Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2007:3
Vissa frågor om antagning till kyrkans vignings- tjänst m.m.

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas tre motioner med förslag till utredningar om frågor som hör samman med antagningsförfarandet till kyrkans vigningstjänst. I motion 2007:14 och 48 föreslås att Kyrkostyrelsen skall få i uppdrag att utreda frågor om lämplighetsprövning och antagning av präst- och diakonkandidater. Vi pekar på att det pågår arbete på dessa områden utifrån stiftens ansvar för hanteringen och med syfte att uppnå den form av samsyn och samordning som behöver finnas. Vi föreslår att båda motionerna avslås.

I motion 38 föreslås en utredning om möjligheten för diakoner att vigas för tjänst i Svenska kyrkan närstående diakonala organisationer. Vi menar att den möjligheten redan finns och föreslår därför att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:14.

2. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:38.

3. Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:48.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2007:14 av Bo Lennart Anbäcken, Utredning om antagningsförfarandet av prästkandidater

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att, i nära samarbete med stiftsledningarna, göra en utredning om hur antagningsförfarandet av prästkandidater skall kunna förbättras och lekfolkets möjligheter att delta i antagningsförfarandet skall tas till vara och utvecklas, samt att till Kyrkomötet lägga fram eventuellt förslag till ändring av kyrkoordningen.

Motion 2007:38 av Hakon Långström, Möjlighet att vigas till diakon med tjänst i Svenska kyrkan närstående diakonala organisationer

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheten att vigningskriterierna för diakoner i 32 kap. 6 § punkt 2 kyrkoordningen utvidgas till att gälla också tjänst i Svenska kyrkan närstående diakonala organisationer.

Motion 2007:48 av Marta Axner m.fl., Översyn av lämplighetsprövning för präst- och diakonkandidater

Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utreda möjliga förbättringar av lämplighetsprövningen till de kyrkliga vigningsämbetena, i samband med utredningen En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation för tjänst i Svenska kyrkan.

Läronämnden

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2007:14 och 2007:48. Yttrandet Ln 2007:9y är fogat till betänkandet som bilaga 1. Läronämnden har även yttrat sig över motion 2007:38. Yttrandet Ln 2007:3y är fogat till betänkandet som bilaga 2.

Utskottet

Bakgrund

Lämplighetsprövning och antagning av präst- och diakonkandidater

Det finns inga direkta bestämmelser om hur lämplighetsprövning och antagning av präst- och diakonkandidater ska gå till. Det finns vissa grundläggande bestämmelser i kyrkoordningen om man får uppdragen som präst och diakon. Dessa bestämmelser är i huvudsak likalydande för de båda uppdragen. I 31 kap. 5 § och i 32 kap. 5 § sägs att en biskop bara får viga den till präst respektive diakon som av domkapitlet har godkänts i präst- respektive diakonexamen. Som villkor för att prövas i examen anges i 31 kap. 6 § respektive i 32 kap. 6 § bl.a. att kandidaterna ska ha genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har fastställts av Kyrkostyrelsen. Vidare anges i 31 kap. 7 § respektive 32 kap. 7 § beträffande de båda examina att där ska prövas kandidaternas kunskaper och lämplighet. Det är alltså fastställt i kyrkoordningen att det ska ske en lämplighetsprövning. Hur den ska göras är inte reglerat. Det är en fråga för varje domkapitel att ta ställning till hur den ska utformas. Det finns dock samverkan och erfarenhetsutbyte mellan stiften, och Biskopsmötet är också ett forum av betydelse i detta sammanhang.

Bestämmelserna om att lämplighetsprövning är en del av diakonexamen innebär inte att den äger rum vid ett enstaka tillfälle just innan präst- respektive diakonvigningen. Antagningsförfarandet är en process där lämplighetsprövningen ingår. Den egentliga prövningen sker innan antagningen sker till utbildningen vid ett pastoralinstitut eller en diakoniinstitution. Intyg om detta från biskop och domkapitel är ett villkor för att antas till utbildningen.

