|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets betänkande
2007:1
|
|
|
|
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas skrivelsen KsSkr 2007:1, Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010. Under sina överläggningar har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till företrädare för Kyrkostyrelsen och till revisorerna.
Utskottet föreslår att Kyrkomötet beslutar enligt Kyrkostyrelsens förslag. Utskottet diskuterar i sitt betänkande bland annat behovet av att klargöra syftet med och nödvändig nivå på den nationella nivåns kapital och förväntar sig en skrivelse till 2008 års Kyrkomöte i ämnet. Vidare diskuteras den nationella nivåns styrinstrument för verksamheten samt samspelet mellan kyrkans olika nivåer. Utskottet noterar den ambition som uttrycks att använda en ökad del av kyrkoavgiftsmedel för den internationella verksamheten.
Förslaget till beslut innebär bland annat ett höjt mandatstöd för Kyrkomötet, en ökad satsning på utlandskyrkan samt ett tillfälligt församlingsbidrag på 200 miljoner kronor att fördelas direkt till församlingarna.
Till betänkandet fogas Gudstjänstutskottets yttrande G 2007:1y, Kyrkolivsutskottets yttranden Kl 2007:1y, Ekumenikutskottets yttrande Eu 2007:1y, Ekonomi- och egendomsutskottets yttranden EE 2007:1y.
En reservation har gjorts mot en höjning av mandatstödet. En annan reservation har gjorts till förmån för att det slutliga ansvaret för fördelning av det tillfälliga församlingsbidraget läggs på stiften utifrån församlingarnas behov.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2008–2010 i enlighet med skrivelsen.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2008 till 2 281 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2009 till 2 463 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2010 till 2 436 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att betala ut 200 miljoner kronor utöver kostnadsramen 2008 i tillfälligt församlingsbidrag proportionellt fördelat efter antalet kyrkotillhöriga i församlingen.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2008 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för Internationella avdelningens verksamhet under 2008 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
8. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.
Redogörelse för ärendet
Skrivelsen
Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:1
1. Kyrkomötet beslutar att fastställa inriktningsmål avseende nationella nivåns verksamhet för åren 2008–2010 i enlighet med skrivelsen.
2. Kyrkomötet beslutar att fastställa ramen för de nationella kostnaderna år 2008 till 2 281 miljoner kronor.
3. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2009 till 2 463 miljoner kronor.
4. Kyrkomötet beslutar att medge planeringsram för 2010 till 2 436 miljoner kronor.
5. Kyrkomötet beslutar att betala ut 200 miljoner kronor utöver kostnadsramen 2008 i tillfälligt församlingsbidrag till församlingar/samfälligheter proportionellt fördelat efter antalet medlemmar i församlingen.
6. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för utjämningssystemet under år 2008 får överskridas om detta finansieras genom ökade intäkter.
7. Kyrkomötet beslutar att medge att kostnadsramen för Internationella avdelningens verksamhet under 2008 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter.
8. Kyrkomötet beslutar att bemyndiga Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att nå målen.
Andra utskott
Gudstjänstutskottet gläds över ambitionen att utveckla möjligheterna till delaktighet i gudstjänstlivet men lyfter också fram behovet av att på ett tidigt stadium integrera de kyrkliga handlingarna i den pågående översynen av kyrkohandboken.
Kyrkolivsutskottet betonar att medlemskommunikation är en viktig och stor fråga, inte minst hur kommunikationen ska utvecklas med barn och unga. Vidare uttrycker Kyrkolivsutskottet stora förväntningar på det aviserade minoritetsprogrammet och på det arbete som planeras inom miljöområdet. Slutligen påpekar Kyrkolivsutskottet vikten av att mätningar och uppföljningar görs kontinuerligt för att det lättare ska gå att bedöma och utvärdera verksamheten.
Ekumenikutskottet menar att personalkostnader för den internationella avdelningen till övervägande del skall bekostas av nationell finansiering och poängterar vikten av att den nationella finansieringen av den internationella verksamheten ökar markant.
