Kyrkostyrelsens överväganden

Kyrkostyrelsen redovisar i det följande sina ställningstaganden med anledning av 2003 års bönbokskommittés förslag och remissutfallet på detta. Huvudsynpunkten är att förslaget med endast smärre justeringar kan utgöra slutligt förslag till en ny En liten bönbok.

Innan Kyrkostyrelsen fastställt sitt förslag har, i enlighet med Kyrkomötets arbetsordning, Läronämnden yttrat sig preliminärt.

Namn och disposition

Kyrkostyrelsen konstaterar att namnet En liten bönbok, vilket samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan bejakat, knyter tillbaka till traditionen med bönboken som en del i samlingsvolymen Den svenska psalmboken.

Dispositionen ger en god struktur som samlar de behov av böner för olika tillfällen vilka formulerades i direktiven för arbetet. Den av bönbokskommittén föreslagna strukturen på bönboken skall därför behållas.

Förord

I enlighet med vad som gällt i tidigare utgåvor av En liten bönbok bör det inledande avsnittet benämnas Om bönen. En sådan rubrik ger utrymme för såväl en text med karaktär av böneskola som uppmuntran till enskild och gemensam bön. En mindre revidering av avsnittet har framför medfört att fler kvinnliga bedjare finns citerade.

Enskilda böner

Välsignelsen är en av de böneformer som i allmänhet bes såväl i gudstjänster som i enskilda andakter. Ett rikt urval av välsignelser är därför motiverat. Kyrkostyrelsen har utökat avsnittet med tre välsignelser, nr 11¤–13. Två av dessa, som bidrar till att nå målsättningen om en större inklusivitet, har föreslagits av Kvinnor i Svenska kyrkan.

Bland korta böner har lagts till en strof ur en bön av Efraim Syriern, bön nr 29, Om renhet och ödmjukhet (bön 55 i Att bedja idag).

Under rubriken bordsböner har bön 38 i förslaget tagits bort till förmån för en liknande formulering i bön nr 45, efter förslag från Lunds stift. Ytterligare en kort bordsbön, fomulerad av Ninna Edgardh Beckman, har lagts till. Bland förslagen har också nämnts Sv. psalm 295 Glädjens Herre, var en gäst. Kyrkostyrelsens bedömning är dock att psalmer inte behöver finnas med också i En liten bönbok.

Bön nr 66 i förslaget, Arbetslivet, har Kyrkostyrelsen valt att ta bort då den allt för mycket präglas av ett vi och de-tänkande. En bön på detta tema måste också kunna bes av den som står utan arbete.

Svenska kyrkans ekumeniska relationer motiverar att ett ekumeniskt perspektiv funnits i arbetet med En liten bönbok. Bönboksgruppen har genom en ekumenisk överläggning tagit vara på de synpunkter som representanter för andra kyrkor och samfund framfört. Bland förbönerna har Kyrkostyrelsen ersatt bön 67 i förslaget, Förbön för vårt stift, med bön 71 Förbön för kyrka och församling. Förslagets Förbön för vårt stift är dels väl lång, dels väldigt detaljerad kring förhållanden inom Svenska kyrkan. Förbön för kyrka och församling är en mer koncentrerad bön som kan användas i fler sammanhang. Bön 73 Synlig enhet har lagts till förslaget som en särskild bön i ekumenikens tecken. Överläggning har skett med Sveriges Kristna Råd och Stockholms katolska stift har ställt bönematerial ur nya upplagan av Oremus till förfogande.

Bland bönerna under rubriken Tacksamhet och tillbedjan har bön nr 73 i förslagets tagits bort för att i stället återfinnas som bön nr 115 för trefaldighetstiden.

Bön nr 84 Låt ditt rike bli synligt och nr 87 Julens under har lagts till efter förslag från Skara stift. Dessa är exempel på böner som ärkebiskop KG Hammar formulerat på sin hemsida och som lästs och uppskattats av många människor.

Även om kyrkoårets alla högtider inte kan finnas representerade i En liten bönbok finns det enligt Kyrkostyrelsen anledning att komplettera med ett fåtal. En bön för jungfru Marie bebådelsedag, bön nr 93, en bön för askonsdagen, bön nr 97, samt en bön för skärtorsdagen, bön nr 101, har lagts till förslaget. För pingsttiden har bön nr 110, Kom!, lagts till i enlighet med ett förslag från delegationen för sverigefinskt arbete. Bönen återfinns även på finska.

Efter beslutet om 6 juni som allmän helgdag i Sverige har frågan ställts om en särskild bön för denna dag. Kyrkostyrelsen föreslår en sådan, nr 114.

Bön 104 i bönboksförslaget, heliga trefaldighets dag – Kom sanna ljus, har tagits bort till förmån för den bön som i förslaget hade nr 73, Treenighetens hemlighet.

Konfirmander i kyrkan, bön nr 128 i förslaget, är ett exempel på en bön för en specifik grupp. Det kan kännas motiverat med en sådan bön, men det kan också upplevas problematisk. Kyrkostyrelsen har valt att ta bort bönen främst på grund av dess vi och de-perspektiv samt att konfirmanderna beskrivs som störande, oroliga och missnöjda. Vilka tankar väcker en sådan bön hos den som själv är konfirmand?

