|
2 Bakgrund
2.1 STI:s tillkomst och utveckling
Svenska Teologiska Institutets fastighet ligger strax utanför Gamla Stan i västra Jerusalem. Den uppfördes 1882 och är en av de äldsta fastigheterna utanför den gamla stadsmuren. Den är mycket väl känd i Jerusalem.
Svenska Teologiska Institutet bildades och började verka i denna fastighet 1951. Målgruppen för institutet blev snabbt studenter, präster och lärare. Alltsedan dess har STI främst utnyttjats som en undervisningsplats för svenska teologer, men även utländska stipendiater har regelbundet kommit till STI för studier. STI har också fungerat som en av Svenska kyrkans kontaktpunkter i mötet med människor av annan tro, främst judendomen. Under senare år har kontakterna med islam förstärkts påtagligt. Redan tidigt blev också kontakterna med de ortodoxa och österländska kyrkorna ett viktigt inslag i arbetet.
Under lång tid spelade Föreningen för Israelmission, bildad 1875, en stor roll för verksamheten vid Svenska Teologiska Institutet. Organisationen bytte namn till Svenska Israelmissionen 1934 och till Riksförbundet Kyrkan och Judendomen (RKJ) 1970. Den har under dessa namn haft ett huvudansvar för fastighet och verksamhet. Föreningen upplöstes 1976. Då övertogs delar av den verksamhet som bedrivits av RKJ, bl.a. STI, av Svenska kyrkans mission (SKM). Som rådgivande organ till SKM inrättades det s.k. KJ-rådet. Detta råd upplöstes i och med utgången av 1996.
Om STI:s inriktning i dag gäller att det i den del som avser religionsdialogen fortfarande finns en tyngdpunkt på kristet-judisk dialog och kristet-judiska kontakter. Det som tillkommit eller blivit tydligare i verksamheten är den arabiska och palestinska bilden, både i muslimsk och i kristen form. Samarbetet med de palestinska kristna är gott.
Den renovering som skedde 1998-99 innebar en betydande upprustning av STI:s lokaler. Programmet skulle inriktas på omväxlande korta och långa kurser och personal rekryterades enligt de nya planerna. Verksamheten kunde genomföras enligt planerna under våren 2000 och i viss mån fram till sommaren 2001, men har sedan fortsatt i starkt reducerad form p.g.a. den spända politiska situationen och den försämrade säkerheten.
2.2 Utredning om verksamheten vid STI
Utredningsarbetet
Utredaren har fortlöpande haft kontakt med företrädare för den internationella verksamheten i Svenska kyrkan organisation på nationell nivå och STI, liksom med företrädare för Lunds och Uppsala universitet, Sensus studieförbund, den lokala evangelisk-lutherska kyrkan i Jerusalem, Sigtunastiftelsen, Lunds Missionssällskap samt Utrikesdepartementet (Sveriges ambassad i Tel Aviv och Sveriges generalkonsulat i Jerusalem). En mycket stort antal samtal har genomförts med personer med särskild kunskap om de frågor utredningen omfattat.
Tidigare översyn
Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) genomförde 1997–98 genom en särskild arbetsgrupp en översyn av verksamheten vid STI. De förslag som då lades fram kunde inte genomföras p.g.a. det snabbt förändrade säkerhetsläget i Israel/Palestina. Flera av förslagen återkommer nu i den nya utredningen, om än i några fall i litet mer utvecklad och konkret form.
Nämnden beslutade den 22 januari 1998 och 17–18 november 1998 om en verksamhetsinriktning för STI med följande lydelse:
STI skall vara en plats där Svenska kyrkan
♦ utvecklas och fördjupas i frågan om kristnas möte med människor av annan tro, särskilt i mötet med judendomen,
♦ tillsammans med samarbetspartners från den världsvida kyrkan fördjupar sin ekumeniska och teologiska reflektion,
♦ söker kunskap om kristendomens historiska, religiösa och kulturella rötter,
♦ söker kunskap om religionernas roll i de politiska konflikterna i regionen.
Besluten om inriktningen fattades parallellt med beslut om reparations- och renoveringsarbeten. Nämnden beslutade också att gå vidare i riktning mot en ökad avgiftsfinansiering av verksamheten och ökade insatser för att göra STI känt i Sverige.
