|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Organisationsutskottets betänkande
2007:6
|
|
|
|
Tillhörighet i icke-territoriella församlingar
|
|
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motioner som på olika sätt berör tillhörighet i icke-territoriella församlingar. Utskottet avstyrker erfarenhetsinhämtning från dessa församlingar med hänvisning till tillhörighetsutredningen. Föreslagen utökning av Finska församlingens upptagningsområde avstyrks också då konsekvenserna av en sådan ändring inte går att överblicka i nuläget.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet avslår motion 2007:35.
2. Kyrkomötet avslår motion 2007:36.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2007:35 av Hakon Långström, Erfarenheter av icke-territoriella församlingar ur tillhörighetssynpunkt
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att insamla och bearbeta erfarenheter i icke-territoriella församlingar ur tillhörighetssynpunkt.
Motion 2007:36 av Hakon Långström, Kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm
Kyrkomötet beslutar att 35 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen om kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm skall ha följande lydelse:
En person har rätt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i en församling i Stockholms stift, och dessutom ….
Andra utskott
Utskottet har inhämtat yttrande från Kyrkorättsutskottet angående motion 2007:36. Yttrandet (Kr 2007:2y) är bifogat i betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkoordningen
Den som tillhör Svenska kyrkan skall enligt 35 kap. 1 § kyrkoordningen tillhöra den församling där han eller hon är folkbokförd utom i vissa fall då man har rätt att tillhöra en icke-territoriell församling. Det finns fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan, nämligen Karlskrona amiralitetsförsamling, Tyska Christinae församling i Göteborg, Tyska St:a Gertruds församling i Stockholm, Finska församlingen i Stockholm och Hovförsamlingen. Bestämmelserna om villkoren för tillhörighet i de icke-territoriella församlingarna finns i 2–6 §§. Där definieras både personkretsen och församlingarnas upptagningsområden.
För tillhörighet i dessa församlingar gäller för det första att man tillhör Svenska kyrkan. Det är enbart Hovförsamlingen som har hela Sverige som upptagningsområde. För tillhörighet i Karlskrona amiralitetsförsamling gäller att man är folkbokförd i en församling i Karlskrona eller Ronneby kommun och vidare att personen
1. är anställd vid Försvarsmakten med placering inom marinen,
2. har varit fast anställd vid Försvarsmakten med placering inom marinen och vid anställningens upphörande har fått pension,
3. är anställd vid Karlskrona amiralitetsförsamling,
4. är make eller hemmavarande barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller
5. är efterlevande make eller hemmavarande barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.
Tyska Christinae församlings upptagningsområde är Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille och Öckerö kommuner. Tyska S:ta Gertruds upptagningsområde är Stockholms stift. Dessutom gäller för tillhörighet i dessa två församlingar att personen
1. är medborgare i Tyskland,
2. är född i ett tyskspråkigt land,
3. är barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land,
4. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller
5. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.
För tillhörighet i Finska församlingen gäller att man är folkbokförd i Stockholms kommun och vidare att man
1. är född i Finland,
2. är barn till någon som är född i Finland,
3. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1 eller 2, eller
4. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1 eller 2.
Kyrkoordningen nämner inte språk i samband med Finska församlingen. Användningen av finska och svenska har varierat i församlingen under dess långa historia. Enligt information på församlingen hemsida fastställdes dess tvåspråkighet år 1741.
Hovförsamlingen har en särställning. Den ingår inte i det ekonomiska utjämningssystemet enlig 44 kap. 1 § kyrkoordningen och överhovpredikanten har hand om uppgifter som annars hör till stiftsstyrelsen och domkapitlet enligt 8 kap. 4 §. För tillhörighet i församlingen gäller följande.
