Bilaga 18
Stiftelsen Lutherhjälpen, org nr 813600-0448
Årsredovisning för räkenskapsåret 1998

Styrelsen avger följande årsredovisning.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.

Förvaltningsberättelse

Ändamål

Stiftelsen Lutherhjälpens ändamål är att bedriva och stödja Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni i den betydelse som det senare begreppet har i instruktionen för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Nämnden skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,

att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,

att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,

att stödja insatser inom kyrkosamverkan,

att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga ättigheter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar, och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,

att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,

att svara för rekrytering och utbildning av utomlands placerad personal,

att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ändamålsuppfyllelse

I slutet av 1996 ingicks avtal med Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), Stiftelsen Svenska kyrkans mission (SKM) och Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) med innebörden att all verksamhet från och med 1 januari 1997 i princip bedrivs inom en juridisk person, nämligen SFRV.

Till följd av detta avtal överfördes under 1997, med en återrapporteringsskyldighet, 58.892 tkr till SFRV/Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen att användas i enlighet med stiftelsens ändamål. I överförda medel ingick som mest väsentlig post ideella placeringar i EDCS med flera om 34.844 tkr.

Avtalet innebär att Stiftelsen Lutherhjälpen inte bedriver egen verksamhet så länge SFRV genom nämnden för Lutherhjälpen bedriver den verksamhet som stiftelsens ändamål omfattar. All personal i såväl Sverige som i utlandet har från och med 1 januari 1997 övergått till anställning hos SFRV. Stiftelsen Lutherhjälpen har till SFRV och nämnden för internationell diakoni/ Lutherhjälpen genom avtalet upplåtit rättigheten att använda Lutherhjälpens namn i den löpande verksamheten. Stiftelsen Lutherhjälpen kan när som helst bryta avtalet om avtalets andemening inte följs. Ombudsorganisation och representantskap har samma viktiga roll och funktion som tidigare.

Stiftelsens kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB.

Den verksamhet som bedrivits inom SFRV enligt avtalet framgår av Nämndens för internationell diakoni/Lutherhjälpen verksamhetsberättelse, vilken i sammandrag återges nedan. Den fullständiga verksamhetsberättelsen överlämnas i särskild ordning till Ombudsmötet.

Nämndens verksamhetsberättelse

Kapitalmobilisering

Lutherhjälpen söker nya hållbara vägar, både för biståndsinsatser och långsiktiga utvecklingsprojekt. Med erfarenhet av lokal kapitalmobilisering och återkoppling från fattiga människor som grund, vill Lutherhjälpen nu gå vidare och pröva fler modeller.

Den ojämförligt största satsningen Lutherhjälpen gjort inom kapitalmobilisering är de två fonderna i Sydafrika (randfonden) och i Indien (rupeefonden) i samarbete med Ekumeniska utvecklingsbanken (EDCS). Efter vissa svårigheter under 1998 betalades 1 miljon dollar ut till rupeefonden i december, och utbetalning till randfonden kommer att göras i mars 1999. Under 1999 kommer båda fonderna att bevilja och betala ut lån till inkomstbringade projekt, där låntagarna är fattiga människor som inte beviljas krediter i vanliga banker. Fonderna är ett test av en alternativ biståndsmodell och uppföljningen av arbetet har högsta prioritet. En kontinuerlig utvärdering av utbetalda lån och deras effekt på låntagarna kommer att göras.

Bulgarien, Lettland och Slovakien är andra länder som fått lån genom EDCS. Lutherhjälpen samarbetar också med Ekumeniska lånefonden (ECLOF), som ger små lån till fattiga kvinnor för inkomstgenererande projekt

Utvecklingssamarbete

Av Lutherhjälpens långsiktiga utvecklingssamarbete avser drygt hälften integrerade utvecklingsprogram, där flera olika komponenter, t.ex. åtgärder för tryggad vatten- och livsmedelsförsörjning, markvård och trädplantering, utbildning, hälsovård och kreditverksamhet kompletterar varandra. Själva benämningen integrerad utveckling är snarare en beskrivning av ett förhållningssätt än av arbetets innehåll.

Den viktigaste förutsättningen för att uppnå varaktig förändring är att de berörda börjar med att själva beskriva sina problem, anger relevanta handlingsalternativ och därefter mobiliserar sina egna resurser, både materiella och mänskliga - kunskaper och erfarenheter. Människors alla olika behov sätts i relation till varandra och ses som en helhet. Sedan 1970-talet har man inom den internationella kyrkogemenskapen utvecklat metoder för att bistå människor i denna typ av förändringsarbete. Metodiken kallas ofta utbildning för förändring, men metoderna anpassas hela tiden till de lokala förutsättningarna, och nya benämningar och infallsvinklar utvecklas kontinuerligt. I Etiopien, Zimbabwe, Bangladesh och Bolivia deltar Lutherhjälpen i projekt som arbetar på detta sätt.

Landsbydsutveckling, miljöinsatser

En grundläggande förutsättning för att livsmedelsförsörjningen skall klaras nu och i framtiden är att matjordens bördighet vidmakthålls. Jordförlusterna kan reduceras med integrerade markvårdsåtgärder och bördigheten kan uppehållas genom att man ökar mullhalten i jorden. Dessa principer är därför en av de viktigaste miljöåtgärderna i de landsbygdsutvecklingsprojekt Lutherhjälpen stöder.

