Bilaga 3

Hantering av kyrkoavgift som erlagts efter utträde ur Svenska kyrkan

I denna promemoria behandlas frågan om ”återbetalning” av kyrkoavgift som har erlagts efter utträde ur Svenska kyrkan.

Gällande bestämmelser innebär att utträde sker omedelbart när en person har anmält detta medan skyldigheten att betala kyrkoavgift kan kvarstå upp till 13 månader efter utträdet. Avgiftsskyldigheten upphör vid närmaste årsskifte om man utträder under tiden 1 januari–1 november. De som utträder under tiden 2 november–31 december erlägger kyrkoavgift även under det följande året. Det finns under viss tid en obalans när rättigheter såsom att få del av kyrkliga handlingar, rösträtt och valbarhet har upphört medan skyldigheten att erlägga kyrkoavgift kvarstår.

Skatteverket har hand om uppbörden av kyrkoavgift. För att det skall kunna ske en ”återbetalning” behöver uppgifter inhämtas från Skatteverket om vilken kyrkoavgift en person som utträtt har erlagt. Det är inte möjligt att få uppgifter om vilken kyrkoavgift som har erlagts en viss månad. Det som går att få uppgifter om är vilken kyrkoavgift som har debiterats för ett helt inkomstår. Det framgår först när slutskattebesked föreligger i augusti eller december året efter inkomståret. Den debiterade avgiften kan avvika från den i verkligheten avlagda.

Huvuddelen av utträdena ur Svenska kyrkan sker i relativt när anslutning till avstämningstidpunkten den 1 november. I promemorian redovisas närmare hur utträdena fördelar sig under året. En beräkning, som måste bygga på vissa osäkra antaganden, pekar på att de personer som utträdde år 2001 sammantaget betalade ca 34 miljoner kronor i kyrkoavgift efter utträdet. Motsvarande för dem som har utträtt år 2004 bedöms bli omkring 49 miljoner kronor.

I stället för ”återbetalning” finns skäl att tala om en ekonomisk ersättning till den som har utträtt. Eftersom det inte är möjligt att i efterhand ange hur stor del av den erlagda kyrkoavgiften som i verkligheten har betalats före respektive efter utträdet måste det bli fråga om en schabloniserad ersättning. Den som har utträtt bör varje hel kalendermånad efter utträdet erhålla en ersättning som motsvarar en tolftedel av den debiterade kyrkoavgiften under utträdesåret. Ersättningen betalas ut i efterhand, då slutlig debitering fastställts genom att slutskattebesked föreligger för aktuellt taxeringsår.

Det återstår ytterligare utredningsarbete när det gäller den närmare administrativa hanteringen av en ekonomisk ersättning och därtill krävs särskilt utvecklingsarbete för att utforma det datastöd som kommer att krävas. Innan arbetet går vidare bör 2005 års kyrkomöte fatta ett principbeslut om vad som skall gälla. I ett sådant principbeslut bör ingå att ekonomisk ersättning skall utgå i huvudsak enligt den redovisade modellen och gälla för dem som efter utträde ur Svenska kyrkan erlägger kyrkoavgift efter den 1 januari 2006. Vidare bör i principbeslutet anges att kostnaden för den ekonomiska ersättningen skall regleras när kyrkoavgiften utbetalas till församlingar, samfälligheter och stift. Kyrkostyrelsen bör få i uppdrag att till 2006 års kyrkomöte lägga fram ett slutligt förslag om ekonomisk ersättning för dem som efter utträde ur Svenska kyrkan har erlagt kyrkoavgift.

Remissinstanserna

En knapp majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget där bl.a. Domkapitlet i Lund stift konstaterar att det är angeläget att se över reglerna som är förknippade med utträdet då nuvarande regler skapar stor irritation över att rösträtt, valbarhet samt rätten att få del av de kyrkliga handlingarna har upphört medan skyldigheten att betala kyrkoavgift kvarstår.

Svenska kyrkans överklagandenämnd tillstyrker den föreslagna principlösningen om ekonomisk ersättning till den som erlagt kyrkoavgift efter utträde ur Svenska kyrkan. Man menar dock att frågan om vem som skall besluta om ersättningen behöver övervägas närmare i det fortsatta utredningsarbetet. Det samma gäller möjligheten till överklagande såväl för den enskilde som för församlingen/samfälligheten/stiftet.

