|
Kyrkolivsutskottets betänkande
2005:13
Svenska kyrkans miljöansvar
|
Kyrkomötet
Kl 2005:13
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 2005:2 och 2005:19. Båda motionärerna vill utveckla kyrkans miljöansvar. Utskottet konstaterar att det redan finns kunskap, engagemang och ett etablerat miljöarbete i stift och församlingar och föreslår därför avslag på motionerna.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2005:2.
2. avslå motion 2005:19 punkten 1.
3. avslå motion 2005:19 punkten 2.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2005:2 av Lars-Ivar Ericsson, Kyrkans energiomställning
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för en omställning av kyrkans energi
Motion 2005:19 av Börje Henriksson, Miljö- och klimatfrågor
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ha dokumentet Bilen, biffen, bostaden, hållbara laster – smartare konsumtion som grund i kyrkans fortsatta miljöarbete.
2. Kyrkomötet beslutar att inrätta en Klimatfond för utvecklingsprojekt.
Utskottet
Bakgrund
Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar. Det finns i dag en utbredd samstämmighet bland forskare att mänsklig aktivitet orsakar förändringar i det globala klimatet. Ett tecken på att vi står mitt i en global klimatförändring är att temperaturen ökat med 0,6 grader under 1900-talet. Ett annat tecken är förändringen av atmosfärens sammansättning, där halten av koldioxid har stigit med nära 30 procent sedan industrialiseringens början i mitten av 1700-talet. FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) räknar med att temperaturen under den närmaste hundra åren kommer att stiga med mellan 1,4 och 5,8 grader, beroende på bl.a. framtidens utsläpp av växthusgaser. Effekterna av klimatförändringen kommer att slå oproportionerligt hårt mot de fattiga i u-länderna där ökad temperatur och torka i vissa områden, stormar och översvämningar i andra kommer att bidra till ökade problem med sjukdomar och svårigheter för jordbruk och försörjning. Klimatfrågan är därför intimt sammankopplad med möjligheten att minska fattigdom och hunger. Eftersom det är de allra fattigaste människorna som kommer att drabbas av klimatförändringarna, samtidigt som den rika världen som genom sina stora utsläpp av växthusgaser bidrar till problemet, rymmer klimatfrågan djupa etiska och moraliska perspektiv.
Regeringens förordning 2005:205 om stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet utfärdades i april 2005. Den syftar till att främja en effektiv och miljöanpassad användning av energi i offentliga lokaler. För Svenska kyrkans del omfattas församlingshem och kyrkobyggnader. I Boverkets författning, 2005:6 som fastställdes i maj 2005, finns föreskrifter och allmänna råd. De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna. De åtgärder som krävs för att investeringarna skall omfattas av stöd finns reglerat där liksom hur dessa skall genomföras. Ansökan om stöd sker hos respektive länsstyrelse och görs av berörd fastighetsägare. Pastorat och församlingar kan således fr.o.m. i år vara stödberättigade om man uppfyller de krav som Boverket fastställt. De av Boverket nyligen beslutade bestämmelserna kommer att ytterligare påskynda kyrkans redan påbörjade energiomställning. De stödberättigade åtgärderna är:
1. Fackmannamässigt utförd energikartläggning.
2. Konvertering av uppvärmningssystemet eller en del av systemet.
3. Anslutning till fjärrkyla eller installation av ett system för frikyla.
4. Installation av ett el-effektivt belysnings- eller ventilationssystem.
5. Installation av utrustning för effektiv styrning, mätning, övervakning, reglering och drift av motorer eller uppvärmningssystem.
6. Energieffektiviserande åtgärder som avser en byggnads klimatskal (tätning av fönster, tilläggsisolering m.m.).
7. Energieffektiviserande åtgärder som innebär en förbättring av värmeåtervinningen i lokalen.
8. Installation av solcellssystem.
Svenska kyrkans Församlingsförbund har som uppdrag att bistå med rådgivning och information inom bl.a. området fastighetsförvaltning. Därför utarbetar de för närvarande information om dessa nya bestämmelser. Informationen kommer att finnas tillgänglig på förbundets hemsida i början på hösten.
I Kyrkolivsutskottets betänkande 2004:9 om fortbildning för en mer rättfärdig och långsiktigt miljöanpassad samhällsutveckling framgår det hur miljöarbetet i Svenska kyrkan har utvecklats till en omfattande verksamhet i stift och församlingar under det senaste årtiondet. Detta inte minst på grund av det treåriga nationella miljöprojektet som avslutades 2004. Projektet har bl.a. inneburit en uppgradering av miljödiplomeringsstandarden. När projektet avslutades inrättades en samordnande och stödjande funktion på nationell nivå med ett särskilt uppdrag att utveckla den ideologiska och teologiska reflektionen kring miljöfrågor och hållbar utveckling. I stiften finns det stiftsmiljövärn och miljösamordnare som stödjer församlingarnas arbete. De flesta stift bedriver ett aktivt samarbete om dessa frågor med Sensus studieförbund och Församlingsförbundet.
Etik och Energi är ett lokalt initiativ till nätverk i syfte att stödja kyrkans energiomställning med målgruppen pastorat och församlingar. Arbetet och organisationen utvecklas just nu bl.a. genom stöd och deltagande från projekt och organisationer i Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten samt Svenska kyrkans miljövärn. Fem stift har i nuläget anslutit sig som medlemmar i nätverket liksom ett antal församlingar. Några stift ytterligare överväger för närvarande medlemskap. Genom det medlemskap som erbjuds genom nätverkets hemsida förmedlas kontakter, kunskap och konkreta råd inte bara i församlingens omställningsarbete utan också för det egna hushållet, arbetsplatser och det lokala samhället.
