|
Dopet är ett sakrament, en helig handling, instiftad av Jesus Kristus. Det sker med vatten genom begjutning eller nedsänkning i Faderns, sonens och den heliga Andens namn. Svenska kyrkan erkänner alla dop i andra kyrkor som sker på detta sätt. Den som är döpt får inte döpas på nytt. Dopet för människan in i Guds gemenskap och in i kyrkan och församlingen. Därför sker dopet oftast i församlingens gemensamma gudstjänst. Genom dopet tillhör man Svenska kyrkan. Kyrkan ska erbjuda alla människor dop och såväl barn som ungdomar och vuxna kan ta emot dopet. Församlingen ska innan barnet fyllt ett halvt år informera föräldrar som tillhör Svenska kyrkan om dopet. Om den som vill döpas är äldre, ska församlingen erbjuda dopundervisning. Om man vill, kan man utse faddrar för att ta ett särskilt ansvar för den döptes fostran till människa och kristen. Den som döps efter ordinarie ålder för konfirmation antecknas som konfirmerad. Dopet ger delaktighet i kyrkans uppgift att föra ut evangelium i ord och handling. Därför ska den som är förtroendevald, kyrkvärd eller fadder vara döpt. Den som utan att vara präst fått tillstånd att leda församlingens gemensamma gudstjänster eller biträder med utdelande av nattvardens bröd och vin ska också vara döpt. Dopet behandlas utförligare i kyrkoordningens kapitel 19. |