En person har rätt att tillhöra Hovförsamlingen om han eller hon tillhör Svenska kyrkan och är folkbokförd i Sverige, och dessutom
1. är medlem av Kungliga Huset,
2. tjänstgör eller har tjänstgjort vid Kungliga Hovstaterna eller Kungliga Staberna,
3. är make eller hemmavarande barn till någon som tillhör församlingen enligt 1 eller 2, eller
4. är efterlevande make eller hemmavarande barn till någon som tillhört församlingen enligt 1 eller 2.
Ansökan om att tillhöra någon av dessa församlingar görs till kyrkoherden i respektive församling som har att pröva frågan.
Både territorialprincipen och undantaget finns reglerade i 4 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.
Kyrkomötet
Territorialprincipen
Fri församlingstillhörighet har behandlats vid Kyrkomötet vid ett flertal tillfällen. 2001 års kyrkomöte beslutade att Kyrkostyrelsen skulle tillsätta en utredning med uppgift att förutsättningslöst analysera och klargöra problemen och redovisa konsekvenserna av ett system med friare församlingstillhörighet. Uppdraget resulterade i utredningsbetänkandet Rörlig församlingstillhörighet (SKU 2004:1). I betänkandet ingick en kort presentation av de aktuella icke-territoriella församlingarna, men utredningen undersökte inte deras erfarenheter av ställningen som icke-territoriella eller enskilda personers hantering av valmöjligheten.
Utifrån betänkandet beslutade Kyrkostyrelsen att ta fram ändrade valbarhetsbestämmelser men valde sedan att inte lägga fram något förslag till Kyrkomötet. Vid 2005 års kyrkomöte aktualiserades frågan om fri församlingstillhörighet av två motioner. Båda motionerna innehöll två förslag, att Kyrkostyrelsen skulle ta upp frågan med staten och initiera motsvarande ändringar i kyrkoordningen. Kyrkomötet avslog motionerna men beslutade att uppdra åt Kyrkomötes presidium att i samråd med Kyrkostyrelsen till 2006 års kyrkomöte ta fram ett förslag till ett seminarium kring församlingstillhörigheten för att ytterligare belysa frågan (O 2005:12, KmSkr 2005:8). Under 2006 års kyrkomöte arrangerades ett seminarium om friare församlingstillhörighet.
I Kyrkostyrelsens skrivelse till årets kyrkomöte Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010 framgår att några styrelseledamöter har reserverat sig mot Kyrkostyrelsens beslut att inte inkludera frågan om friare församlingstillhörighet i de frågor som tas upp i samtal med staten (KsSkr 2007:1 sid. 40).
Finska församlingens upptagningsområde
Centralstyrelsen föreslog i sin skrivelse (CsSkr 1999:3) att Finska församlingens upptagningsområde skulle utvidgas från Stockholms kommun till att omfatta hela Stockholms stift. Förslaget ingick inte i utredningsbetänkandet Förslag till kyrkoordning (SKU 1998:1). Stockholms stift och församlingar i stiftet, inklusive Finska församlingen, hade i remissyttranden anfört att stiftsstyrelsen borde ha beslutanderätt i indelningsfrågor beträffande icke-territoriella församlingar. Stiftets hållning i den aktuella frågan blev avgörande för Centralstyrelsens ställningstagande (sid. 2–245-246):
Enligt vad som upplysts är bakgrunden från stiftets sida en önskan att skapa bättre förutsättningar att bedriva verksamhet bland finskspråkiga i hela Stockholms stift genom en utökning av Finska församlingen i Stockholm att omfatta hela stiftet - med uppdelning i distrikt/motsv.
Kyrkomötet gick dock emot ändringsförslaget. Andra kyrkolagsutskottet hänvisade till Församlingsutskottet yttrande i frågan (2KL 1999:1 sid. 135):
Utskottet konstaterar att Centralstyrelsens förslag innebär en förändring i förhållande till vad som nu gäller. För närvarande är det bara möjligt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om man är folkbokförd i en församling i Stockholms kommun. Utskottet vill uppmärksamma Andra kyrkolagsutskottet på att det finns vissa problem med den föreslagna utökningen. I flera år har man arbetat med integrationen av det finskspråkiga arbetet i församlingarna och i många församlingar har man kommit långt med det arbetet. Nu riskeras det att hämmas då det bl.a. splittrar den finska gruppen.
