|
Kyrkolivsutskottets betänkande
2005:1
Tidskrift med vetenskaplig ambition
|
Kyrkomötet
Kl 2005:1
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motion 2005:106 i vilken föreslås att Kyrkomötet skall ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att vidtaga åtgärder för utgivande av en ny tidskrift med vetenskaplig ambition. Utskottet konstaterar att forskningsrapporter ifrån kyrkokansliet redan publiceras genom samarbete med Verbum och andra bokförlag. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet skall avslå motionen.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2005:106.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2005:106 av Eva Nyman, Tidskrift med vetenskaplig ambition
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att föranstalta om utgivande av en ny tidskrift med vetenskaplig ambition.
Utskottet
Bakgrund
Tidskrifterna Social debatt, Vår Lösen samt Tro & Tanke
Tidskriften Social Debatt spelade under många år under 1900-talet en viktig och relevant roll genom sin dokumentation och analys av viktiga samhällsfrågor, inte minst i grundläggande etiska frågor. Tidskriften övertogs av Svenska kyrkans forskningsråd från Svenska Ekumeniska Nämnden/Sveriges Kristna Råd men man tvingades läggas ner den redan under 1990-talet.
Den fristående och självständiga ekumeniska kulturtidskriften Vår Lösen, som utkom med sitt första nummer 1910, upphörde under 2001. Stiftelsen Vår Lösen existerar fortfarande men tidskriftsutgivningen är vilande. I stiftelsen ingår som huvudmän Förbundet för kristen humanism och samhällssyn (KHS), Sigtunastiftelsen, Pro fide ett christianismo, Stiftelsen för Sverige och Kristen Tro samt, för Svenska kyrkan, Svenska kyrkans kulturråd. Svenska kyrkan tillhörde, särskilt under de senare åren av tidskriften Vår Lösens utgivning, de största huvudfinansiärerna tillsammans med Sigtunastiftelsen och Stiftelsen Pro Fide et Christianismo. Ett betydande statsbidrag i form av tidskriftsstöd utgick också.
Publikationen Tro & Tanke initierades år 1991 av det då relativt nyinrättade Svenska kyrkans forskningsråd, som också var dess utgivare. De första åren utkom tio till tolv nummer årligen och från år 1996 åtta nummer per år. Samtliga nummer har varit temainriktade. Prenumerantantal har varit cirka 800 årligen. År 1993 tillskapades en ny serie Tro & Tanke/Supplement. I den nystartade publikationen uppgick KISA-rapport (Kyrkans internationella studieavdelning), Religion och samhälle (Religionssociologiska Institutets skriftserie) samt Svenskt Gudstjänstlivs årsbok (Laurentius Petri Stiftelsen).
Efter tio års utgivning sammanställdes ett författar- och titelregister (Tro & Tanke 2000:8). Av det framgår det att publikationen inte enbart varit ett forum för kyrkokansliets egna forskare och personal utan i mycket hög grad har den även tjänat som forskningsinformation för det svenska teologiska forskarsamhället. Publikationen svarade mot Forskningsrådets uppgift ”att främja vetenskaplig forskning inom det teologiska forskningsområdet och inom andra områden som är väsentliga för kyrkan” bland annat genom att ”informera om forskning och forskningsresultat”. På kyrkokansliet fanns en särskild tjänst som redaktör för tidskriften.
I samband med kraftiga budgetnedskärningar inför år 2001 valde det dåvarande verksamhetsområdet Forskning och kultur att lägga ner publikationen från år 2002, vilket innebar såväl en minskning av personalkostnader som för publicering. Prenumerationsintäkterna som publikationen genererade täckte inte kostnaderna för den. När publikationen Tro & Tanke lades ned så utreddes alternativa publiceringsmöjligheter för forskningsresultat. Den bedömning som då gjordes var att det fanns kompletterande kanaler för denna information i andra tidskrifter, böcker och webbsidor. Samarbetet med Verbum har under senare år fördjupats och merparten av forskningsresultaten utkommer i bokform under namnet Forskning för kyrkan.