Ekonomi- och egendomsutskottet yttrar sig över förslaget att utbetala ett tillfälligt församlingsbidrag direkt till församlingarna där ett oenigt utskott anser att den slutliga fördelningen av engångsbidraget bör ligga på stiften. Ekonomi- och egendomsutskottet efterfrågar en återrapportering av hur 2007 års tillfälliga församlingsbidrag har fördelats och betonar vikten av att Kyrkostyrelsen fastställer riktlinjer för det egna kapitalets storlek samt hur överskjutande kapital ska fördelas.
Utskottet
Bakgrund
Skrivelsen har samma struktur som förra året och utförligare motiveringar men utlovade analyser och prognoser dröjer
I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till inriktningsmål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008–2010. Inriktningsmålen är i princip oförändrade bortsett från några redaktionella ändringar. Varje inriktningsmål har nu försetts med en kommentar för att förtydliga innebörden i målformuleringen, något som efterfrågades av Budgetutskottet i behandlingen av 2006 års mål- och rambudgetskrivelse. Kyrkostyrelsen informerar om att inriktningsmål och strategier ses över inför 2008 års kyrkomöte. I översynen ska också nya inriktningsmål för viktiga områden formuleras men skrivelsen nämner inte i detta sammanhang inriktningen på arbetet med administrativa stödsystem som Budgetutskottet aktualiserade 2006.
Utformningen av skrivelsen är i princip likadan som föregående år, avsnittet om den nationella nivåns arbete i direkt relation till identifierade utmaningar är integrerad i kapitel tre som behandlar strategier. Också de utmaningar som spelade stor roll i verksamhetsplaneringen förra året återkommer. I sin verksamhetsplanering lyfter Kyrkostyrelsen fram de utmaningar som möter Svenska kyrkan i form av internationella och nationella befolkningsströmmar, de ungas relation till kyrkan, vikten av att kyrkan är tillgänglig och erbjuder delaktighet, de ekumeniska relationerna, den allmänna bilden av Svenska kyrkan, förändringar i välfärdssamhället, förändringar i kyrkans ekonomiska förutsättningar, kyrkans roll i större kriser och i samhällets krisberedskap samt utvecklingen när det gäller gudstjänstfirandet i Svenska kyrkan. Frågan om en hållbar utveckling lyfts också fram som en viktig utmaning för Svenska kyrkan och för den nationella nivån. I årets skrivelse har två strategier som utskottet efterlyste förra året återkommit, dels den som gäller prioriteringar i det internationella arbetet, dels den att särskilt det opinionsbildande arbetet inriktas på att värna människans värdighet och skapelsens integritet.
Skrivelsen innehåller inte några mer långsiktiga prognoser kring kyrkans ekonomi, vilket aviserades i 2006 års mål- och rambudgetskrivelse. Kyrkostyrelsen konstaterar också att den analys av behovet av eget kapital som utlovades 2006 behöver pågå ytterligare en tid.
Ökad andel nationell finansiering av internationell verksamhet
Kyrkostyrelsen har sedan 2003 haft ambitionen att öka andelen nationell finansiering av den internationella verksamheten. En ambition Kyrkomötet bejakat. I 2003 års Mål- och rambudgetskrivelse skrev Kyrkostyrelsen:
Kyrkostyrelsen menar att kostnader inom verksamhetsområdet Internationell mission och diakoni som är direkt kopplade till verksamhet i Sverige bör finansieras på annat sätt än med insamlade medel. … under mandatperioden avser Kyrkostyrelsen att presentera en budget där de kostnader som avser administration enligt SFI [Stiftelsen för insamlingskontroll, utskottets anmärkning], verksamhet inom det nuvarande huvudprogrammet Folkbildning och församlingsutveckling i Sverige samt utbildningsverksamhet för svenska medarbetare vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem finansieras genom nationell finansiering eller administrationsbidrag från Sida/EU. Genom nationell finansiering bör även vissa resurser för omvärldsanalys och påverkansarbete finansieras, då dessa utnyttjas för hela den nationella nivåns räkning. Detta skulle innebära en ökning av nationell finansiering av verksamhetsområdet i storleksordningen sex miljoner kronor jämfört med tidigare budgetram. Genom en sådan strävan skulle ökade resurser kunna frigöras för insatser tillsammans med partner runt om i den världsvida kyrkan.
