|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets betänkande
2007:2
|
|
|
|
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå
år 2006
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:2. I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå år 2006 fram. Kyrkostyrelsen föreslår att årsredovisningen fastställs. Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår dessutom att Kyrkostyrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Till betänkandet fogas Kyrkolivsutskottets yttrande Kl 2007:2y.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå 2006.
2. Kyrkomötet beslutar att bevilja Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2006.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2007:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2006
Kyrkomötet beslutar att fastställa årsredovisning och koncernredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå 2006.
Andra utskott
Samtliga utskott har beretts möjlighet att yttra sig över skrivelsen. Yttrande har inkommit från Kyrkolivsutskottet (bilaga 1).
Kyrkolivsutskottet anser att årsredovisningen är lättläst, användbar och tillgänglig men pekar också på att vissa effektmål i bilagan går att formulera tydligare. Utskottet har förståelse för att vissa mål tar längre tid att nå än planerat, och poängterar att effektmålet ”År 2010 ska 60 procent av medlemmarna ha en positiv uppfattning om Svenska kyrkan” är viktigt för Svenska kyrkan som helhet.
Utskottet
Bakgrund
I skrivelsen läggs årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå avseende år 2006 fram. Den består av den tryckta Årsredovisning 2006 för Svenska kyrkans nationella nivå samt en bilaga med redovisning av måluppfyllelse.
Den tryckta delen är indelad i två delar. Den första delen (sid.1–38) utgörs av en presentation i ord och bild av Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå. Efter inledande ord av ärkebiskopen och generalsekreteraren följer ett antal tematiska artiklar utifrån områden som varit aktuella under 2006. Här finns också en karta som beskriver Svenska kyrkans delaktighet i mission och diakoni i världen samt skisser över hur Svenska kyrkan styrs på olika nivåer.
Den andra delen (sid. 39–72) innehåller förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser, noter och revisionsberättelse. Det avser den koncern som, förutom moderföretaget med kyrkokansliets åtta avdelningar, består av Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKFAB) och det vilande dotterbolaget Svenska Kyrkans Utbildning AB. SKFAB äger och förvaltar den fastighet i Uppsala som tillgodoser kyrkokansliets huvudsakliga behov av kontorslokaler. Vidare finns i koncernen fem intresseföretag.
Förvaltningsberättelsen beskriver verksamheten 2006. De ekonomiska kommentarerna sammanfattas under särskild rubrik nedan.
Bilagan sammanfattar avdelningschefernas redovisning av hur de effektmål som gällt för kyrkokansliet under året har kunnat uppnås och för vilka effektmål det föreligger avvikelse eller risk för avvikelse. Medan Kyrkomötet beslutar om inriktningen på arbetet beslutar Kyrkostyrelsen eller den nämnd/styrelse som har det direkta ansvaret för verksamheten om effektmål som ska säkerställa att arbetet bedrivs i beslutad riktning. Antalet redovisade effektmål som påverkade arbetet under 2006 uppgick till 62, varav 48 har uppfyllts eller beräknas uppfyllas enligt plan. Fjorton effektmål har inte kunnat nås eller kommer inte att nås utan förändringar i befintlig planering och resurstilldelning.
Ekonomiska kommentarer
Siffror inom parentes avser föregående år.
Årets resultat i koncernen uppgår till 516 (753) miljoner kronor. Utfallet förklaras främst av ett positivt resultat om 471 (740) miljoner kronor från finansförvaltningen.
Den största intäkten utgörs av utjämningsavgifter genom det inomkyrkliga utjämningssystemet. Dess uppgift är att utjämna strukturella förutsättningar mellan olika enheter inom Svenska kyrkan och därigenom skapa förutsättningar för verksamhet över hela landet. Förutom att fördela utjämningsbidrag vidare till församlingar, samfälligheter och stift används utjämningsavgiften till att finansiera den nationella nivåns verksamhet. Utjämningsavgifterna har uppgått till 1 364 (1 341) miljoner kronor. Omfattningen beror huvudsakligen av storleken på avgiftsunderlaget som utgörs av den kommunalt beskattningsbara inkomsten för Svenska kyrkans medlemmar.
Kollekter och gåvor är centrala för finansieringen av den internationella verksamheten och verksamheten bland svenskar i utlandet. Insamlingsresultatet uppgick till 222 (242) miljoner kronor. Jämförelsen mellan åren påverkas av 2005 års höga nivå som innehöll medel för flodvågskatastrofen kring Indiska oceanen (31 miljoner kronor). Justerat för detta innebär årets resultat en ökning.
Insamlingsverksamheten regleras förutom av lagstiftning även av frivilliga regelverk från bland annat Stiftelsen för Insamlingskontroll (SFI). I skrivelsen finns ingen information om hur stor andel av de totala intäkterna till den internationella verksamheten som finansierar kostnader för administration och insamling, men utskottet har inhämtat att det utifrån SFI:s definitioner rör sig om 11,9 procent för Lutherhjälpen, 9,7 procent för Svenska kyrkans mission och 9,5 procent för Svenska kyrkan i utlandet. SFI har angett en maximal nivå om 25 procent.
Erhållna bidrag domineras av statliga bidrag, huvudsakligen knutna till det internationella utvecklingsarbetet och den kyrkoantikvariska ersättningen. Svenska kyrkan är en av Sidas fjorton ramorganisationer och under 2006 har 98 (105) miljoner kronor erhållits. Den kyrkoantikvariska ersättningen uppgick till 234 (271) miljoner kronor.