Efter en förnyad granskning under 2001 beslutade Nämnden för internationell mission och diakoni 2002 att verksamheten p.g.a. säkerhetsförhållandena i Jerusalem skulle bedrivas på en låg nivå, i stort sett anpassad till de lägsta krav som kan ställas på Svenska kyrkans närvaro i Jerusalem genom STI.
Utredningens innehåll i sammanfattning
Grundläggande frågor
Jerusalem är en unik stad. Tre religioner har där sina rötter. För Svenska kyrkan som kristen kyrka är staden unik genom att vara centrum i den miljö där så många av bibelberättelserna utspelar sig. Svenska kyrkan har därmed ett särskilt ansvar för den fastighet som man äger i Jerusalem och den verksamhet som kan bedrivas i den. Detta ansvar vidgas ytterligare genom att det är få kyrkor som äger en fastighet med motsvarande kvaliteter, inklusive dess läge. Institutet har ett gott anseende i Jerusalem och har ett brett kontaktnät inom sina områden, både akademiskt och hos olika religiösa grupperingar. Jerusalem bjuder unika möjligheter för arbetet med religionsteologi och kristendomens rötter.
Svenska kyrkan bör inte, och kan knappast ens, avveckla verksamheten i Jerusalem och sälja den fastighet i vilken denna verksamhet bedrivs. Den frågan har inte heller ingått i utredningsuppdraget.
Utredaren föreslår ingen ändring av den verksamhetsinriktning som beslutades av Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) 1998.
Sammanfattningsvis konstateras i utredningen att det finns goda förutsättningar för STI att erbjuda en god utbildnings- och forskningsmiljö för både den teologiska forskningen och utbildningen i allmänhet och Svenska kyrkans egen forskning och utbildning.
Samma förutsättningar bör gälla för teologer från andra länder, särskilt om antalet intressenter kan vidgas genom en samverkan med närstående kyrkor inom t.ex. Borgågemenskapen och i Tyskland.
Genom samverkan bör också betygsmeriterande kurser kunna anordnas vid STI. Längst har diskussionerna i denna fråga kommit med Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) vid Lunds universitet. Den reservation som uttryckts har gällt den tidpunkt när det i högre grad skulle vara möjligt att återuppta mer omfattande utbildningar. Också Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet har uttryckt intresse för samverkan.
Verksamheten vid STI
Verksamheten vid STI är tänkt att följa ett normalmönster med fyra huvudkomponenter:
♦ Akademisk verksamhet med forskningsanknytning och deltagande i de dialoger som kan föras i Jerusalem.
♦ Kortare kurser på våren. Med detta menas kurser som högst omfattar ett par veckor.
♦ Internationella terminen/stipendiatkurser på hösten. De båda kurserna skall alternera och genomföras vartannat år.
♦ Lokala program och lokal kontaktverksamhet.
STI:s har karaktären av centrum för bearbetning av de frågor som anges i dess instruktion. Däremot är inte institutet en kursgård av traditionellt slag. Det är inte heller någon stor institution. Där ryms inte mer 15–18 övernattande kurs- eller konferensdeltagare. I övrigt måste man hyra övernattningsmöjligheter i närheten. Högst ett 40-tal deltagare ryms i konferensutrymmena. Möjlighet finns givetvis även i detta avseende att hyra andra lokaler om behov skulle uppstå av något arrangemang med fler deltagare, men STI:s signum har varit de mindre samlingar som ger utrymme för dialog.
De långa kurserna, dvs. den internationella terminen (som i huvudsak riktar sig till internationella partnerkyrkor) och stipendiatkurserna (som också i stort sett omfattar en termin) har under senare år inte kunnat genomföras p.g.a. säkerhetssituationen i Jerusalem. Antalet korta kurser har varit betydligt mindre än normalt.