När planeringsramen för 2004 års rambudget presenterades höjdes planeringsramen från och med 2007 till en nivå som låg cirka 2 miljoner kronor under den ambitionsnivå som angetts 2003. Årets planeringsramar för åren 2008 till 2010 innebär att andelen nationell finansiering av den internationella verksamheten i stort sett motsvarar den ambition som uttalades 2003.
Kyrkostyrelsen skriver i årets skrivelse att denna nivå inte är tillräcklig.
Den andel av kyrkoavgiften i form av allmän utjämningsavgift och församlingsanslag som avsätts för internationell mission och diakoni är relativt liten. Kyrkostyrelsen avser under perioden att vidta åtgärder för att göra det tydligare även ekonomiskt att detta arbete är en del av Svenska kyrkans gemensamma ansvar och verksamhet.
Församlingsbidrag medför minskat överskott
Behovet av resurser till den nationella nivåns verksamhet och resultatet av den finansiella förvaltningen förutses vara på den nivå som angavs i 2006 års beslut om planeringsramar. Det ekonomiska resultatet 2008 förutses dock bli lägre än vad som antogs i 2006 års beslut om mål och rambudget vilket i sin helhet förklaras av ett tillfälligt församlingsbidrag på 200 miljoner kronor som föreslås betalas ut direkt till församlingarna 2008.
Den nationella nivåns ansvarsområden får något större andel av resurserna
Skrivelsen överblickar perioden 2006 (senaste utfall) till 2010. I relation till den allmänna utjämningsavgiften används under denna period en något ökande andel för den verksamhet som den nationella nivån ansvarar för. Nationell finansierings andel av den allmänna utjämningsavgiften kan sägas öka från 49 procent 2006 till 58 procent 2010. Valår är andelen av uppenbara skäl högre och valkostnader har därför inte tagits med i denna jämförelse. Samtidigt minskar den del av allmän utjämningsavgift som är ointecknad (överskott) från 25 procent (utfall 2006) till ungefär 15 procent (budgetantagande 2010). En trend från 2007 är att stiftsbidragen sett som andel av den allmänna utjämningsavgiften minskar vilket huvudsakligen förklaras av antaganden om fortsatt goda resultat från förvaltningen av prästlönetillgångarna.
Det ska beaktas att de siffror som används för åren 2007 till 2010 är budgetsiffror och att kostnadsramen normalt sett inte brukar förbrukas i sin helhet (se betänkande B 2007:2). Eftersom stiftsbidragets storlek är regelstyrt och kopplat till egendomsförvaltningens resultat så är det också naturligt att det faktiska utfallet av stiftsbidraget blir relativt lågt när kursutvecklingen är god eller förvaltningen av andra skäl har hög avkastning.
Ett årligt överskott medför hög konsolideringsgrad och soliditet
Det genomsnittliga överskottet under perioden 2006 till 2010 förutses bli 313 miljoner kronor per år. Det är svårt att göra jämförelser mellan åren eftersom perioden också omfattar 400 miljoner kronor i tillfälliga församlingsbidrag 2007 (beslutat) och 2008 (föreslaget) vilket påverkar överskottet dessa år. Ingen del av verksamheten redovisar någon egentlig minskning av kostnaderna och överskottet från allmän utjämningsavgift efter stiftsbidrag och nationell finansiering minskar något. Detta kan beskrivas som att det växande överskottet till mycket stor del genereras av avkastningen i kapitalförvaltningen. Det finansiella målet med kapitalförvaltningen är en real avkastning på 4 procent under en tioårsperiod vilket också är vad som antas som årlig avkastning i budgeten. Detta innebär ett nettoresultat av förvaltningen på knappt 300 miljoner kronor årligen. Det faktiska utfallet av finansförvaltningen under en så kort period som tre år är dock mycket osäkert. Med dessa budgetantaganden förväntas det egna kapitalet år 2010 uppgå till 6 170 miljoner kronor vilket innebär en konsolideringsgrad på 161 procent jämfört med det målvärde som angetts för eget kapital på Svenska kyrkans nationella nivå (3 822 miljoner kronor). Soliditeten beräknas vara 72 procent vid periodens slut vilket är en ökning från 64 procent 2006.