Utredning om tidskrift/publikationer inom området teologi-kultur
I juni 2003 tillsattes på Kyrkostyrelsens initiativ en utredning om tidskrift/publikationer inom området teologi-kultur. I utredningsdirektiven anges det bl.a. följande:
På senare tid har dock frågor kring behovet av någon form av publikation inom området teologi - kultur aktualiserats i flera sammanhang. Det som lyfts fram är vikten av att fördjupa dialogen med människor som idag gärna tar del av den allmänna religiösa debatten, men som inte alls nås av eller känner sig berörda av befintliga kyrkliga tidskrifter/publikationer.
Vidare har utredaren i uppdrag att belysa och undersöka ”det faktiska behovet av och utrymmet för en publikation som bearbetar sin samtid och samhället och kulturlivets alla yttringar och som också medverkar till att nya frågor och aspekter tillförs det teologiska reflektionsområdet”. Utredningsarbetet skall vara klart till årsskiftet 2003/2004.
Sören Ekström fick i uppdrag att genomföra utredningen och han avlämnade sin rapport till kyrkokansliet i juli 2004. I rapporten betonar han att uppdraget inte varit att ta ställning till om en ny tidskrift bör startas eller inte. Utredarens uppdrag har varit att belysa förhållanden som är av vikt i samband med ett sådant beslut. Vidare att föra en konkret diskussion om hur en eventuell tidskrift skulle kunna byggas upp innehållsligt och organisatoriskt. Han skriver bl.a. i rapporten.
Behovet av en tidskrift av detta slag kan bedömas utifrån två helt olika utgångspunkter:
• En marknadsundersökning eller det perspektiv som utgör utgångspunkten för sådana – och som också kan styra tidskriftens/pockettidskriftens innehållsliga utformning.
• Utgivarens ”behov” – vilket innebär en besjälad utgivning av en tidskrift som man är övertygad om att det finns ett behov av hos tillräckligt många läsare.
Jag har den senare uppfattning. Jag menar att Svenska kyrkans behov handlar om ett aktivt deltagande i samhälls- och kulturdebatt, liksom i den teologiska debatten och bearbetningen. I både Svenska kyrkan, övriga samfund, organisationer och samhället i övrigt finns ett tydligt behov av både positiv stimulans och kreativ kritik. Samtiden bör granskas utifrån de värden som kristen tro står för. Målgrupperna för ett forum av detta slag finns både i och utanför Svenska kyrkan. Detta synsätt hindrar inte att man kompletterar sitt ställningstagande med någon typ av marknadsundersökning.
Skäl för etablerandet av en ny tidskrift för kultur och teologi
– De nedlagda tidskrifterna har lämnat ett så stort tomrum efter sig att det bör fyllas. Särskilt bör, i vart fall i det här sammanhanget, Vår Lösen och Social debatt nämnas.
– De i det offentliga samtalet på nytt uppblommade frågorna om samhällssyn, kultursyn, livssyn och gudssyn (och sambandet mellan dessa) har en fortsatt, i vissa fall kanske t.o.m. ökande, aktualitet. Detta motiverar ett etablerandet av ett nytt kvalificerat forum i svensk kulturjournalistik och teologisk debatt utöver de samtalsfora som redan finns.
– En fortlöpande tidskriftsutgivning ger ett viktigt komplement till både bokutgivning och veckotidningsutgivning. I vissa fall kan det utförliga reportaget, essäerna och temanumren i en tidskrift ge läsarna en bättre förståelse av de frågor som behandlas än en konventionell bokutgivning.
– En tidskrift, med dess längre artiklar och möjlighet till temanummer, speglar en epok, en tidsstämning eller ett visst ämne på ett samlat och mer åtkomligt sätt än den debatt som spritts ut genom kortare inlägg i många tidningar och tidskrifter.
Skäl mot etablerandet av en ny tidskrift för kultur och teologi
– Ekonomin. Det är, som jag kommer att redovisa längre fram i denna rapport, kostsamt att ge ut en tidskrift/pockettidskrift.
– En radikalt annan principiell syn, nämligen att kristna skribenter (bl.a. med hemvist i Svenska kyrkan) i högre grad än i dag bör delta i samhälls- och kulturdebatten, men då genom deltagande i den debatt som pågår i dagstidningarna och de redan befintliga tidskrifterna.
För egen del vill jag betona det allvar som ligger i det sista av de båda senare skälen. Om Svenska kyrkan vill bidra till att en ny tidskrift för kultur och teologi kommer till stånd så är det rimligt att också med kraft driva en parallell utveckling, nämligen med ambitionen att samtidigt öka den kyrkliga närvaron i både dagstidningar och andra kulturtidskrifter. De båda utvecklingslinjerna bör bringas att stimulera varandra.