Karaktären av ”sparlåga” skall inte överdrivas då man beskriver STI:s nuvarande verksamhet. Ett omfattande arbete pågår. Under de senaste åren har verksamheten omfattat bl.a. en kurs för Mellanösternombuden i dåvarande SKS, en kurs om religionsmöten, och en internetkurs Möt Jerusalem på nätet i samarbete med Sensus studieförbund. En studieresa har arrangerats för den svenska samfundspressen och dagspressen. Två kurser under rubriken Abrahams barn har genomförts i samarbete med Lunds universitet (en tredje genomförs i maj 2005 med rekordmånga deltagare). Seminarieverksamhet har genomförts tillsammans med de holländska organisationerna The Church and Israel Organisation of the Protestant Churches in the Netherlands samt The Communication Middle East Organisation in the Netherlands. Lokala föreläsningar riktade till främst svenskar har arrangerats. STI har också tagit emot besök från Sveriges Kristna Råd och flera stift inom Svenska kyrkan. Företrädare för STI har spelat en aktiv roll i det omfattande ekumeniska och religiösa nätverk som finns i Jerusalem.
Vad som dock är speciellt är att flera av de verksamheter som kan ge en relativt god kostnadstäckning, dvs. de långa kurserna och ett ganska stort antal korta kurser med 10–15 deltagare, bedrivits i lägre grad än normalt. Däremot har verksamhet som till stora delar inte är avgiftsfinansierad kunnat bedrivas. Detta är förklaringen till de stora ekonomiska underskotten.
De internationella terminerna återupptas igen hösten 2005.
En professur vid Lunds universitet och STI
Utredaren konstaterar att det finns ett behov av hög vetenskaplig kompetens vid STI. Svenska kyrkan förväntas genom STI kunna delta i teologiska samtal av vetenskaplig karaktär i Jerusalem med forskare från skilda konfessioner som arbetar med såväl kristendom som judaistik och islamologi. Det som framför allt efterfrågas i den ständigt pågående diskussionen i Jerusalem är en luthersk teolog.
Efter samråd med Lunds universitet föreslås att en professur inrättas vid Lunds universitet och Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. Professuren bör ha sin grund i bibelvetenskapen och ha relevans för frågor som rör religionsmöten. Innehavaren av den nya professuren bör ha särskild kunskap om den judisk-kristna dialogen samt god inblick i dialogen mellan kristna, judar och muslimer. Kunskap om interreligiös och interkulturell hermeneutik i historia och nutid bör inrymmas. En särskild vikt bör fästas vid den möjlighet att vetenskapligt och pedagogiskt tillföra forskning och utbildning de mycket speciella perspektiv som närvaron i Jerusalem ger. Professuren bör vara knuten till Lunds universitet, men innehålla en betydande tjänstgöringsskyldighet vid STI i Jerusalem.
Arbetsområdet för professuren bör enligt utredaren omfatta deltagande i forsknings- och utbildningsarbete vid STI, egen forskning, huvudansvar för akademiska utbildningar vid STI, förberedande och uppföljande utbildningar i Sverige samt vetenskapliga kontakter med för arbetet viktiga institutioner i Jerusalem.
Ett lämpligt namn för professuren skulle enligt utredningen vara Krister Stendahls professur vid Lunds universitet och Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem. Namnet motiveras av Krister Stendahls omfattande insatser i fråga om religionsdialog, främst mellan kristna och judar. Det har kommit till uttryck i forskningsarbete och i arbete inom Kyrkornas världsråd och i Svenska kyrkan. Krister Stendahl har också en stark koppling till STI. Han är i dag Sveriges internationellt mest kände teolog, med en särskilt stark ställning i bl.a. Sverige, USA och Jerusalem. Krister Stendahl själv är införstådd med förslaget.
Tjänsten bör enligt utredningen kunna omfatta allt från 50 till 100 procent av full arbetstid. Den bör kunna besättas med någon som redan är professor eller är kompetent att utses till professor.
Den framtida studieverksamheten
Sammanfattat föreslår utredaren föreslår i fråga om studieverksamheten följande huvudinriktning:
♦ En målmedveten akademisk verksamhet i samarbete med bl.a. Lunds och Uppsala universitet.
♦ En förstärkning av STI:s utbildningsuppgift i samarbete med Svenska kyrkan på nationell nivå, med de kyrkliga yrkesutbildningarna och med dem som har ansvar för vidareutbildning av anställda och utbildning av förtroendevalda.