Överväganden
Kapitalet får inte vara något självändamål
Budgetutskottet välkomnade förra året den aviserade analysen av behov av kapital på den nationella nivån. Det är därför med besvikelse utskottet konstaterar att analysen inte presenterats i år och utskottet förväntar sig att Kyrkostyrelsen till nästa års Kyrkomöte bearbetat frågan om syfte med, och därefter bedömt behov av, kapital på Svenska kyrkans nationella nivå och återkommer med en skrivelse i frågan. Utskottet har tagit del av det underlag som tagits fram av kyrkokansliet och konstaterar att detta utgör en bra utgångspunkt för en fortsatt diskussion där ett fåtal relevanta scenarier för användandet av nationellt kapital bör ligga till grund för ett beslut i frågan. Budgetutskottet delar Ekonomi- och egendomsutskottets åsikt att väl motiverade riktlinjer bör fastställas för hur stort det egna kapitalet på nationell nivå ska vara och att det därefter bör beslutas hur överskjutande kapital ska fördelas och användas i kyrkan.
Budgetutskottet konstaterar att det är fastställda åtaganden på nationell nivå som främst påverkar hur stort eget kapital som bör bindas på nationell nivå för att utgöra en tillräcklig buffert. Utskottet menar att den princip som hittills gällt där den allmänna utjämningsavgiften fullt ut ska finansiera den planerade driften av verksamheten och därutöver reglerade bidrag till stiftens verksamhet ska gälla även framöver. Hittills har denna princip gott och väl inneburit att nationell nivå förfogat över tillräckliga resurser. Utskottet konstaterar att nuvarande nivå på allmän utjämningsavgift troligen inte kommer att vara tillräcklig för att finansiera nuvarande verksamhetsnivå på fyra till sex års sikt. Detta menar utskottet är en signal för att se över och effektivisera verksamheten.
Enligt Budgetutskottets mening bör Kyrkostyrelsen i sin fortsatta analys av behovet av eget kapital på nationell nivå sträva efter en situation där enheter på varje nivå i kyrkan tillförsäkras nödvändiga ekonomiska och andra resurser för att fullt ut självständigt fullgöra sin uppgift. Utskottet menar att det ramverk som utgörs av kyrkoordningens bestämmelser kring församlingarnas ekonomi och den tillsyn som stiften utövar över församlingarna är tillräcklig för att nationell nivå ska vara förvissad om att Svenska kyrkans ekonomiska ställning är så stabil den kan vara.
Ett tillfälligt församlingsbidrag med enkel hantering
Kyrkostyrelsen konstaterar att de senaste årens utveckling av det kapital som förvaltas på nationell nivå har skapat utrymme för att 2008 liksom 2007 betala ut ett tillfälligt församlingsbidrag. För att göra denna hantering så enkel som möjligt föreslås en utbetalning direkt till församlingarna utifrån antalet kyrkotillhöriga. Budgetutskottet delar bedömningen att ett sådant utrymme finns och välkomnar förslaget att betala ut pengarna direkt till församlingarna vilket skapar förutsägbarhet för församlingarna och minimerar de administrativa kostnaderna.
Ett höjt mandatstöd är väl motiverat
Kyrkostyrelsen föreslår att mandatstödet i Kyrkomötet höjs för att stärka den demokratiska organisationens funktion genom möjlighet till bättre rekrytering och utbildning av förtroendevalda samt ett utvecklat informationsarbete från gruppernas sida. Utskottet menar att detta är väl motiverat och konstaterar att höjningen för 2008 och 2009 kunnat finansieras genom omdisponeringar inom av Kyrkomötet beviljad planeringsram. Höjningen innebär att den totala kostnaden för mandatstödet under planeringsperioden blir 20 miljoner kronor.
