Kyrkomötet Organisationsutskottets betänkande 2007:1
Stiftens kompetens

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas motion 2007:6 i vilken föreslås en ändring i kyrkoordningen så att det i andra respektive sjätte kapitlet införs en bestämmelse med innebörd att stiften kan, för de församlingar och samfälligheter som så önskar, fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter. Utskottet konstaterar att det redan i dag är möjligt för ett stift att bistå församlingar och samfälligheter i administrativa och förvaltande uppgifter. Utskottet anser dock inte att det finns skäl att närmare reglera denna möjlighet i kyrkoordningen varför utskottet föreslår att motionen avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:6.

Redogörelse för ärendet

Motionen

Motion 2007:6 av Britas Lennart Eriksson m.fl., Förtydligande av stiftens möjligheter att fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter åt församlingar

Kyrkomötet beslutar att 2 kap. 11 § andra stycket kyrkoordningen skall ha följande lydelse:

Samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. Stiftet kan inom sin främjandeverksamhet, för de församlingar och samfälligheter som så önskar, fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten.

samt att 6 kap. 4 § kyrkoordningen första stycket skall ha följande lydelse:

Stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser. Stiftet kan, för de församlingar och samfälligheter som så önskar, fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter.

Andra utskott

Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över motionen. Yttrandet Kr 2007:4y är bifogat betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Kyrkoordningen

Församlingens uppgifter

Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Regeringen uttalade i propositionen inför relationsändringen att endast det som särskiljer församlingen från övriga nivåer inom kyrkan bör anges som församlingens uppgift i lagen. Man anförde att de församlingsangelägenheter som bidrar till och skapar förutsättningen för det egentliga församlingsarbetet var omfattande och kunde behöva anges på olika sätt allteftersom samhällsutvecklingen fortskred och kyrkans arbetsformer utvecklades. Mot bakgrund härav ansåg regeringen att dessa uppgifter inte borde lagregleras utan i stället höra till det som regleras inomkyrkligt. Samma resonemang gjorde sig enligt regeringen gällande även beträffande stiftet. (prop. 1997/98:116, sid. 52 f. samt sid. 55)

Också Centralstyrelsen (CsSkr 1999:3, sid. 2–70) ansåg att det fanns goda skäl för att i kyrkoordningen försöka begränsa reglerna till det som är just grundläggande och som särskiljer församlingen från övriga nivåer i Svenska kyrkan:

Ett sådant skäl är att det knappast går att göra en uppräkning av alla församlingens angelägenheter som kan göra anspråk på att vara fullständig och heltäckande. Ett annat är att dessa mer preciserade angelägenheter kan behöva beskrivas på olika sätt allt eftersom samhället och Svenska kyrkans arbetsformer utvecklas, medan de grundläggande uppgifterna får förutsättas vara mer beständiga över tiden. Beskrivningen av församlingens grundläggande uppgifter skall alltså ses som en sammanfattning av det som en församling skall ägna sig åt.

Församlingen skall, förutom att utföra sin grundläggande uppgift, anskaffa och underhålla den egendom som behövs för församlingens uppgifter samt anställa och avlöna personal. Om församlingen ingår i en kyrklig samfällighet är det dock samfälligheten som har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter. Den kyrkliga samfälligheten är också arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. I förarbetena till kyrkoordningen angav Andra kyrkolagsutskottet (2KL 1999:1, sid. 100) att samfällighetens funktion skulle begränsas till att vara ett samverkans- och serviceorgan för utjämning och resurshushållning för de församlingar som bildar samfälligheten.

Stiftets uppgifter

Enligt 5 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan är stiftets grundläggande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Detta framgår också av 6 kap. 1 § kyrkoordningen. Uppgiften konkretiseras i 6 kap. 4 § kyrkoordningen där det anges att stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingarnas uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Stiftet fullgör enligt samma paragraf sin uppgift genom att erbjuda utbildning och fortbildning samt genom andra insatser. Exempel på sådana ”andra insatser” som omtalas i paragrafen är enligt kyrkoordningens förarbeten arbete med de kyrkliga strukturerna, kyrklig själavård, och andlig vård vid institutioner av olika slag. Att stiftets uppgift är knuten till att främja församlingarnas grundläggande uppgift innebär bland annat att stiftets verksamhet inte kan omfatta sådan verksamhet som tillhör församlingens grundläggande uppgift. Centralstyrelsen uttalade i sin kyrkoordningsskrivelse (CsSkr 1999:3 sid. 2−106) följande om stiftets uppgift:

Eftersom församlingens grundläggande uppgift beskrivs som att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission är det naturligt att också stiftets främjande- och tillsynsfunktion i första hand är relaterad till dessa fyra bestämningar. Stiftet kan fullgöra detta genom att t.ex. arbeta med utveckling och idéer men stiftet får i stor utsträckning självt avgöra vilka insatser som kan vara lämpliga.