♦ En förstärkning av STI:s roll i den internationellt baserade utbildning som sker i samverkan med Svenska kyrkan på nationell nivå.
♦ En förstärkning av STI:s folkbildningsroll i Svenska kyrkan i samarbete med bl.a. Svenska kyrkan på nationell nivå och Sensus studieförbund.
Genom dessa insatser kan STI enligt utredningen ges förutsättningar att fylla den uppgift som formulerades av Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) 1998.
I ett senare skede kan intensivare kontakter etableras med andra organisationer som nämns i utredningen.
Svenska församlingen och SKUT i Jerusalem
Församlingsverksamheten för svenskar bosatta i området – i form av en svensk församling i Jerusalem – har bedrivits sedan årtionden med positiva kommentarer från SKUT, men utan något formellt samarbete.
Det finns cirka 500 svenskar i Jerusalem och Västbanken/Gaza. Bland de svenskar som församlingen når finns både fastboende och i området tillfälligt verksamma personer. Ett 50-tal av dessa kan ses som församlingsmedlemmar och betydligt fler får personliga inbjudningar vid olika tillfällen. Man bör notera det självklara faktum att ett stort antal svenskar i Jerusalem är judiska trosbekännare.
Verksamheten bedrivs i form av gudstjänster och själavårdande samtal på STI eller i samband med ett kontinuerligt ökande antal hem- eller sjukhusbesök. Situationen i området bidrar till behovet av kontakt med Svenska kyrkan. Också andra samlingar än gudstjänsterna genomförs.
Först fr.o.m. den 1 januari 2001 har en tydlig organisatorisk relation skapats mellan STI och SKUT. Verksamheten är nu att se som SKUT-verksamhet med en med STI delad prästtjänst och med STI-kapellet som kyrka. SKUT finansierar prästens lön till 35 procent. Något verksamhetsbidrag utgår inte.
Utredaren föreslår en fortsatt verksamhet med i stort sett samma inriktning och omfattning som i dag, vilket också bejakas av SKUT. I en ytterligare förbättrad säkerhetssituation kan det enligt utredaren bli aktuellt att utvidga SKUT-arbetet. Det kan då också finnas skäl att också pröva om SKUT:s präst i Jerusalem skall besöka Beirut, Bagdad och Amman. Förutsättningarna för en sådan utveckling kan inte bedömas nu. STI kan däremot inte heller i framtiden bli en reguljär ”turistkyrka”. SKUT:s arbete i Jerusalem har själavård, gudstjänst, diakonalt arbete och ekumenik som profil. En koncentration sker på fastboende svenskar och svenskar som under kortare eller längre tid arbetar eller studerar i området (personal vid konsulat och organisationer, volontärer, ekumeniska följeslagare osv.). Besökande pilgrimsgrupper och turister kräver resurser av annat slag och annan storleksordning.
Ekumeniskt arbete
STI spelar också en aktiv ekumenisk roll genom samlingar i STI:s lokaler, gudstjänstfirande samt gäster från andra kyrkor och samfund. Den till STI knutna prästen har tack vare den dubbla kopplingen till STI och den svenska församlingen en gedigen plattform från vilken han/hon kan agera ekumeniskt.
Detta kan ses tillsammans med det arbete som kan utföras av den svenske präst som tjänstgör som internationell och ekumenisk sekreterare i den evangelisk-lutherska kyrkan i Jerusalem, som sedan utredningen lämnade sin rapport ändrat sitt namn till Evangelical-Lutheran Church in Jerusalem and Holy Land (ELCJHL).
I utredningen betonas de ekumeniska möjligheter som verksamheten vid STI ger, såväl lokalt i Jerusalem och genom Svenska kyrkan i Sverige som i ett större internationellt perspektiv. En utbyggd samverkan föreslås med närstående kyrkor, bl.a. inom Borgågemenskapen och i Tyskland. En sådan breddning skulle vara av intresse för utvecklingen av verksamheten vid STI och skulle dessutom kunna leda till flera huvudmän/finansiärer och därmed ett större utnyttjande och en rationellare användning av STI:s resurser.