Tabell: Nationella nivåns kostnader för mandatstöd
År
|
Kostnad tkr
|
2000 (utfall)
|
1 255
|
2001 (utfall)
|
1 255
|
2002 (utfall)
|
1 230
|
2003 (utfall)
|
1 235
|
2004 (utfall)
|
1 260
|
2005 (utfall)
|
2 453
|
2006 (utfall)
|
2 491
|
2007 (detaljbudget)
|
2 540
|
2008 (föreslagen ram)
|
7 500
|
2009 (föreslagen ram)
|
7 500
|
2010 (föreslagen ram)
|
5 000
|
Framförhållning och förankring nödvändig när verksamheten utvecklas
För att behålla en rikstäckande verksamhet måste kyrkans olika nivåer samverka nära och vara beredda att ta det ansvar som åvilar respektive nivå och enhet. Den verksamhet som planeras under kommande år innebär ett antal nya och viktiga utmaningar och åtaganden både för den nationella nivån och för stift och församlingar. Några konkreta exempel på detta är den föreslagna behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen och den kommande förändringen av kyrkans utbildningar och utbildningsorganisation. För att nå de effekter som eftersträvas med dessa åtgärder räcker det inte med beslut på nationell nivå. Åtgärderna måste vara kända i god tid och vara väl förankrade i stift och församlingar för att ge de resultat och den kvalitet som eftersträvas. En förutsättning för att kunna ha framförhållning och för att förankra och motivera de beslut som fattas på nationell nivå är att besluten är underbyggda av en bred och faktabaserad omvärldsanalys. I detta avseende finns det brister i den omvärldsanalys som Kyrkostyrelsen presenterar och Budgetutskottet hälsar med tillfredsställelse och stora förhoppningar den resursförstärkning för samordning och utveckling av omvärldsanalysen på kyrkokansliet som både revisorer och Kyrkostyrelse informerat om vid utskottets hearing.
Nationell nivå måste ibland ikläda sig ett ansvar för att säkerställa att resurser ställs till förfogande på andra nivåer. Även här utgör förslaget till resurser för den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen ett exempel. Men det normala bör vara att respektive nivå i god tid har kännedom om kommande förväntningar och krav och kan vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att resurser finns för att fullgöra nya åligganden. Utskottet konstaterar att stiftsbidragen inte ökat under den tid utskottet kan överblicka och att nya resurser alltså inte förts till stiften från nationell nivå i någon större utsträckning. I ljuset av detta och med kunskap om planerade framtida satsningar välkomnar utskottet den ambition till förbättrad kommunikation mellan den nationella nivån och stiften som skrivelsen ger uttryck för och som också Kyrkostyrelsens representanter betonat för utskottet.
Insamlade medel ska användas till avsedda uppgifter
Ett av kraven när kyrkan använder pengar som insamlats för den internationella verksamheten är att insamlade medel aldrig används för andra ändamål än de som de samlats in för och med ett minimum av administrationskostnader. När det gäller kostnader som inte är direkt relaterade till ändamålet måste kyrkans ambition vara högre än de minimikrav som uttrycks av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Budgetutskottet välkomnar, liksom Ekumeniskutskottet, därför den ambition att använda en större del av kyrkoavgiftsmedel för den internationella verksamheten som Kyrkostyrelsen ger uttryck för i skrivelsen.
En sådan ambition som Kyrkostyrelsen uttalar bör konkretiseras så att det är möjligt att följa hur ambitionen fullföljs. Den metod som Kyrkostyrelsen valde 2003 genom att definiera tjänster och uppgifter som finansieras av nationell finansiering tillåter en sådan uppföljning och bör då redovisas i kommande skrivelser till Kyrkomötet. Om en annan metod väljs för att nå en ökad andel kyrkoavgiftsmedel för den internationella verksamheten bör också denna återredovisas tydligt.