I betänkandet Bilen, biffen, bostaden – hållbara laster – smartare konsumtion, SOU 2005:51, ges förslag om åtgärder för ett mer hållbart konsumtions- och produktionsmönster. Detta betänkande skulle tillsammans med delbetänkandet Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid, kunna utgöra underlag för en teologisk reflektion.
I september 2005 kommer studiematerialet Himlajordens bok – Handbok för Svenska kyrkans arbete för en hållbar utveckling att vara framtaget. Utgångspunkten för materialet är detsamma som för de två ovan nämnda betänkandena. Himlajorden ersätter studiematerialet Nådegåvan och är anpassad till målgruppen församlingsanställda och förtroendevalda. Det skall fungera som ett samtalsunderlag och som inspiration i församlingarnas miljöarbete.
Kyrkornas världsråd har följt frågan sedan slutet av 1980-talet. Svenska kyrkan har aktivt deltagit i klimatarbetet och har vid flera tillfällen deltagit i delegationer till FN:s förhandlingsmöten. Svenska kyrkan har också avgett yttranden till regeringen till stöd för kraftfulla åtgärder på området. Det europeiska kristna nätverket för miljöfrågor, ECEN (European Christian Enviromental Network) uppmanar individer och församlingar att bidra till en hållbar utveckling såväl globalt som lokalt. I maj 2005 möttes nätverket för miljöfrågor för femte gången. I uppropet från mötet uppmanas vi bland annat att:
1. Fira Skapelsens under i gudstjänster under september och oktober varje år.
2. Ta ansvar för klimatfrågan genom att sänka energiförbrukningen och använda grön el.
3. Skapa nya relationer byggda på ekologisk rättvisa till grupper i syd som drabbats av nords livsstil.
4. Ändra vårt sätt att resa genom ett drastiskt minskat resande med bil och flyg och ett stöd till alternativa ressätt.
De sänkningar som kan göras av utsläpp av växthusgaser bidrar till att bromsa klimatförändringarna. Samtidigt som detta sker hävdar nätverket för Svenska kyrkans miljövärn att församlingar kan minska sina driftskostnader. Dessa besparingar ser nätverket som en utmaning. De efterlyser en klimatfond till stöd för utvecklingsprojekt i syd. Församlingar eller enskilda skulle kunna bidra till fonden med en viss procent av vad de sparar när de byter energisystem. Förslag har också framförts om en frivillig avgift till klimatfonden när anställda eller förtroendevalda reser ”klimatovänligt”, dvs. med flyg eller bil trots att andra miljövänliga alternativ finns tillgängligt. Nätverket anser att en fond skulle kunna bidra till att motverka de följder som klimatförändringarna medför eller kommer att medföra, genom att skapa och stödja hållbara energilösningar i syd. Energilösningar som ofta är nödvändiga för att kunna utveckla en bättre levnadsstandard i utvecklingsländer. Kyrkokansliet undersöker för närvarande förutsättningarna för hur en klimatfond skulle kunna kanalisera stöd genom den internationella avdelningens projekt och partnersamarbete. De försök till fonder som gjorts i andra länder, t.ex. kyrkornas initiativ i Holland, måste studeras och analyseras.
Överväganden
Utskottet konstaterar att det finns en stor medvetenhet i frågor som handlar om hållbar utveckling i församlingarna, både bland anställda och förtroendevalda. Miljödiplomeringssystemet med förebilder i Agenda 21-arbetet, har bidragit till att miljöarbetet utvecklats brett i Svenska kyrkan. I stiften finns det stiftsmiljövärn med miljösamordnare som stödjer församlingarnas arbete. De flesta stift är i dag också medlemmar eller överväger för närvarande ett medlemskap i nätverket Etik och Energi som har till syfte att stödja kyrkans energiomställning. I motion 2005:2 föreslås att kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för en omställning av kyrkans energi. Av betänkandets bakgrundstext framgår det att ett omfattande miljöarbete redan bedrivs i Svenska kyrkans församlingar, samfälligheter och stift. Utskottet anser därför att motionärens intention är tillgodosedd. Utskottet ser därför ingen anledning att bifalla motion 2005:2.
Utskottet gläds över det nyproducerade studiematerialet Himlajordens bok – Handbok för Svenska kyrkans arbete för hållbar utveckling anpassat för församlingsanställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan. Eftersom detta material har samma utgångspunkt som det dokument motionären föreslår som grund för kyrkans fortsatta miljöarbete tillgodoses intentionen i motion 2005:19 punkt 1.
Utskottet menar att idén om en klimatfond till stöd för utvecklingsprojekt är intressant. Den bör dock ytterligare beredas inom Svenska kyrkans internationella verksamhet. Utskottet föreslår därför inte bifall till punkt 2 i motion 2005:19.
Det är slutligen angeläget att i detta sammanhang poängtera den nationella nivåns ansvar för miljön under Kyrkomötet bl.a. genom viss återhållsamhet vad gäller mängden papper som förbrukas.
Uppsala den 30 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo Lennart Anbäcken, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Anna-Sara Tornberg, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.   
|
