3 Överväganden och förslag

3.1 Grundläggande frågor

Vi delar utredarens uppfattning om Svenska kyrkans ansvar för den fastighet som man äger i Jerusalem och för den verksamhet som kan bedrivas i den. Detta ansvar vidgas ytterligare genom att det är få kyrkor som äger en fastighet med motsvarande kvaliteter, inklusive dess läge. Fortfarande gäller det som framhölls i samband med översynen 1997–98, nämligen att ”institutet åtnjuter ett gott anseende i Jerusalem och har ett brett kontaktnät inom sina områden, både akademiskt och hos olika religiösa grupperingar”. Jerusalem bjuder unika möjligheter för arbetet med religionsteologi och kristendomens rötter. Likaså är huset vid Profeternas gata ett kulturarv i sig självt… ”

Svenska kyrkan har genom tillgången till en i Jerusalem välkänd fastighet och en välrenommerad 50-årig verksamhet en speciell position. Det finns också i Svenska kyrkan, i svenska akademiska sammanhang och i svensk folkbildning uttalade behov av den verksamhet som STI ger förutsättningar att bedriva.

I Mellanöstern möts de tre abrahamitiska religionerna. Det sker på ett särskilt påtagligt sätt i Jerusalem där de heliga platsernas historia ger identitet både i det som förenar och det som skiljer. Regionen är också i koncentrerad form arena för en världsvid ekonomisk och politisk kraftmätning med stora säkerhetspolitiska konsekvenser långt utanför Mellanöstern. Religionerna spelar en vital roll i konflikterna och bär möjligheten att både fördjupa motsättningarna och att ge nycklar till försoning och förtroende mellan folken i regionen. Fundamentalistiska underströmmar finns i alla tre religionerna, men det gör också strävan efter att söka det som förenar och som kan stärka arbetet för fred.

Genom att finnas med i ett brett kontaktnät får Svenska kyrkan förutsättningarna för att öka sina kunskaper om och förståelsen för hur religionernas roll i Mellanösternkonflikten. Ett förstärkt STI med utrymme för kvalificerad forskning, ekumenisk samverkan, interreligiös dialog och reflektion skulle stärka Svenska kyrkan både som partner i det lokala sammanhanget i Jerusalem och som aktiv och initierad deltagare i det offentliga samtalet i Sverige och utomlands.

Genom STI har Svenska kyrkan utvecklat kontakterna i det israeliska samhället. Stöd ges sedan länge till den israeliska människorättsorganisationen Rabbis for Human Rights (RHR) arbete för att hävda de mänskliga rättigheterna i Israel. RHR bevakar också hur den israeliska armén och dess myndigheter följer de mänskliga rättigheterna på ockuperat palestinskt område. Organisationen arbetar med utbildning samt med direkt stöd för utsatta grupper i det israeliska samhället.

STI har också kontakt med den judiska israeliska organisationen Jerusalem Centre for Jewish Christian Relations (JCJCR). Organisationen arbetar med att öka förståelsen i det israeliska samhället av de lokala kristnas situation. De kristna israeliska araberna är en minoritet i minoriteten i Israel och JCJCR försöker genom samtal och kurser (bl.a. för lärare) öka förståelsen för denna grupp i det israeliska samhället. STI har genom att vara en öppen och generös mötesplats för olika trosutövare också blivit en mötesplats för Kyrkornas världsråds ekumeniska följeslagarprogram (EAPPI), särskilt för de interreligiösa mötena och för kontakterna med de kristna palestinierna.

Genom den evangelisk-lutherska kyrkan (Evangelical Lutheran Church in Jerusalem and Holy Land, ELCJHL) stöder Svenska kyrkan de ekumeniska och interreligiösa relationer som denna kyrka är engagerad i. Det sker bl.a. genom sekonderingen av en missionär som fullgör uppgiften som ekumenisk och internationell sekreterare inom ELCJHL. Denna tjänst är delvis knuten till STI för undervisning, vilket gör relationen mellan STI och den lokala kyrkan tydlig.

Den verksamhetsinriktning som 1998 beslutades av Nämnden för Svenska kyrkans mission (sid. 4) kan även enligt vår mening bestå oförändrad.

Efter en tid av reducerad verksamhet är det nu möjligt att återuppta verksamheten vid STI i full utsträckning. Utrikesdepartementet avråder sedan något år inte längre från resor till området. Den politiska utvecklingen innehåller gynnsamma tecken. Verksamheten vid många andra internationella institutioner i Jerusalem återtar nu sin normala storleksordning.