Budgetutskottet konstaterar att den översyn av informationsarbetet på nationell nivå som nu genomförs också kommer att innebära att det arbete med information och insamling som finansieras med insamlade medel ses över. I en sådan översyn utgår utskottet från att Kyrkostyrelsen också överväger om några av de uppgifter som utförs där är kopplade till verksamhet i Sverige på ett sådant sätt att de bör finansieras med nationell finansiering.
Eftersatt fastighetsunderhåll ökar kostnaderna för utlandskyrkan
Budgetutskottet konstaterar att kostnaderna för utlandskyrkan ökar under planeringsperioden och att en minskande del av dessa kostnader kan finansieras genom ändamålsdestinerade medel. Kyrkostyrelsen har klargjort att de ökade kostnaderna i stor utsträckning hänförs till nödvändigt och tidigare eftersatt underhåll av fastigheter inom utlandskyrkan och till vissa resursförstärkningar för att rusta utlandskyrkan vars verksamhet är viktig när allt fler reser allt mer.
Budgetutskottet konstaterar att det nu finns ekonomiskt utrymme för att rusta utlandskyrkans fastigheter på ett nödvändigt sätt och är också medvetet om att det fortfarande finns betydande osäkerheter när det gäller behovet av upprustning. Utskottet anser därför att den ökade nationella finansieringen till utlandskyrkan under planeringsperioden är rimlig men utgår från att detta är en tillfällig kostnadsökning som på sikt leder till lägre driftskostnader.
Förbättrade styrinstrument är efterlängtade
Kyrkostyrelsen aviserar att nuvarande inriktningsmål och strategier ses över med sikte på kommande års skrivelse. Utskottet välkomnar detta varmt och förväntar sig att översynen leder till tydligare mål och till en förbättrad redovisning och dialog mellan Kyrkostyrelse och Kyrkomöte kring resultatet av den verksamhet som bedrivs. Utskottet menar att nuvarande redovisning inte på ett tillfredsställande sätt gör det möjligt att utvärdera beslutade strategiers effektivitet och efterfrågar en återkoppling som på ett mer direkt sätt beskriver vad verksamheten åstadkommer i relation till de mål Kyrkomötet beslutat. Budgetutskottet delar Kyrkolivsutskottet åsikt att kontinuerlig mätning och uppföljning av verksamheten är nödvändig och förväntar sig att översynen leder till färre, tydligare och avstämningsbara mål i kombination med förbättrade analyser av den verksamhet som inte kan mätas och av den samlade bilden av effekterna av nationell nivås arbete.
Tidigare har utskottet efterlyst tydligare mål när det gäller kyrkans relation till barn och unga och väl fungerande administrativa stödsystem. Även när det gäller effekterna av den internationella bistånds- och utvecklingsverksamheten saknar utskottet tydliga beskrivningar av vilka mål som satts för verksamheten.
Uppsala den 28 september 2007
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Kenneth Åberg, Monica Lago, Lars Starkerud, Birger Wernersson, Britas Lennart Eriksson, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation
Vi reserverar oss mot beslutet att höja mandatstödet till Kyrkomötets nomineringsgrupper i enlighet med reservation i KsSkr 2007:1 av Anna Lundblad Mårtensson och Nils Gårder. Men vi anser inte att kostnads- och planeringsramar behöver förändras med anledning av detta.
Vi föreslår därför att:
Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att inom beslutad kostnadsram justera budgeten för den nationella nivån så att mandatstödet kvarstår på nuvarande nivå.
Bertil Persson Ulla Dahlberg
Reservation
Socialdemokratiska gruppen reserverar sig mot förslaget att Kyrkomötet beslutar att betala ut 200 miljoner kronor utöver kostnadsramen 2008 i tillfälligt församlingsbidrag proportionellt fördelat efter antalet medlemmar i församlingen.
Vi reserverar oss till förmån för förslaget från Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande EE 2007:1y om att ansvaret för fördelningen av engångsbidraget bör ligga hos stiften utifrån församlingarnas behov.