Domkapitlet i Stockholms stift tillstyrker förslaget även om det har stor förståelse för svårigheterna att förändra hanteringen av kyrkoavgift som erlagts efter utträde. Stiftet anser det emellertid inte självklart att en begäran om utträde skall tillgodoses omedelbart i alla delar. Enligt stiftets mening är det fullt rimligt att för den som vill utträda ur Svenska kyrkan räkna en uppsägningstid om tre månader. Utgångspunkten bör därvid vara att vederbörande är kyrkotillhörig under uppsägningstiden om inte annat begärs. Om man begär utträde med omedelbar verkan skall en sådan begäran bifallas men uppsägningstiden skall ändå gälla. En uppsägningstid skall dock av tekniska skäl aldrig löpa över ett årsskifte.

Stiftsstyrelsen i Göteborgs stift tillstyrker förslaget men framhåller att det för att minimera antalet frågor kring ersättningen är viktigt med en tydlig information om hur och varför ersättningen utgår. Man menar att det ur denna synvinkel kan vara lämpligt att ersättningen utformas som ett frivilligt åtagande från Svenska kyrkan och inte något som den utträdande kan kräva.

Stiftsstyrelsen i Linköpings stift ställer sig tveksam till förslaget eftersom det föreslagna systemet skulle medföra orimliga administrativa kostnader och dessutom få karaktären av provisorium. Stiftet framhåller att eftersom uppbörden av kyrkoavgiften sker genom Skatteverkets försorg bör också eventuell återbetalning och annan reglering i efterhand verkställas av Skatteverket i analogi med vad som gäller för skatteuppbörden. Därmed säkerställs också att samma principer gäller för alla i Sverige registrerade kyrkosamfund.

Stiftsstyrelsen och Domkapitlet Luleå stift avstyrker förslaget. Istället förordas det förslag som förts fram av Svenska kyrkans överklagandenämnd och som innebär att det i kyrkoordningen anges att några särskilda avgifter för kyrkliga handlingar inte får tas ut av den som inte tillhör Svenska kyrkan men som ändå betalar kyrkoavgift.

Stiftsstyrelsen och Domkapitlet i Strängnäs stift avstyrker förslaget i förevarande skick. Man anser att det bör visas att Kyrkomötets kompetens omfattar den föreslagna regleringen så att denna inte strider mot principen om det lokala och regionala självstyret samt subsidiaritetsprincipen. Stiftet anser vidare att om en reglering av något slag skulle bli aktuell skall frågan hanteras och regleras av de instanser som har rätt att fatta beslut om kyrkoavgiften, d v s församlingar, samfälligheter och stift.

Stiftsstyrelsen i Västerås stift avstyrker förslaget och menar att det är viktigt att samma regler gäller för alla samfund där medlemmarnas kyrkoavgift tas ut via skattsedeln. Man menar vidare att det är vedertagen praxis att en årsavgift gäller för hela året även om man väljer att begära utträde under innevarande år. Detta borde kunna gälla även kyrkoavgiften vilket skulle innebära att man kan utnyttja kyrkans tjänster för hela den period avgiften gäller. Det är också angeläget att inte belasta Svenska kyrkan med ytterligare administration.

Göteborgs kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget och menar att nuvarande system är rimligt. Man hänvisar härvid till att avgiftsskyldigheten för en inträdande person är utformad så att en person idag kan vara medlem i Svenska kyrkan i nästan 13 månader innan han behöver erlägga någon avgift. Samfälligheten anser vidare att den som utträtt efter den 1 november inte skall debiteras någon avgift för eventuella kyrkliga handlingar som sker enligt Svenska kyrkans ordning under den tid som kyrkoavgift ändå måste erläggas.

Borås kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget och förordar i stället att nuvarande system behålls men att rätten att ta del av kyrkliga handlingar samt rösträtten kvarstår så länge som avgift betalas. Vidare föreslår man att utträdesblanketten utformas tydligt så att det klart framgår vilka förutsättningar som gäller vid ett eventuellt utträde.

Roma kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget. Man anser att det kommer att uppstå problem för pastoraten om de skall återbetala pengar efter någon form av schablon. Förslaget innebär också att det blir svårt att beräkna budget samt att arbetsbördan för pastoratskassörerna ökar.