Vid kyrkoordningens tillkomst framkom en del synpunkter på skrivningen beträffande ansvarsfördelningen mellan församling och stift från remissinstanserna. Centralstyrelsen menade att det alltid är församlingarna som har det grundläggande ansvaret för sin verksamhet och för att den grundläggande uppgiften blir utförd på bästa sätt. Dock fanns det enligt Centralstyrelsen självfallet uppgifter som p.g.a. sin karaktär och de resurser som finns tillgängliga är särskilt lämpliga att på olika sätt hantera på stiftsnivån. Verksamheten på teckenspråk och andra språk anfördes av Centralstyrelsen som exempel på en sådan uppgift där stiftsnivån många gånger ger ett tillräckligt stort underlag för att exempelvis anställa någon för verksamheten. Att främjandet i en sådan situation även i framtiden bör kunna inbegripa att ha en person anställd inom stiftet för att hjälpa församlingarna med uppgiften såg Centralstyrelsen som självklart. Det viktiga var, menade man, att det fanns en medvetenhet, inte minst hos församlingarna, om att detta i grunden var deras ansvar, något som begreppet främja just avsåg att markera.

Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008

I sin mål- och rambudgetskrivelse till 2005 års kyrkomöte resonerade Kyrkostyrelsen kring hur kravet på att kyrkans verksamhet skall vara rikstäckande kan få konsekvenser för den administrativa verksamheten på kyrkans olika nivåer. Man konstaterade härvid att kyrkoordningens reglering av kyrkans indelning tar sin utgångspunkt i församlingslivet och att kravet på att bedriva en rikstäckande verksamhet i grunden gäller att församlingsindelningen och därmed kyrkans gudstjänstfirande, undervisning, diakoni och mission skall vara rikstäckande. Kyrkostyrelsen tyckte sig allt tydligare se att en förutsättning för en rikstäckande församlingsverksamhet kan vara att den administrativa verksamheten rationaliseras vilket också kan leda till att den koncentreras. Vidare krävde en god församlingsverksamhet enligt Kyrkostyrelsen ibland särskild kompetens som inte rimligen kunde förväntas finnas i varje församling. Man fortsatte:

Rationalisering och tillgång till särskild kompetens kan uppnås genom bildandet av större pastorat och samfälligheter men det kan också ske genom andra samarbets- och samverkansformer. Sådana nya samarbets- och samverkansformer utvecklas och initieras nu på flera håll i landet. Detta har tydligt visats i det samverkansprojekt som Svenska kyrkans Församlingsförbund och Svenska kyrkan drivit gemensamt och som avslutas 2005.

Kyrkostyrelsen avser inte att i år föreslå Kyrkomötet några nya åtgärder i denna riktning men kommer att aktivt följa och bidra till åtgärder som leder till att församlingens grundläggande uppdrag kan fullgöras på ett rikstäckande sätt. Detta kan komma att leda till att kyrkans administrativa verksamhet i stift och på nationell nivå måste tillföras resurser för att minska administrativa kostnader i församlingar och samfälligheter.” (KsSkr 2005:1 sid. 15)

Att regionala eller centrala administrativa centra skapas eller utvidgas kunde dock, enligt Kyrkostyrelsen, bara försvaras om de på ett tydligt sätt gynnar möjligheterna att bedriva en rikstäckande församlingsverksamhet.

Rapporten Samverkan i svenska kyrkan

I projektet Ökad samverkan i Svenska kyrkan har gjorts försök att fånga in och beskriva de förändringar och aktiviteter på samverkansområdet som redan påbörjats vid en del församlingar och ur dessa försöka dra slutsatser till nytta för andra. Projektet mynnade 2006 ut i rapporten Samverkan i Svenska kyrkan. I rapporten redogörs för de tankar som väckts om att stiften med hjälp av stiftsbidragen skulle kunna främja församlingarnas grundläggande uppgift i form av administrativt stöd. I bilaga 4 till rapporten Glesbygdsbidraget och administrativ samordning skisseras bland annat en modell som i korthet går ut på att stiftet åtar sig att sköta de administrativa funktioner som man kommit överens om med församlingen/ samfälligheten. Stiftsbidragen kunde enligt denna modell användas så att den del som motsvarar värdet av den tjänst som utförs kvittas mot tjänsten.