Utbildningen till kyrklig tjänst har varit föremål för ett relativt omfattande utredningsarbete. Under hösten 2007 presenterar utredningen En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation för tjänst i Svenska kyrkan resultatet av sitt arbete. Frågor om antagning till utbildningen behandlas enligt uppgift i utredningsarbetet.

På Biskopsmötets initiativ pågår inom kyrkokansliet ett arbete att se över stiftens lämplighetsprövning Uppdraget innebär att ge förslag om större enhetlighet mellan stiftens lämplighetsprövning, att utarbeta tydliga kriterier för antagning samt att se över, komplettera och tydliggöra den av Biskopsmötet utgivna skriften Att bli präst i Svenska kyrkan.

Villkor för att vigas till diakon

I de tidigare nämnda bestämmelserna i 31 kap. 6 § och i 32 kap. 6 § om präst- respektive diakonexamen finns även villkor som avser tiden efter präst- och diakonvigningen. För den blivande prästen gäller att han eller hon ska tjänstgöra som präst i stiftet eller inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Om det finns särskilda skäl får domkapitlet besluta om undantag från detta. För den blivande diakonen anges att han eller hon ska tjänstgöra som diakon inom stiftet. I detta fall sägs inget om att domkapitlet får besluta om undantag från bestämmelsen. En skillnad mellan bestämmelserna är också att den som prövas i diakonexamen ska tjänstgöra som präst ”i stiftet” medan en diakonkandidat ska tjänstgöra som diakon ”inom stiftet”. Skillnaden hör samman med att den första tjänstgöringen för den som är nyprästvigd är som pastorsadjunkt med stiftet som arbetsgivare. Den finns ingen motsvarande fastställd ordning för diakoner. Detta förhållande har diskuterats vid 2002, 2005 och 2006 års kyrkomöten.

I betänkandet TU 2002:4 Diakontjänster och diakonår behandlades motion 2002:62 i vilken föreslogs att Kyrkomötet skulle uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samråd med stiften verka för att nyutexaminerade diakoner erhöll ett ”diakonår” inom stiftet på samma villkor som pastorsadjunkterna. Utskottet konstaterade i betänkandet att det, som motionärerna också framhöll, fanns problem vid tillämpningen av bestämmelserna i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Där sägs att endast den kan prövas i diakonexamen som ”skall tjänstgöra som diakon inom stiftet”. Endast den som har genomgått diakonexamen får vigas till diakon. Samtidigt finns bestämmelser om att endast den kan anställas på en befattning som är diakonvigd. Utskottet noterade att vissa stift hade avsatt medel så att de kunde inrätta tillfälliga och tidsbegränsade tjänster för enstaka diakonkandidater som annars inte skulle kunna vigas. Andra stift hade inte några medel avsatta för åtgärder att detta slag. Enligt utskottet kunde goda skäl anföras för att det på denna punkt borde råda samma förhållanden i alla stift. Utskottet menade att det i regel hade gått att finna olika praktiska lösningar för att tillgodose kravet i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. I enlighet med utskottets förslag beslutade Kyrkomötet att avslå motion 2002:62.

I motion 2005:68 föreslogs att Kyrkomötet skulle ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att till Kyrkomötet 2006 ge underlag för beslut om ett introduktionsår för diakoner. I betänkandet TU 2005:7 Diakonernas ställning i Svenska kyrkan menade utskottet att det i rådande läge inte var möjligt att bifalla motionsförslaget. I enlighet med utskottets förslag avslogs också motionen. I likhet med vad som var fallet vid 2002 års kyrkomöte bejakade utskottet att det finns problem med tillämpning av bestämmelserna i 32 kap. 6 § kyrkoordningen. Som bakgrund till utskottets ställningstagande till motionsförslaget redovisades ett pågående projekt om en förändrad utbildning och utbildningsorganisation. I motion 2006:62 föreslogs ett introduktionsår för diakoner efter vigningen. I betänkandet TU 2006:8 hänvisade Tillsyns- och uppdragsutskottet åter till den pågående utbildningsutredningen. Såväl motion 2005:68 som motion 2006:62 avslogs av Kyrkomötet.