Enligt förslaget till kyrkoordning har församlingen ansvar för de som vistas i församlingen. Utskottet vill uppmärksamma de ekonomiska konsekvenser detta kan få när kyrkoavgiften försvinner från den församling som de finskspråkiga vistas i men inte tillhör. Det är knappast troligt att exempelvis barnen eller de äldre reser in till Stockholms innerstad för att deltaga i kyrkans vardagsverksamhet utan de kommer att vara aktiva i den församling som de bor i men kan ändå tillhöra Finska församlingen.
Utskottet vill också påtala att det har fått ta del av en skrivelse från Finska församlingen i Stockholm. I den påtalas att Finska församlingens kyrkostämma med stor majoritet förespråkar att den nuvarande gränsen med Stockholms kommun som upptagningsområde bibehålles. Församlingsutskottet vill även betona vikten av att det sker en belysning av vilka konsekvenserna blir för de invandrartäta församlingarna utanför Stockholms kommun, som redan har en låg procent kyrkotillhöriga och där Sverigefinländarna utgör en stor del av församlingen, om många av Sverigefinländarna väljer att byta församlingstillhörighet.
Överväganden
I motionerna tas upp frågor om de icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan.
Dessa församlingar har uppmärksammats i utredningen om församlingstillhörigheten. De har alla speciella personanknutna villkor för tillhörighet och även, med undantag av Hovförsamlingen, ett begränsat geografiskt upptagningsområde. Därför är de erfarenheter som dessa församlingar har av friare församlingstillhörighet enligt utskottets mening svåra att tillämpa i andra situationer.
En utökning av Finska församlingens upptagningsområde till att omfatta hela Stockholms stift skulle bereda fler möjlighet att välja församling vilket i sig skulle vara ett positivt steg. Kyrkorättsutskottet har ur kyrkorättslig synpunkt inget att erinra mot förslaget.
Organisationutskottet anser dock att det är mycket svårt att överblicka de konsekvenser som en utökning skulle föra med sig. Den kan drastiskt påverka antalet tillhöriga i Finska församlingen och i församlingarna utanför Stockholms stad, och följaktligen deras ekonomi och församlingsverksamhet. Ett sådant beslut måste vara väl underbyggt och kan bara fattas efter en utredning och bedömning i stiftet inom ramen för stiftets ansvar för strukturfrågor.
Av dessa skäl föreslår utskottet avslag på båda motionerna.
Uppsala den 27 september 2007
På Organisationsutskottets vägnar
Torgny Larsson
Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven-Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Gudrun Carlsson, Anna Turesson, Marianne Berglund, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Stefan Landmark och Susann Torgerson.
Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkorättsutskottets yttrande
2007:2y
|
|
|
|
Kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm
|
|
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:36, Kyrkotillhörighet i Finska församlingen i Stockholm.
I motionen föreslås att 35 kap. 5 § kyrkoordningen ändras så att en person skall ha rätt att tillhöra Finska församlingen i Stockholm om han eller hon uppfyller nuvarande regler för tillhörighet med den ändringen att vederbörande skall vara folkbokförd i en församling i Stockholms stift istället för nuvarande bestämmelse att man skall vara folkbokförd i Stockholms kommun.
Kyrkorättsutskottet har ur kyrkorättslig synpunkt inget att erinra mot förslaget. Utskottet förutsätter att ändringen i kyrkoordningen utformas på sedvanligt sätt och att datum för ikraftträdande anges.
Uppsala den 26 september 2007
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande:
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claeson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Inger Dafgård, Anders Roos, Karl-Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Nanna Tranströmmer.
Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