Denna skrivelse innehåller flera förslag som stärker verksamheten vid STI betydligt. Skulle de förslag som läggs fram genomföras med lyckat resultat, så når STI sin maximala kapacitet.

3.2 Forskning och utbildning

En ny professur

Inrättandet av en professur vid Lunds universitet och STI skulle påtagligt förstärka STI:s möjligheter att etablera en god akademisk miljö och att utveckla en vidgad samverkan med universitet och andra forskningsinstitutioner i Sverige, Jerusalem och internationellt. Detta gäller i fråga om såväl forskning som utbildning.

I formellt hänseende skulle också bl.a. frågan om examinationsmöjligheter vid STI lösas. Förutsättningarna för att i samverkan med universitet i Sverige ge akademiska kurser som ger akademiska poäng förstärks.

Vi föreslår mot denna bakgrund att utredningens förslag om en särskild professur genomförs. Den bör, som också föreslagits i utredningen, kunna omfatta 50–100 procent av full tjänst. En heltidstjänst är att föredra, men omfattningen är beroende av de tillgängliga ekonomiska resurserna. De kommenteras närmare i det ekonomiska avsnittet (sid. 13f).

Enligt vår mening är en bred ansats viktig då den nya professuren diskuteras. Professurens syfte bör vara att utveckla och stimulera en akademisk verksamhet i form av forskning och utbildning vid STI.

Professuren bör knyta an till det beslut om verksamhetsinriktning som tagits för STI med dess betoning av religionsmöten, ekumenisk och teologisk reflektion, kristendomens rötter och religionens roll i politiska konflikter. En god bibelvetenskaplig orientering ger en viktig grund, men inriktningen bör vara bredare än så. Innehavaren av professuren bör också ha en särskild kunskap om den judisk-kristna dialogen och en god inblick i dialogen mellan kristna, judar och muslimer. Eftersom dessa tre religioner är skriftreligioner med omfattande skriftliga traditioner bör hermeneutik vara en viktig del av professuren, en interreligiös och interkulturell hermeneutik i historia och nutid. Särskild vikt bör fästas vid de mycket speciella perspektiv som närvaron vid STI i Jerusalem ger, vetenskapligt och pedagogiskt, för både forskning och utbildning. Professuren bör vara knuten till Lunds universitet med merparten av tjänstgöringsskyldigheten förlagd till STI i Jerusalem.

Den närmare utformningen av professuren bör för Svenska kyrkans del beslutas av Kyrkostyrelsen efter fortsatta överläggningar med Lunds universitet och Lunds Missionssällskap. Till de frågor som behöver klarläggas hör professurens form, dvs. om den skall vara en gästprofessur, en adjungerad professur eller en fast och ej tidsbegränsad tjänst. Tillsättningsordningen skiftar mellan dessa olika tjänsteformer. Vidare behöver en mer detaljerad innehållsbeskrivning formuleras. Tjänstens omfattning, tjänstgöringsort och den mer exakta fördelningen mellan tjänstgöringen i Jerusalem respektive Lund måste också klargöras. Avtal behöver tecknas mellan i vart fall Svenska kyrkan och Lunds universitet. För Svenska kyrkans del kan ett sådant avtal tecknas av Kyrkostyrelsen.

Möjligheterna till en litet längre fram liggande utökad samverkan med den teologiska fakulteten vid Uppsala universitet bör prövas.

Utbildningens inriktning

Vi delar också utredarens uppfattningar i fråga om en stärkt medverkan för STI i de kyrkliga yrkesutbildningarna, fortbildningen för anställda i Svenska kyrkan och utbildningen av förtroendevalda. Inom kyrkokansliet har arbete med dessa frågor inletts, bl.a. i anslutning till Styrgruppen för en förändrad utbildningsorganisation (EFU). Detta arbete kommer senare att redovisas för Kyrkomötet. Då det gäller att utfärda eventuella bestämmelser som rör de kyrkliga yrkesutbildningarna så har Kyrkostyrelsen redan i dag denna möjlighet.

De kurser i övrigt som vänder sig till riktade grupper inom Svenska kyrkan eller varit allmänt öppna för alla bör också fortsätta. Inte minst beträffande dessa kurser är det viktigt med en traditionell folkbildningsmodell med en stark betoning av information, intryck och upplevelser genom alla sinnen snarare än formell undervisning. En strävan bör vara att STI parallellt med en hög akademisk standard kan behålla sitt folkbildningsperspektiv. Folkbildningens människo- och kunskapssyn, att varje person är bärare av en oerhörd resurs av kunnande och erfarenhet och att kunskap mer är att betrakta som ett redskap än som ett mål i sig, bör finnas kvar vid STI.