Vi föreslår därför att:
Kyrkomötet beslutar att betala ut 200 miljoner kronor utöver kostnadsramen 2008 i tillfälligt församlingsbidrag att fördelas av stiften utifrån församlingarnas behov.
Kenneth Åberg Monica Lago Lars Starkerud
Birger Wernersson Britas Lennart Eriksson
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Gudstjänstutskottets yttrande
2007:1y
|
|
|
|
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010
|
|
|
Till Budgetutskottet
Gudstjänstutskottet har getts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2007:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010.
Gudstjänstutskottet gläds över den ambition att utveckla möjligheterna till delaktighet i gudstjänstlivet som redovisas i avsnitt 3.2.1. Utskottet vill emellertid samtidigt lyfta fram betydelsen av att arbetet med översynen av kyrkohandboken genomförs på ett sådant sätt att reflexionen kring de kyrkliga handlingarna redan på ett tidigt stadium tydligt integreras i processen. Utskottet tolkar det så att det inom ramen för nuvarande direktiv finns utrymme för att bedriva översynsarbetet på ett sätt som tillvaratar det faktum att huvudgudstjänsten och de kyrkliga handlingarna står i ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. Att först sedan man reflekterat över mässans roll och utformning ta itu med dopets teologi, förefaller mindre välbetänkt. Dessa processer behöver ske parallellt.
Uppsala den 26 september 2007
På Gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Gun Andersson, Anna Karin Hammar, Johan Åkesson, Mats Hagelin, Ingegerd Flock Andersson, Lisbet Båfält, Gerd Johansson, Anders Åkerlund, Fredrik Nilsson, Kerstin Hesslefors Persson, Marianne Kronbäck, Christina Holmgren och Kaya Ålander.
Biskoparna Martin Lind och Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 2
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets yttrande
2007:1y
|
|
|
|
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010
|
|
|
Till Budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2007:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har granskat mål- och rambudgetskrivelsen för Planeringsavdelningen samt ärkebiskopens kansli, Informationsavdelningen samt Avdelningen för utbildning, forskning och kultur. Till underlag har utskottet förutom Kyrkostyrelsens skrivelse haft det planeringsunderlag för dessa avdelningar som ligger till grund för skrivelsen.
Utskottet får ett positivt helhetsintryck av årets mål- och rambudgetskrivelse och konstaterar att flera av de frågor som utskottet ser som angelägna finns med i planeringen för den kommande treårsperioden.
Utskottet betonar att medlemskommunikation är en viktig och stor fråga där såväl strategiskt arbete som konkreta aktiviteter krävs för att möjliggöra och upprätthålla en kontakt med medlemmarna. I synnerhet de ungas relation till kyrkan är av avgörande betydelse och utskottet ser positivt på de åtgärder som planeras inom området barn och unga. Utskottet ser en stor utmaning i att hitta former för hur man kan kommunicera med denna grupp via Internet.
Utskottet har vid flera tillfällen berett frågor om de språkliga och etniska minoriteterna, och har stora förväntningar på det minoritetsprogram som ska antas och börja tillämpas under perioden. Programmet kan medverka till att dessa minoriteter erbjuds förutsättningar att på likvärdigt sätt delta i församlingslivet, och utskottet ser som särskilt viktigt att arbetet får det utrymme som krävs.
Även miljöfrågor har behandlats av utskottet vid flera tillfällen, och utskottet ser positivt på det arbete som pågår och är planerat inom området.
Vad gäller mätningar och uppföljningar vill utskottet peka på vikten av att dessa görs kontinuerligt för att målens nåbarhet lättare ska kunna bedömas och utvärderas.
Uppsala den 26 september 2007
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Paul Trossö, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Per-Henrik Bodin, Birgitta Josefson Hultgren, Olof Kjellström, Rickard Bonnevier, Roland Johansson, Seth Henriksson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo.
Biskoparna Ragnar Persenius och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.