I kyrkoordningsskrivelsen till 1999 års kyrkomöte (CsSkr 1999:1) konstaterade Svenska kyrkans centralstyrelse att det inte finns någon motsvarande utbildningstjänst i stiftet för diakoner som för präster. Vidare angavs att den närmare innebörden av bestämmelsen att en nyvigd diakon ska tjänstgöra som diakon inom stiftet, är en fråga som domkapitlet har att pröva. Det är inte direkt utsagt att det måste vara en tjänst med en församling, en samfällighet eller ett stift som arbetsgivare. I kyrkoordningsskrivelsen sägs följande:

Grundläggande är att var och en som vigts till tjänare åt evangelium i kyrkan skall ha en tydlig relation till kyrka och församling oavsett vilken anställningsform han eller hon har. Det avgörande för att behålla befogenheten att fullgöra ett uppdrag inom kyrkans ämbete är att den en gång kallade, vigde och sände prästen, biskopen eller diakonen är beredd att leva i enlighet med sina avgivna vigningslöften i den livslånga tjänsten. Dopet som den för alla gemensamma och grundläggande vigningen och att kyrkan fullgör sin kallelse och är närvarande genom alla som lever med i hennes liv riskerar att fördunklas om de som genom vigningen får ett särskilt uppdrag primärt skall fullgöra detta i arbetsuppgifter ”ute i samhället”. Vigning till samhällstjänst innebär risk för kvalitetstänkande i förhållande till de döpta och kan medföra svårigheter när det gäller att stärka den kallelse och det tjänande som kyrkans folk gemensamt har. Vid antagningen av kandidater att vigas till diakonens uppdrag behöver därför beaktas om det i den befattning som är aktuell finns möjlighet till en tydlig relation till församling och kyrka.

Överväganden

Lämplighetsprövning och antagning av präst- och diakonkandidater

I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär måste enligt vår mening ansvaret för prövning och antagning av präst- och diakonkandidater ligga hos stiftet och dess biskop. När vi slår fast detta måste vi samtidigt konstatera att den som vigs till präst eller diakon därmed är behörig att utöva sitt uppdrag i Svenska kyrkan som helhet. Detta måste få konsekvenser för hanteringen av hur lämplighetsprövning och antagning går till. Det är nödvändigt att stiften, på det sätt som också sker, utbyter erfarenheter och har en samsyn i grundläggande frågor om hur lämplighetsprövningen och antagningen skall gå till och beträffande kriterier som därvid används. Det innebär inte att man behöver sträva efter en fullständig överensstämmelse på alla punkter i fråga om hur uppdraget att pröva och anta kandidaterna hanteras. Det är tvärtom naturligt att det finns skillnader med hänsyn bl.a. till stiftens varierande storlek och därmed varierande antal kandidater. Av stor betydelse är däremot att det inte av dem som prövas uppfattas vara sådana skillnader mellan stiften att man inte anser sig behandlade på ett rättvist och likartat sätt.

I motionerna 2007:14 och 48 föreslås att Kyrkostyrelsen skall ges olika utredningsuppdrag som gäller antagningsförfarandet. Den nationella nivån har ansvar för de kyrkliga yrkesutbildningarna och i det sammanhanget aktualiseras också med nödvändighet frågor om lämplighetsprövning och antagning. I oktober skickas resultatet av det omfattande utredningsarbetet En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation ut på remiss. Vi räknar med att frågor som tas upp i de båda nämnda motionerna kommer att aktualiseras i det sammanhanget. I bakgrundsteckningen har vi också redovisat ett uppdrag från Biskopsmötet till kyrkokansliet att se över dessa frågor. Vid en konferens i november 2007 med rekryteringsansvariga från stiften, representanter för utbildningsinstitutionerna och biskopar kommer det att göras en första bearbetning av det material som tagits fram inom kyrkokansliet utifrån uppdraget från Biskopsmötet. En process pågår alltså där olika parter är engagerade. Detta menar vi är en god hantering av frågorna. Vi vill samtidigt göra den noteringen att det är viktigt att präst- och diakonkandidaternas erfarenheter från prövnings- och antagningsförfarandet också tas till vara. Inte minst gäller det när det, som vi förstått saken och som också framgår av motion 48, finns en viss frustration bland dem som nu är präst- och diakonkandidater.