I sin rapport skriver utredaren, angående ekonomin för en ny tidskrift, att den enligt hans bedömning inom en överskådlig tid kommer att vara beroende av anslag från huvudmannen/männen. Enligt hans bedömning, även om en viss omprioritering i verksamheten skulle ske inom kyrkokansliet, uppgår det tillkommande resursbehovet under de första fem åren till cirka 500 000 kronor per år.
I september 2004 presenterades utredningen för Kyrkostyrelsens arbetsutskott. Kyrkokansliet fick då i uppdrag att bereda frågan ytterligare. Den togs åter upp under våren 2005 i samband med Kyrkostyrelsens mål- och rambudgetdiskussion. Resultatet av den prioriteringsdiskussionen blev att något anslag till en ny tidskrift inte skulle tas med i Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2006–2008 (KsSkr 2005:1). En uppfattning som även delades av kyrkokansliet.
Tidnings- och tidskriftsmarknaden
I Kulturtidskriften 2004, en rapport från Statens kulturråd, redovisas över 300 tryckta tidskrifter och ett 60-tal nättidskrifter. Det är inte bara kyrkliga tidningar som lagts ned under senare år. En rad kultur- och opinionsbildningsinriktade tidskrifter har av ekonomiska skäl lagts ned eller hamnat i svårigheter under senare år, också t.ex. en etablerad kulturtidskrift – dessutom med starka ägare – som Bonniers Litterära Magasin (BLM).
Kyrkomötets tidigare behandling av frågan om tidskrift med vetenskaplig ambition
Vid 2003 års kyrkomöte förelåg det en motion (Mot 2003:77) i vilken det föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta att uppdra åt Kyrkostyrelsen att återuppta utgivningen av tidskriften Tro & Tanke. Kyrkolivsutskottet konstaterade i sitt betänkande Kl 2003:13 att det delade motionärens uppfattning att nedläggningen av Tro & Tanke och Vår lösen inneburit en brist och att denna behöver åtgärdas. Utskottet konstaterade att det i vårt samhälle finns människor som vill ta del i den allmänna religiösa debatten men som inte nås av de kyrkliga tidskrifterna. Utskottet såg därför med tillfredsställelse på att Kyrkostyrelsen uppmärksammat detta och tillsatt en utredning som bl.a. skall utreda hur detta behov kan mötas genom någon form av publikation. Utöver detta utåtriktade påtalade utskottet att det även behöver finnas inåtriktade insatser i kyrkan som kan medverka till att nya frågor och aspekter tillförs det teologiska reflektionsområdet. Med anledning av den utredning som Kyrkostyrelsen tillsatt fann utskottet inte någon anledning att bifalla motionen då det ansåg att man borde avvakta utredningens resultat. Kyrkomötet beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Överväganden
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget att forskning rörande kyrkan publiceras men konstaterar att detta redan sker. Redan nu ger den enhet inom kyrkokansliet som arbetar med forskning, tillsammans med Verbum och andra bokförlag, ut ett antal forskningsrapporter av varierande omfång varje år. Eftersom målgruppen för forskningsrapporterna varierar från en smal grupp av forskare till ett brett allmänintresse inom Svenska kyrkan eller kyrkligheten i Sverige anser utskottet att den väg kyrkokansliet nu valt för publicering av forskningsrapporter är att föredra. För att det skall bli tydligare vem avsändaren är av dessa forskningsrapporter har de från och med i år börjat ges ut som en rapportserie ”Forskning för kyrkan”.
Utskottet konstaterar att det idag finns flera tidskrifter som visar intresse för den typ av diskussioner av teologiska frågor och forskning som motionären efterfrågar. Några exempel på sådana tidskrifter är Arena, Pilgrim, Signum och Kyrkans Tidnings s.k. gröna sidor till växt.
Eftersom publicering av forskningsrapporter redan sker delar utskottet inte motionärens förslag till beslut att Kyrkostyrelsen skall vidta åtgärder för att en ny vetenskaplig tidskrift skall börja utges utan föreslår att motionen skall avslås.
Uppsala den 29 september 2005
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Paul Trossö, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.
Biskoparna Caroline Krook och Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