Eu 2007 Xy
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekumenikutskottets yttrande
2007:1y
|
|
|
|
Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010
|
|
|
Till Budgetutskottet
Ekumenikutskottet har getts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2007:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella arbete 2008-2010.
I skrivelsen punkt 3.1.3. uttalas att Kyrkostyrelsen har för avsikt att under perioden
vidta åtgärder för att göra det tydligare även ekonomiskt att det samlade internationella arbetet är en del av Svenska kyrkans gemensamma ansvar och verksamhet.
Utskottet konstaterar att den nationella finansieringens andel av den totala finansieringen av internationella avdelningens verksamhet, enligt föreslagen rambudget, ökar mellan 2008 och 2010 från 6,4 % till 6,6 %. En ökning som utskottet gärna hade sett vara större.
En stor del av kostnaderna för personal vid internationella avdelningen täcks idag av insamlade medel. Utskottet menar att dessa personalkostnader istället till övervägande del skall bekostas av nationell finansiering. Därför vill utskottet poängtera vikten av att den nationella finansieringen av den internationella avdelningens verksamhet ökar markant, detta både som andel och i absoluta tal.
Uppsala den 28 september 2007
På Ekumenikutskottets vägnar
Angela Boëthius
Närvarande: Angela Boëthius, ordförande, Inger Olander, Bengt-Åke Gustafsson, Inger Svensson, Agneta Brendt, Solveig Thorkilsson, Anna Lena Wik-Thorsell, Margareta Nisser-Larsson, Inga Alm, Erik A Egervärn, Christina Andersson, Birgitta Wrede, Anders Novak, Margareta Nybelius och Anki Erdmann.
Biskop Erik Aurelius har deltagit i utskottets överläggningar.
|
|
|
|
Kyrkomötet
Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande
2007:1y
|
|
|
|
Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010
|
|
|
Till Budgetutskottet
Ekonomi- och egendomsutskottet har getts möjlighet att yttra sig över KsSkr 2007:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2008-2010. Utskottet har valt att endast yttra sig över punkt 5 i Kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötesbeslut som lyder: ”Kyrkomötet beslutar att betala ut 200 miljoner kronor utöver kostnadsramen 2008 i tillfälligt församlingsbidrag till församlingar/samfälligheter proportionellt fördelat efter antalet medlemmar i församlingar.”
Ekonomi- och egendomsutskottet yttrade sig även vid 2006 års kyrkomöte om den motion om tillfälliga församlingsbidrag som då fanns föreslagen. Utskottet förordade då att bidragen fördelades via stiften. Då detta ”tillfälliga” församlingsbidrag återkommer även i år menar utskottet att Kyrkostyrelsen bör fastställa riktlinjer för hur stort det egna kapitalet på nationell nivå ska vara och därefter hur överskjutande kapital ska fördelas och användas i kyrkan.
Erfarenheter från det gångna året föranleder utskottet att betona vikten av att det tillfälliga församlingsbidraget verkligen kommer församlingarnas verksamhet till del. Utskottet efterfrågar en återrapportering av hur det gångna årets medel har fördelats och använts, då det skulle gagna det gemensamma lärandet inom kyrkan. Utskottet poängterar att det för exempelvis byggnader och energiomställning finns andra finansieringsformer. Utskottet är delat i frågan om hur församlingarnas behov bäst tillgodoses men anser efter votering och med minsta möjliga marginal, att ansvaret för den slutliga fördelningen av engångsbidraget bör ligga hos stiften.
Uppsala den 27 september 2007
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar,
Stig Eriksson
Närvarande: Stig Eriksson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Ingrid Karlsson, Sigvard Olsson, Christina Gyberg, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Karin Perers, Sten Persson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Runar Patriksson och Marja Hillerström.
Biskop Tony Guldbrandzén har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation av Christina Gyberg, Nils Furtenbach, Ingvar Eriksson, Christer Mohlin, Bo Lindell, Kurt Hedman, Runar Patriksson
Vi reserverar oss till förmån för Kyrkostyrelsens förslag.   
|
