|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets betänkande
2007:8
|
|
|
|
Förslag till samverkansavtal mellan församlingar
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2007:81 där Kyrkomötet föreslås uppdra åt Kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till samverkansavtal i tre steg mellan Svenska kyrkans och Svenska Missionskyrkans församlingar utifrån den i Kyrkomötet 2006 beslutade ekumeniska överenskommelsen.
Utskottet konstaterar att ett material till hjälp inför ingående av lokala avtal om samverkan är under framtagande. Med tanke på skiftande förutsättningar vill utskottet understryka vikten av lokal anpassning av samverkansavtalen. Vidare framhåller utskottet att respektive stift är involverat i förberedelser av och beslut om lokala samverkansavtal. I och med att domkapitlet har att godkänna samverkansavtalen behöver inte Kyrkomötet utfärda ytterligare direktiv utöver dem som gavs i beslut om ekumenisk överenskommelse vid 2006 års kyrkomöte. Utskottet föreslår att motion 2007:81 avslås.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2007:81.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2007:81 av Runar Patriksson, Förslag till samverkansavtal mellan församlingar
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utarbeta förslag till samverkansavtal i 3 steg mellan Svenska kyrkans och Svenska Missionskyrkans församlingar utifrån det centralt utarbetade och i Kyrkomötet 2006 beslutade samverkansavtalet mellan dessa båda kyrkor.
Utskottet
Bakgrund
Kyrkomötet 2006 beslutade, efter behandling av KsSkr 2006:4, Mot 2006:15 och Eu 2006:1, att ingå ekumenisk överenskommelse med Svenska Missionskyrkan. Överenskommelsen innebär att kyrkorna erkänner varandra, uttrycker vilja till fortsatt utveckling av gemenskapen samt uppmanar församlingarna i respektive kyrka att, där förutsättningar finns, ingå lokala samarbetsavtal. Överenskommelsen syftar till närmare samarbete, inte samgående, mellan två självständiga kyrkor. Genom det ömsesidiga erkännandet har djupare samverkan gjorts möjlig.
Själva överenskommelsen är kortfattad och koncis, men dess förutsättningar, de grundläggande ställningstagandena och de möjliga konsekvenserna beskrivs i det omfattande bakgrundsdokument som finns bifogat till överenskommelsen.
Den ekumeniska vision som är avgörande för överenskommelsens utformning är den som formulerades vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i New Delhi 1961:
Alla kristna på varje ort är enligt Guds vilja och efter den gåva Gud vill skänka kallade till full gemenskap med varandra och att leva i gemenskap med hela Kristi kyrka. Det gemensamma gudstjänstfirandet, förkunnelsen, nattvardsfirandet och samhällstjänsten vittnar om denna gemenskap.
Den kristna enheten manifesteras alltså i det lokala sammanhanget, på varje ort, och det sker i gemensamt gudstjänstfirande och i gemensam tjänst i det lokala sammanhang man finns i. Utskottet kommenterar detta i sina överväganden:
Den modell som föreslås med överenskommelse på nationell nivå och tilllämpning i lokala avtal, finner utskottet svara väl mot våra kyrkors respektive identitet och förståelse av ekumenikens väsen. Ekumenik kan inte stanna vid en brottning med teologiska texter utan måste förverkligas i det dagliga livet i församlingarna.
Relationen och graden av redan existerande samverkan mellan de två kyrkornas lokala församlingar ser mycket olika ut. På en del orter finns sedan tidigare en betydelsefull, berikande, aktiv och långtgående samverkan. På andra håll kan relationen mellan de lokala församlingarna präglas av likgiltighet eller främlingskap. Kyrkostyrelsen pekade i sina överväganden på att
överenskommelsen tar […] sin utgångspunkt i behovet av att se de lokala behoven och ta tillvara de initiativ till samarbete kyrkorna emellan som redan finns eller står i beredskap att utvecklas. Genom att konstruera avtalet så att det dels etablerar en nationell, mer övergripande, gemenskap, som sedan manifesteras och konkretiseras i lokala samtal och avtal, svarar kyrkorna inte blott mot sina båda sinsemellan lite olika beslutsstruktur utan bekräftar hur de tror att överenskommelser av detta slag behöver ta tillvara den lokala processen för att växa sig stark och livskraftig.