Vidare framhålls att Jerusalem ger särskilda möjligheter för en förstärkt dialog också med de ortodoxa och österländska kyrkorna.
STI:s samarbete med den svenska utrikesförvaltningen
Det svenska generalkonsulatet i Jerusalem anser att kontakterna med STI har mycket stor betydelse och ser STI som en naturlig replipunkt för svenskarna i området och därmed också av vikt för generalkonsulatet. Ambassaden i Tel Aviv delar denna syn på STI:s betydelse.
Liknande verksamheter i Jerusalem
Det finns kristna studieprogram och institut från andra länder som i någon mån liknar STI (och som STI bör försöka vara någorlunda akademiskt jämbördig med om än i många fall mindre skala).
STI tycks vara den enda svenska organisation (förutom Livets Ord) som har egen verksamhet i västra Jerusalem. STI är unikt genom att vara den enda nordiska kyrka som är etablerad och engagerad i religionsdialog, dvs. utan missionerande förtecken vare sig bland judar eller bland muslimer.
Organisation, personal, ekonomi och rättsliga förhållanden
Organisation
STI är organisatoriskt placerat inom kyrkokansliets internationella avdelning. Därmed upprätthålls traditionen från Svenska kyrkans mission (SKM). Verksamheten i Jerusalem leds av en direktor, som rapporterar till regionhandläggaren för Mellanöstern i kyrkokansliet. Regionhandläggaren har personalansvar för den personal som är utsänd till STI. Med den inriktning som STI har så finns också åtskilliga kontaktytor till Svenska kyrkans organisation i övrigt på nationell nivå.
I utredningen föreslås en något förändrad ansvarfördelning beträffande STI inom Svenska kyrkan på nationell nivå. Ansvaret för fastigheten i Jerusalem föreslås tillsammans med övriga av Svenska kyrkan ägda fastigheter finnas inom Ekonomi- och finansavdelningen i kyrkokansliet i Uppsala. Förvaltningen och det ekonomiska ansvaret i denna del bör således föras över från Internationella avdelningen.
Verksamhetsansvaret bör stanna kvar inom Internationella avdelningen inom kyrkokansliet, i samverkan med övriga avdelningar som arbetar med teologi, religionsdialog, ekumenik, forskning och utbildning. SKUT:s verksamhet vid STI föreslås fortsätta på i stort sett oförändrade grunder.
En särskild styrelse föreslås för STI. Styrelsens uppgift bör vara att ansvara för verksamheten vid STI i enlighet med de mål och ekonomiska ramar som fastställs. En egen styrelse skulle leda till en större insyn i verksamheten vid STI, större förutsättningar för samverkan med andra organ inom och utanför Svenska kyrkan, större möjligheter till samråd för direktorn vid STI och ett vidare ansvarstagande för utvecklingen av verksamhet och ekonomi vid STI. Styrelsen vid STI kan också ta initiativ till konsultationer med olika experter, bl.a. genom en dialog med företrädare för de närmast liggande teologiska disciplinerna. En kontinuerlig utvärdering av verksamheten skulle kunna ske.
Personalfrågor
Vid STI finns en direktor som också ansvarar för SKUT-verksamheten. En tjänst finns också för kontaktarbete med israeliska organisationer som arbetar med fredsfrågor och frågor som rör mänskliga rättigheter, koordinering av kurser och vissa SKUT-uppgifter. Till denna utsända personal kommer den lokalanställda personalen. En jämförelse kan göras med årsskiftet 2000/2001, efter ombygget och renoveringen, efter den andra intifadans utbrott och de händelser som föregick det, men före attacken mot World Trade Center i New York och den utveckling som blev resultatet av denna attack. Då fanns vid STI nio tjänster plus två volontärer mot nuvarande 4,5 tjänster och en volontär (efter att utredningen lämnade sin rapport har ytterligare en volontär tillkommit, vilket ger 5,5 tjänster).
För ledningen av löpande verksamhet, utvecklingsarbete, genomförande av olika arrangemang, liksom för marknadsföring och information, administration och personalfrågor svarar enligt utredaren naturligt STI:s direktor.
Frågan om en professur vid Lunds universitet och Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem har redan behandlats utförligt.