Under rubriken Att söka Gud har bön nr 141 i förslaget, Stöt ej bort mig, tagits bort. Bilden av kvinnan, Eva, som den i många synder fallna gör att bönens plats i samlingen är svår att motivera med hänsyn till behovet av att något begränsa omfånget.

Bön nr 147 i förslaget, Hjälp mig att bära min synd, av Lucien Jerphagnon ingår i hans bönbok Böner för omöjliga dagar. Kyrkostyrelsen har beslutat att ta bort den med motiveringen att bildspråket inte är teologiskt adekvat.

Under rubriken Överlåtelse har bön nr. 163, Bevarad av Treenigheten, lagts till. Bönen är hämtad från Kristina Nilsdotters bönbok från 1500-talet och svarar alltså på det önskemål om fler böner från 1500-1800-talen som framförts i remissvaren.

Bön nr 192, Inget blir som jag planerat, ingick i förslaget under rubriken Mina närmaste. Kyrkostyrelsen har tagit bort bönen eftersom den i sin konkreta utformning är väl situationsspecifik för att vara med.

Bönerna nr 243 och 244, Ett barn är dött och För dig som inte föddes, har fått en annan placering än i förslaget. Dessa böner hör hemma i samma kontext som böner vid barns födelse och har därför förts in efter bön nr 199, Tacksägelse för ett barn.

Ordning för andakt

Bland remissvaren påtalas att bönboksförslaget kan ge intrycket att det endast är i samband med dödsfall och katastrofer som andakter hålls. Att glädjen i livet är en lika naturlig grund för bön och andakt bör vara tydligt i En liten bönbok. En ordning för andakt på bröllopsdagen följer efter bönerna under rubriken Mina närmaste.

Allhelgonahelgen har under de senaste decennierna fått en allt tydligare karaktär av att vara den helg då människor i allmänhet besöker kyrkogårdar och sina anhörigas gravar. I kyrkorna hålls många minnesgudstjänster. Det kan dock finnas ett behov av en ordning för en enklare andakt på kyrkogården vid allhelgonatid. Som ett alternativ eller som ett komplement till minnesgudstjänsten kan en sådan hållas inom familjen eller i en annan gemenskapskrets. Ordningen för Andakt på kyrkogården i allhelgonatid följer efter ordningen för Andakt vid urnnedsättning.

Morgon- och aftonböner

En liten bönbok avslutas med en ordning för morgon- och aftonböner enligt tidegärdstraditionen. Bland remissvaren har framförts kritik mot att tidegärdens traditionella struktur brutits sönder genom att en större variation av psaltarpsalmer valts. I många församlingar och gemenskaper inom Svenska kyrkan används den traditionella ordningen för tidegärden regelbundet. Att infoga denna i En liten bönbok tillför knappast något till den grupp som redan har en trygghet i tidegärden. För andra kan en alternativ ordning enligt förslaget bli en introduktion till eller fylla ett behov av en bunden andaktsordning, som på samma gång förnyar genom att man läser ett större urval av bibeltexter.

Böner på andra språk

Bönbokskommittén skriver i motiveringarna till förslaget till En liten bönbok att man övervägt om bönboken också skulle innehålla böner på andra språk. Kommittén menar att frågan bör aktualiseras i det fortsatta arbetet. Kyrkostyrelsen har sett det som angeläget att fullfölja denna tanke. Förutom böner på finska och samiska, som är minoritetsspråk i Sverige, kan böner på engelska komma till användning vid olika tillfällen. Herrens bön och välsignelsen finns med på alla dessa språk, bland dem de tre olika varieteterna av samiska. Därutöver finns en morgonbön på samiska samt en aftonbön och en bordsbön på engelska. Slutligen har en pingstbön på finska, som också finns i svensk översättning som bön nr 110, tagits med. Avsnittet Böner på andra språk placeras sist i bönboken.

Angivande av författare och författarregister

I Att bedja idag anges författarnamnet efter varje bön. 2003 års bönbokskommitté har i sitt förslag också angivit författarens dödsår, med motiveringen att bönen skall kunna sättas in i ett tidsmässigt sammanhang. Bland remissvaren finns olika kommentarer med anledning av detta. En synpunkt är att såväl födelse- som dödsår skall finnas med om någon sådan uppgift skall finnas.

Kyrkostyrelsen menar att det finns ett värde i att författarnamnet anges vid varje bön, men att det samtidigt skall finnas ett särskilt författarregister. Uppgifter om författare sätter in respektive bön i ett historiskt sammanhang, vilket kan förklara men också försvara det stundtals otidsenliga språket. I uppgiften att förvalta kyrkans böneskatt finns också dimensionen att visa på bönernas ursprung i olika tidsepoker och att ge möjlighet att be med den ursprungliga bedjaren. En tungt vägande skäl för att författarnamnen skall finnas under bönerna är att författare (och tonsättare) anges vid varje psalm i psalmboken.