Överenskommelsen anger en ekumenisk samarbetsmodell för framtiden där församlingar, utifrån sin specifika sociala kontext och i ljuset av de utmaningar detta innebär, ingår ömsesidigt förpliktigande avtal där de faktiska, konkreta relationerna mellan lokalförsamlingarna reglerar hur omfattande samarbetet faktiskt blir.
I överenskommelsens bakgrundsdokument konstateras:
För att denna överenskommelse skall ta form och utvecklas blir församlingarnas lokala samarbetsavtal avgörande. Ett samarbete behöver både regleras och dokumenteras om den ekumeniska utvecklingen skall vara kontinuerlig och hållbar och inte bara bero på tillfälliga känslostämningar eller personliga relationer som kan förändras om nya personer kommer in i samarbetet.
I bakgrundsdokumentet och dess bilaga 3 redovisas tre olika exempel på avtal av olika omfattning och djup. De är inte avsedda att vara färdiga avtal men kan tjäna som arbetsmaterial i ett lokalt samtal om ingående av avtal mellan två församlingar. Inom Samarbetsrådet mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan pågår ett arbete med att ta fram ytterligare arbetsmaterial till stöd för lokala dialogprocesser och avtal.
Utskottet lyfter i sina överväganden fram att när
det gäller de avtal som behövs för att den ekumeniska överenskommelsen ska kunna tillämpas lokalt, vill utskottet bekräfta vikten av att de knyts till församlingsinstruktionerna. Genom ett sådant förfarande garanteras att domkapitlet alltid är delaktigt i, och genom fastställande av församlingsinstruktionen bekräftar, tecknandet av ett lokalt samarbetsavtal. I och med att de lokala avtalen knyts till församlingsinstruktionen garanteras också att de regelbundet utvärderas och förnyas.
Biskopsmötets PM om punkter att beakta inför beslut om lokalt avtal tar också upp vikten av att stiftet involveras:
När ett lokalt avtal mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan utarbetas är det viktigt att stiftet finns med. Domkapitlet, som har att godkänna avtalet, finns som en aktiv part i arbetet, med ett särskilt ansvar för att bevaka att de punkter, som ett sådant avtal måste innehålla, finns med. Domkapitlets roll är också naturlig med tanke på att ett avtal relateras till församlingsinstruktionen.
Överväganden
Inledningsvis konstaterar utskottet att Samrådsgruppen mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionskyrkan för närvarande arbetar med att ta fram ett material som ska vara till hjälp i förberedelserna inför ingående av lokala avtal om samverkan. Med hänvisning till utskottets yttrande vid 2006 års kyrkomöte om den ekumeniska överenskommelsen med Svenska Missionskyrkan ser utskottet det som glädjande och viktigt att ett sådant material publiceras inom kort.
Utskottet instämmer i motionens beskrivning av den komplexitet som kan finnas när lokala avtal mellan församlingar ska förberedas, formuleras och genomföras. En rad olika aspekter behöver beaktas, till exempel teologiska, pastorala, juridiska, ekonomiska och rent praktiska.
Med tanke på de skiftande förhållanden och förutsättningar som råder lokalt vill utskottet återigen understryka vikten av lokal anpassning av samverkansavtalen. En förutsättning för en sådan anpassning är dock respektive stifts aktiva roll i förberedelserna av lokala avtal och att sådana avtal ska godkännas av respektive domkapitel. Församlingar som inleder samtal om samverkan med en församling inom Svenska Missionskyrkan bör själva kontakta stiftet på ett tidigt stadium så att en nära samverkan blir möjlig.
Utskottet menar också att i och med att respektive stift är involverat i förberedelser och att domkapitlet har att godkänna lokala avtal om samverkan behöver inte Kyrkomötet utfärda ytterligare direktiv eller material utöver vad som redan finns i bakgrundsdokumentet till den ekumeniska överenskommelsen.
Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motion 2007:81.
Uppsala den 26 september 2007
På Ekumenikutskottets vägnar
Angela Boëthius
Närvarande: Angela Boëthius, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Agneta Brendt, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Christina Andersson, Birgitta Wrede, Anders Novak, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.
Biskoparna Carl Axel Aurelius och Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