Även under förberedelserna för denna skrivelse har Sensus studieförbund (också i sin egenskap av en av tre huvudmän för Sigtuna folkhögskola) uttryckt intresse för samverkan inom folkbildningsområdet. Detta förutsätter dock klart formulerade uppdrag och överenskommelser om finansiering.

3.3 SKUT:s verksamhet i Jerusalem

Det finns även fortsättningsvis goda skäl för SKUT:s engagemang i Jerusalem. Genom samverkan med STI kan verksamheten bedrivas i en omfattning och inom ekonomiska ramar som är rimliga. Även inriktningen av SKUT-arbetet bör i stort sett vara densamma som i dag. Med hänsyn till SKUT:s arbete är det nödvändigt att alltid någon av dem som är anställda vid STI har behörighet att vara präst i Svenska kyrkan och att samråd sker med SKUT i detta avseende.

Den höga värdering av Svenska kyrkans arbete i Jerusalem som den svenska ambassaden i Tel Aviv och det svenska generalkonsulatet i Jerusalem ger uttryck för är glädjande.

3.4 Ekumeniskt arbete

STI har stora förutsättningar att spela en viktig ekumenisk roll genom att delta i dialoger och kunskapsutbyte. Det kan ske genom kontakter med de många kyrkofamiljer och enskilda kyrkor som är representerade i Jerusalem, på Västbanken och i Gaza.

I takt med samhällets förändring i mångkulturell riktning intar religionsmötena en allt mera framskjuten plats också inom ekumeniken. I mötet kyrkor och religioner emellan uppstår såväl positiva som negativa spänningar som påverkar kyrkornas inbördes relationer. Medan frågan om kyrkans synliga enhet länge stått högt upp på den kyrkliga agendan, har frågan om kristendomens möte med andra religioner länge spelat en mindre roll. I det homogena samhälle som det svenska tidigare var, fanns inte utmaningarna lika konkret närvarande som nu. Nu tillhör religionsdialogen vardagsfrågorna. För Sveriges och Svenska kyrkans vidkommande finns ett ökande behov av utbildningsinsatser och erfarenheter av genomtänkta former för religionsdialog. I detta sammanhang har STI goda förutsättningar att spela en framskjuten roll.

Kyrkorna inom den så kallade Borgågemenskapen (dvs. merparten av de anglikanska och evangelisk-lutherska folkkyrkorna i Norden, Baltikum, England, Skottland, Wales och på Irland) skulle i detta sammanhang kunna vara intressanta samarbetspartners.

Kyrkornas varierande struktur och ekonomi gör dock att förutsättningarna för samarbete ser olika ut från land till land och kyrka till kyrka. Bland de nordiska kyrkorna finns såväl engagemang och ekonomi som intresse för samarbete. Samma engagemang återfinns i de anglikanska kyrkorna, men här är organisationen kring dessa frågor inte sammanhållen varför vägen fram mot ett eventuellt samarbete med dessa partners kräver större insatser. De baltiska kyrkornas möjligheter att resursmässigt bidra till en process av detta slag är små, men även här finns intresse och behov.

Även i relationen till de tyska evangeliska och lutherska kyrkorna finns goda utvecklingsmöjligheter. Det samarbete som inletts mellan Evangelische Kirche in Deutschland (EKD) och Svenska kyrkan i Jerusalem borde kunna fördjupas.

STI och dess verksamhet har stor betydelse för den lokala lutherska kyrkan, Evangelical Lutheran Church in Jerusalem and Holy Land (ELCJHL). Svenska kyrkan kan därigenom bidra till goda relationer mellan ELCJHL, som är en liten kyrka vars verksamhet bedrivs under svåra förhållanden, och andra kyrkor, inte minst inom Lutherska Världsförbundet.

Relationerna mellan STI och studieförbundet Bildas (tidigare Frikyrkliga studieförbundets) studiecentrum i Jerusalem var under lång tid få och även i övrigt begränsade. Relationerna har successivt förbättras. Vi ser med glädje på denna utveckling. Det bör finnas goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling.

3.5 Organisation, personal, ekonomi och rättsliga frågor

Vi delar i stort de bedömningar som utredaren gjort i de organisatoriska, personella, ekonomiska och rättsliga frågorna. Det är Kyrkostyrelsens sak att fatta de beslut som rör ansvarfördelningen inom kyrkokansliet.