En vidgad verksamhet av det slag som föreslås i utredningen ställer krav på återgång till en personalstyrka som mer liknar förhållandena fram till 2001.
Ekonomi
Den årliga kostnaden för fastighetens drift, underhåll och avskrivning samt personalkostnader och verksamhet är cirka 3 miljoner kronor. Verksamhet och driftskostnader belastar budgeten för internationell mission och diakoni, huvudsakligen det som kan kallas SKM:s budgetlinje. Kostnaderna för svensk utsänd personal är cirka 900 000 kronor. Lokalanställd personal kostar cirka 400 000 kronor. Övriga driftskostnader är cirka 500 000 kronor. Kapitalkostnaderna uppgår enligt utredningen till cirka 1,1 miljon kronor. Denna kostnad har efter att utredningen blev klar med sitt arbete sänkts genom förändringar i lånebilden och är nu cirka 900 000 kronor. Intäkterna har också förbättrats sedan utredningen lämnade sin rapport. De beräknades då till 200 000 kronor. I bokslutet för 2004 var intäkterna 400 000 kronor. Förhoppningar finns att under 2005 uppnå cirka 700 000 kronor.
Marknadsvärdet på STI:s fastighet har under senare tid beräknas vara mellan fem och tio miljoner USA-dollar. Denna uppgift är emellertid inte särskilt väl underbyggd och är dessutom beroende av under vilka förhållanden (och till vilka köpare) Svenska kyrkan skulle vara beredd att sälja fastigheten. Den är förmodligen lätt att sälja, men med en sådan försäljning följer ett stort ansvar för vilken verksamhet som man genom försäljningen öppnar denna klassiska fastighet i Jerusalem för.
Studier vid STI kan bedrivas med statliga studiemedel. Det finns också flera fonder av betydelse. Lunds Missionssällskap ger stipendier till studenter. Sida har anslagit medel till SKM/STI vid flera tillfällen och f.n. finns ett beslut om anslag för en internationell termin under 2005. Forskare och studenter kan få stipendier för studier vid andra utbildningsinstitutioner i Jerusalem och kan då bo på STI.
Utredaren föreslår att Svenska kyrkans finansiering av Svenska Teologiska Institutet i högre grad än nu skall ske med kyrkoavgiftsmedel. Med dessa medel bör drift och finansiering av fastigheten i vid mening skötas, liksom andra kostnader som är av baskaraktär.
Rättsliga frågor
De rättsliga förhållandena för Svenska Teologiska Institutet har varit föremål för åtskillig diskussion. De oklarheter som funnits har skapat oro, även om somliga av dem snarast tycks bero på skillnader mellan israelisk och svensk rättstillämpning. Efter kontakter med den juridiska expertis som används i Jerusalem ser utredaren inte några skäl för oro i detta avseende. Det finns därför inte skäl att ta upp frågan om STI:s rättsliga ställning med de israeliska myndigheterna, t.ex. genom att aktualisera särskild registrering av STI. De israeliska myndigheterna tillämpar en behandling tills vidare, en acceptans av status quo, som inte fordrar något nytt beslut beträffande STI.
2.3 2004 års kyrkomöte
STI:s verksamhet behandlades också av 2004 års kyrkomöte med anledning av en motion (2004:78) av Anders Roos och Angela Boëthius. Motionärerna föreslog att stipendie- och kursverksamheten vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem snarast återupptas, att kursverksamheten vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem främst blir kvalificerade teologiska kurser som erbjuds präster och blivande präster inom Svenska kyrkan och dess systerkyrkor samt att verksamheten vid Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem blir ett eget program inom ramen för budget för Svenska kyrkans nationella nivå.
Ekumenikutskottet konstaterade i sitt betänkande (2004:1) att verksamheten vid STI genomlysts i den utredning som nyss nämnts och att denna omfattade bl.a. de frågor motionärerna lyft fram. Utskottet gav uttryck för att man med intresse tagit del av Sören Ekströms utredning om STI och ser fram emot den kommande bearbetningen av utredningen. Utskottet konstaterade vidare att motionens intentioner var utförligt behandlade i utredningen och föreslog därför att motionen skulle avslås. Kyrkomötet följde utskottets förslag.
  
|