För året redovisas totala kostnader om 1 900 (1 950) miljoner kronor. Minskningen av kostnader är huvudsakligen hänförlig till att 2005 års verksamhet omfattade det vart fjärde år återkommande kyrkovalet, där kostnaderna uppgick till omkring 68 miljoner kronor. Den största kostnaden är bidrag inom ramen för det inomkyrkliga utjämningssystemet, vilka uppgick till 847 (865) miljoner kronor. Bidrag har även lämnats till svenska och internationella partner för genomförande av verksamhet motsvarande 531 (557) miljoner kronor.
Under året har funnits motsvarande 302 (296) heltidsanställda i Sverige och 166 (168) heltidsanställda i utlandet.
Årets resultat i koncernen innebär att eget kapital har ökat med 516 (753) miljoner kronor till 5 134 (4 618) miljoner kronor. Enligt kyrkoordningen ska den nationella nivåns kapital förvaltas på ett sådant sätt att det bevaras till sin reella nivå mätt över rullande tioårsperioder. Nivån den senaste femårsperioden har rört sig mellan 86 och 145 procent (ju högre nivå, desto större förmåga att möta tillfälliga resultatsvängningar). Nivån per 31 december 2006 är 145 procent och soliditeten, det vill säga eget kapital i procent av totala tillgångar, är 64 (64) procent.
Jämförelse mellan utfall och rambudget
I förra årets betänkande ansåg utskottet det önskvärt med en tydligare återkoppling kring hur kostnadsramen följts. En sådan återkoppling saknas även i årets skrivelse varför utskottet under sitt arbete har inhämtat detaljerad information om utfallet 2006 jämfört med ramen. Nedan visas en översiktsbild:
Enhet: miljoner kronor
|
Utfall 2005
|
Rambudget 2006
|
Utfall 2006
|
Diff jmf ram 2006
|
Allmän utjämningsavgift
|
741
|
748
|
752
|
3
|
Generell utjämning
|
-4
|
-4
|
-2
|
2
|
Individuella bidrag
|
-260
|
-292
|
-233
|
59
|
Nationell finansiering
|
-370
|
-393
|
-373
|
20
|
Res. före finansförv.
|
107
|
59
|
144
|
85
|
Pensionskostnader
|
-91
|
0
|
-100
|
-100
|
Finansförvaltningen
|
740
|
226
|
471
|
244
|
NETTORESULTAT
|
755
|
285
|
515
|
230
|
Utskottet har också inhämtat översiktlig information om förhållandet mellan utfall och rambudget åren 2003–2006, vilket åskådliggörs i följande diagram:
Den särskilt stora differensen år 2005 förklaras med att detta år innehöll flera positiva avvikelser – ett stort testamente, försäljning av ett fondbolag, en stor utdelning från Verbum m.m.
Revisorerna
Revisorerna konstaterar att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att den ger en rättvisande bild av den nationella nivåns resultat och ställning, samt att förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Revisorerna tillstyrker att Kyrkomötet fastställer årsredovisningen och koncernredovisningen samt beviljar Kyrkostyrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Överväganden
Under sina överläggningar har utskottet haft möjlighet att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen samt till revisorer och tjänstemän.
Utskottet anser i likhet med revisorerna att årsredovisningen ger en mycket bra bild av verksamheten. Inte minst har förvaltningsberättelsen förbättrats väsentligt de senaste åren. Utskottet delar också Kyrkolivsutskottets positiva syn på årsredovisningens tillgänglighet.
Utskottet noterar med glädje att Kyrkostyrelsen har följt önskemålet från förra årets betänkande om att ange orsaken till större avvikelser i enskilda posters utfall jämfört med fjolåret. Till kommande skrivelser förväntar sig utskottet att Kyrkostyrelsen också redovisar hur rambudgeten följts.
Även i år anser utskottet att uppföljningen av inriktningsmålen är för svag i skrivelsen. I separat bilaga redovisas effektmålens måluppfyllelse men utskottet skulle hellre i huvudskrivelsen se ett kvalitativt resonemang kring hur verksamheten svarat upp mot inriktningsmålen, gärna i likhet med de kommentarer som gjorts i mål- och rambudgetskrivelsens (KsSkr 2007:1) kapitel 2.3. Att redovisa effektmålen för Kyrkomötet, som inte tar ställning till andra mål än inriktningsmålen, har genom åren tenderat att leda till ändringsförslag och diskussioner om mål som inte hör till Kyrkomötets ansvarsområde.
Slutligen önskar utskottet till kommande års skrivelse en tydligare återkoppling kring gjorda investeringar, liksom uppgifter om hur stor andel av intäkterna till den internationella verksamheten som finansierar kostnader för administration och insamling.
Uppsala den 27 september 2007
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Kenneth Åberg, Monica Lago, Lars Starkerud, Birger Wernersson, Britas Lennart Eriksson, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2007:2y
|
|
|
|
Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå
år 2006
|
|
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2007:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2006 i de delar som berör utskottets beredningsområde, dvs. Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur.
Utskottet konstaterar att 2006 års årsredovisning är en mycket lättläst och användbar produkt som känns tillgänglig även för den som inte är särskilt insatt i Svenska kyrkans verksamhet. Även bildspråket är tilltalande.
Vad gäller bilaga 1 Redovisning av måluppfyllelse vill utskottet peka på att vissa mål går att formulera tydligare. Utskottet noterar att andra mål tagit längre tid än planerat att nå, däribland de mål som rör utbildningsområdet. Samtidigt har utskottet förståelse för att ett så genomgripande arbete har tagit längre tid än planerat.
Utskottet uppmärksammar att effektmålet ”År 2010 ska 60 procent av medlemmarna ha en positiv uppfattning om Svenska kyrkan” kan vara svårt att nå, men poängterar att det är ett viktigt mål för Svenska kyrkan som helhet.
Uppsala den 26 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
