkoordningens kapitel 38 och 39. |