Överväganden

I motionen föreslås en reglering i kyrkoordningen av stiftens möjligheter att fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter för församlingar och samfälligheter. Utskottet har förståelse för de synpunkter som förs fram i motionen angående svårigheterna för församlingar och samfälligheter att svara upp mot verksamhetens krav avseende bland annat ekonomi, administration och förvaltning. Det är enligt utskottet inte heller rimligt att en alltför stor del av en församlings resurser i form av tid och personal går till att sköta angelägenheter som ligger vid sidan av församlingens grundläggande uppgift. Det faller sig därför naturligt att stiften, om de så önskar, har möjlighet att bistå församlingar och samfälligheter med administrativa och förvaltande uppgifter.

Enligt utskottets uppfattning hindrar emellertid inte kyrkoordningens bestämmelser att ett stift på detta sätt redan idag bistår församlingar och samfälligheter. Av rapporten Samverkan i Svenska kyrkan framgår också att olika former av samverkan mellan stift och församlingar/samfälligheter på flera håll i landet redan prövas. Härav drar utskottet slutsatsen att det inte torde vara nödvändigt att reglera stiftens kompetens i detta avseende i kyrkoordningen.

Till det ovan anförda kommer att den föreslagna kyrkoordningsregleringen inte är helt okomplicerad. Idag anges i 6 kap. 4 § kyrkoordningen att stiftet kan fullgöra sin främjandeuppgift genom att erbjuda utbildning och fortbildning ”…samt genom andra insatser.” Att i kyrkoordningen precisera en av dessa insatser kan lämna utrymme för tveksamhet beträffande alla de andra insatser som inryms i den ovan citerade satsen.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att de svårigheter församlingar och samfälligheter ibland har att svara upp till verksamhetens krav avseende administration och förvaltning åtminstone delvis går att hänföra till kyrkans organisation. Den nu behandlade frågan har därför, även om den främst rör stiftens kompetens, ett tydligt samband med frågan om den lokala strukturen ur administrativt perspektiv. Denna fråga kommer enligt utskottets förslag i betänkande 2007:7 att bli föremål för en omfattande utredning.

Uppsala den 27 september 2007

På Organisationsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Fredrik Nilsson Björner

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Christina Eriksson, Olle Burell, Maj-Britt Nilsson, Sven-Erik Bodén, Kristina Lundgren, Hans G Erikson, Key Lundegård, Gudrun Carlsson, Anna Turesson, Marianne Berglund, Per Lindberg, Alice Kuhnke, Stefan Landmark och Susann Torgerson.

Biskoparna Claes-Bertil Ytterberg och Sven Thidevall har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga 1

Kyrkomötet Kyrkorättsutskottets yttrande 2007:4y
Stiftens kompetens

Till Organisationsutskottet

Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motion 2007:6. I motionen föreslås tillägg i 2 kap. 11 § 2 st och 6 kap. 4 § 1 st. kyrkoordningen.

Kyrkoordningens 2 kap. reglerar Församlingens uppdrag. Av det skälet kan inte uppgifter som reglerar stiftets främjandeverksamhet tas in i detta kapitel.

Stiftets uppdrag regleras i 6 kap. kyrkoordningen. I 4 § finns bestämmelser om att stiftet skall främja och ha tillsyn över församlingens uppgift. Detta sker genom att stiftet erbjuder utbildning och fortbildning samt genom andra insatser. I motionen föreslås att det särskilt regleras att stiftet kan fullgöra administrativa och förvaltande uppgifter för de församlingar och samfälligheter som så önskar. Kyrkorättsutskottet ser principiella tveksamheter till behovet av en sådan komplettering. Det motionärerna önskar är att införa en särskild reglering i det som redan ligger i uttrycket andra insatser. Det kan på sikt leda till att paragrafen kompletteras med ytterligare preciseringar och därmed kan komma att uppfattas som en uttömmande beskrivning av uttrycket andra insatser. Vidare menar utskottet att uttrycket fullgöra kan komma i konflikt med stiftets övergripande uppgift att främja och ha tillsyn över församlingarna.

Om bestämmelserna införs i enlighet med motionen kommer ytterligare ett antal ändringar att behöva göras i kyrkoordningen.

Slutligen noteras att det i förslaget inte finns datum för ikraftträdande.

Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker kyrkorättsutskottet förslaget.

Uppsala den 27 september 2007

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Bengt Stigner

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Jösta Claesson, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Carl Korch, Lennart Andersson, Inger Persson, Stig-Göran Fransson, Sonja Grunselius, Gunnel Lagerkvist, Anders Linger, Anders Roos, Karl Gunnar Svensson, Vivianne Wetterling och Nanna Tranströmer.

Biskop Hans Stiglund har deltagit i utskottets överläggningar.