Kyrkostyrelsen kan likaså inrätta en särskild styrelse för STI. De skäl som utredaren för fram i detta avseende gör att det kan finnas skäl att avvika från den försiktighet med att inrätta nya organ som annars är berättigad. Styrelsen bör lyda under Kyrkostyrelsen. Lunds universitet och Lunds Missionssällskap bör ges möjligheter att nominera ledamöter till styrelsen. En sådan representation skulle också bidra positivt till synen på STI.

Den professur som föreslås vid Lunds universitet och STI bör finansieras genom en fond vars avkastning skall gå till detta ändamål. Fonden bör också kunna finansiera vissa kostnader som är direkt knutna till tjänsten, t.ex. resor. En heltidstjänst kan, med nuvarande avkastningsnivå och med lönebikostnader, beräknas motsvara en fond omfattande drygt 20 miljoner kronor. Den bör bildas vid årsskiftet 2005/2006. För att fonden skall värdesäkras kommer en förstärkning av kapitalet senare att bli nödvändig. Behovet av förstärkning påverkas främst av den framtida avkastningens storlek och av penningvärdesutvecklingen, men också av tjänstgöringsgraden och av vilka administrativa kostnader som kommer att belasta tjänsten. Den föreslagna STI-styrelsen bör aktivt arbeta med dessa frågor och verka för att ytterligare externa anslag och donationer i framtiden tillförs fonden för att möjliggöra en så hög tjänstgöringsgrad som möjligt och en god värdesäkring.

Svenska kyrkan kan bidra till bildandet av fonden genom vissa relativt okomplicerade omplaceringar av kapital som i dag är placerat på annat sätt, men där förändringar under alla förhållanden skall ske. Genom en något ökad medverkan från Lutherhjälpens sida i den ekumeniska utvecklingsbanken Oikocredit kan ytterligare SKM-medel i tillräcklig grad frigöras. Verksamheten vid STI är så angelägen att de nu nämnda åtgärderna är väl befogade.

För att ett tillräckligt fondkapital skall byggas upp fordras ytterligare anslag. I arbetet med att söka finansiärer behövs en medverkan av Lunds universitet. Universitetet har utlovat en sådan medverkan.

Lunds Missionssällskap har gjort betydelsefulla insatser vid tillkomsten av flera tidigare professurer i Sverige och har dessutom genom åren spelat en viktig roll för STI och dess verksamhet. Missionssällskapet har ställt sig positivt till att bevilja anslag till den nu föreslagna fonden. Man är också beredd att även i fortsättningen bevilja stipendier för studier vid STI i oförändrad omfattning, dvs. högst 250 000 kronor per år.

I tjänsten skall som framgått tidigare egen forskning ingå. För större forskningsprojekt kommer extern finansiering att behöva sökas hos forskningsfinansierande organisationer, fonder och myndigheter.

I utredningen föreslås att Svenska kyrkans finansiering av Svenska Teologiska Institutet i högre grad än nu skall ske med kyrkoavgiftsmedel. Vi delar denna uppfattning. En ambition i Svenska kyrkans internationella arbete är sedan flera år att administrationskostnader (så som dessa definieras av Stiftelsen för insamlingskontroll) i högre grad skall täckas genom finansiering med hjälp av kyrkoavgiftsmedel (s.k. nationell finansiering) i stället för insamlade medel. Finansieringen av baskostnader för STI är ett led i denna utveckling. Som baskostnad bör i STI:s fall räknas fastighetens kapitalkostnad, kostnader för större upprustningar och löpande underhåll av fastigheten, grundbemanning och grundadministration. Totalt torde den s.k. nationella finansieringen behöva uppgå till 2 miljoner kronor per år, exklusive speciella upprustningsbehov. Detta belopp överensstämmer väl med det beräkningsunderlag som låg bakom Kyrkostyrelsens principuttalande i mål och rambudget för 2004–2006.

I övrigt bör verksamheten göras beroende av vilka intäkter i form av anslag och kursavgifter den kan inbringa. Budgetkonstruktionen bör ge stimulans till aktiv kostnadskontroll, prissättning och beläggning. Överskottet vid en god förvaltning bör tillfalla verksamheten.

I högre grad än nu bör långsiktiga överenskommelser om samverkan ingås med bl.a. Svenska kyrkans olika organ på nationell nivå, universiteten och om möjligt också med Sensus studieförbund.

De ekonomiska konsekvenserna av förslagen i denna skrivelse för de närmaste åren behandlas i övrigt i Kyrkostyrelsens skrivelse om mål och rambudget (KsSkr 2005:1).