I motion 14 lyfts särskilt lekfolkets delaktighet i antagningsförfarandet fram. Vi menar att genom domkapitlets sammansättning med tre av stiftsfullmäktige valda ledamöter finns en bred representation i arbetet med lämplighetsprövning och antagning. I motion 14 talas om eventuella ändringar i kyrkoordningen. Någon ytterligare reglering ser vi dock inte behov av.

Vi ser det som särskilt angeläget att framhålla stiftens ansvar och avvisar eventuella tankar på ett mer centraliserat förfarande. Detta ser vi som en grundläggande kyrkosynsfråga. Vi menar att det saknas anledning att ge Kyrkostyrelsen något särskilt utredningsuppdrag och föreslår därför att motionerna 2007:14 och 48 avslås. Det är bra och nödvändigt att den nationella nivån med sin uppgift att stödja stiften i deras uppgifter finns med i arbetet. Biskopsmötet, med dess uppgift att vara ett forum för samråd om stiftsledningen och ämbetsansvaret, har självfallet en viktig roll i arbetet med den nödvändiga samsynen och samordningen. Det gäller också olika överläggningar och konferenser där andra företrädare för stiften deltar.

Villkor för att vigas till diakon

I 32 kap. 6 § sägs att den som prövas av domkapitlet i diakonexamen efter sin vigning skall tjänstgöra som diakon inom stiftet. I motion 2007:38 föreslås att det skall göras en utredning i syfte att den bestämmelsen skall ”utvidgas till att gälla också tjänst i Svenska kyrkan närstående diakonala organisationer”. Vi delar Läronämndens bedömning i yttrandet Ln 2007:3y att den möjligheten redan finns. Man kan tjänstgöra som diakon inom ett stift utan att vara anställd av en församling, en samfällighet eller stiftet. Mot den bakgrunden föreslår vi att motion 2007:38 avslås.

Uppsala den 27 september 2007

På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar

Erna Arhag

Gunnar Edqvist

Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Margareta Carlenius, Göte Karlsson, Kerstin Björk, Sigvard Raask, Solveig Ininbergs, Gunnel Wingård Mellqvist, Sten Elmberg, Sven E Kragh, Lennart Kjellin, Carina Etander Rimborg, Jan Erik Ågren, Åke Blomqvist, Jan-Olof Grönlund och Torbjön Bolander

Biskopen Antje Jackelén har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2007:9y
Antagning och lämplighetsprövning

Läronämnden har getts tillfälle att yttra sig över motionerna 2007:14 och 48.

Ansvaret för antagning och lämplighetsprövning i Svenska kyrkan som episkopal kyrka tillhör stiften. Det betyder att domkapitel antar för prästerlig och diakonal tjänstgöring, och biskop antar för vigning av präster och diakoner. Dessa uppdrag kan inte delegeras, vilket inte utesluter utbyte av kunskaper och erfarenheter samt samordning vad gäller antagningsprocessen.

Uppsala den 22 augusti 2007

På Läronämndens vägnar

Anders Wejryd

Ingemar Söderström

Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering.

Bilaga 2

Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2007:3y
Möjlighet att vigas till diakon med tjänst i Svenska kyrkan närstående diakonala organisationer

Läronämnden har beretts tillfälle att yttra sig över motion 2007:38.

Läronämndens bedömning är att den möjlighet som motionären föreslår redan finns. Biskop och domkapitel kan redan i dag inom stiftet antaga och viga till de tjänster som motionären nämner. Det viktiga i detta sammanhang är att vigning och tjänst hålls samman och att den som har blivit vigd står i en särskild relation till biskop och domkapitel. (Jfr Ln 1999:3)

Uppsala den 22.augusti 2007

På Läronämndens vägnar

Anders Wejryd

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind*, biskop Erik Aurelius, biskop Hans-Erik Nordin, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Sven Thidevall*, biskop Antje Jackelén, biskop Carl Axel Aurelius, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Karin Johannesson, Fredrik Lindström och Jesper Svartvik.

* Ej närvarande vid betänkandets slutjustering