Under 1998 togs ytterligare ett steg tillsammans med ORAP, den zimbabwiska organisation för landsbygdsutveckling som Lutherhjälpen inledde ett samarbete med 1995, i syfte att pröva om ett utvecklingssamarbete utan penningöverföring är möjligt. I maj 1998 besökte sex ORAP-representanter Lutherhjälpen för ett ingående reflektionsarbete kring de olika organisationernas roll och hur samarbetet kan fördjupas. Båda organisationerna var överens om att fortsätta och fördjupa samarbetet. Att utvidga utvecklingssamarbetet till att omfatta annat än pengar är ingen enkel process, varken för ORAP eller Lutherhjälpen, men för att få till stånd en förändring av människors livssituation måste mer än penningöverföring till. Detta är ett gemensamt arbete för människor och organisationer i syd och nord som strävar åt samma håll.

Katastrofarbete

Ett av Lutherhjälpens uppdrag är att förmedla katastrofhjälp. Detta görs via ett världsomspännande nätverk, Action by Churches Together (ACT), som är ett samordningsorgan för katastrofarbetet inom Lutherska världsförbundet (LVF) och Kyrkornas världsråd (KV). ACT har ansvar för att samordna katastrofinsatser, för att undvika dubbelarbete och för att koncentrera resurserna genom en tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer.

Under det gångna året anslog Lutherhjälpen totalt ca 54 miljoner kronor till katastrofinsatser av olika karaktär. Av dessa insatser var 21 procent finansierade med insamlade medel, pengar från Radiohjälpen inräknade. Övriga medel var anslag från Sida.

I oktober drabbades flera länder i Centralamerika av stora naturkatastrofer i samband med orkanen Mitch. De värst drabbade länderna var Honduras och Nicaragua, men även El Salvador och Guatemala drabbades hårt. Lutherhjälpen anslog i en första insats under det akuta skedet 1,5 miljoner kronor genom ACT, varav 500 000 kronor var insamlade medel och 1 miljon kronor var beviljade av Sida.

Katastrofhjälp har förmedlats via kristna råd och kyrkliga organisationer också till Tanzania efter först långvarig torka och därefter kraftiga regn samt till Kina och Demokratiska republiken Kongo, Bangladesh, Ecuador och Indien som alla drabbats av svåra översvämningar. Till krigshärjade områden som Sudan, Rwanda och Kosovo har humanitär hjälp förmedlats.

Mänskliga rättigheter

Lutherhjälpens stöd till arbetet för mänskliga rättigheter gäller främst flyktingar, internflyktingar, gästarbetare och andra särskilt utsatta grupper. En stor del av arbetet utförs multilateralt.

I Afrika handlar det bl.a. om katastrofförebyggande insatser (Etiopien), fredsskapande insatser (Sudan och Somalia) och uppföljning av katastrofinsatser (Liberia och Rwanda). Övergrepp mot mänskliga rättigheter bekämpas genom särskilda insatser i Sudan samt genom ett antal nationella kristna råds verksamhet.

I såväl Asien, Latinamerika och Mellanöstern som i östra Europa görs insatser för och med gästarbetare, flyktingar och internflyktingar genom regionala kyrkoråd och KV. I Asien stöds också ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography And Trafficking in children for sexual purposes), som kämpar mot att barn utnyttjas inom sexindustrin. I det forna Jugoslavien ges stöd till ett program för att rehabilitera krigsskadade kvinnor och barn.

Globalt stöder Lutherhjälpen KV:s arbete för mänskliga rättigheter samt en organisation som verkar för urbefolkningarnas rättigheter. Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission (SKM) stöder och utgör tillsammans en av huvudmännen för Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter. Anslaget används främst till arbete med opinionsbildning, information och utbildning i Sverige.

Fredsbyggande

Tillsammans med SKM har Lutherhjälpen under 1998 stött ett freds- och försoningsarbete på lokal nivå i Liberia. Det bedrivs av landets lutherska kyrka (LCL) i mycket nära samarbete med LVF:s kontor i Liberia. Efter sju års förödande inbördeskrig antogs en fredsöverenskommelse 1997, men freden är fortfarande skör.

Målet för det projekt Lutherhjälpen stöder är att konkret bidra till fred och försoning mellan enskilda och grupper med olika etnisk eller religiös bakgrund eller från tidigare militära fraktioner, som kämpat mot varandra. Arbetet bedrivs i första hand på lokal nivå som ett komplement till freds- och försoningsinitiativ på hög politisk, officiell nivå. Lokala ledare, t.ex. traditionella hövdingar, kristna pastorer och muslimska imamer samt regeringsföreträdare, lärare och sjukvårdspersonal har deltagit tillsammans med f.d. soldater i samlingar då svåra krigsupplevelser har bearbetats med försoning och ett framtida liv i förståelse och respekt som mål. Många samlingar har bidragit till återupprättandet av goda personliga relationer och i någon mån till undanröjandet av misstro, hat och bitterhet. Det har fått synliga resultat, som t.ex. rätt omfattande jordbruksprojekt och skolverksamhet och på något ställe en försoningskommitté med särskilt ansvar för handikappade, speciellt f.d. soldater. I andra regioner har spända relationer mellan muslimer och kristna kunnat förändras till det bättre.

Under 1998 genomfördes också ett första månadslångt tränings- och utbildningsprogram för lokala fredsbyggare, för att ge lokala ledare insikter och inspiration att på hemmaplan bygga genuin fred och verka för försoning. Förutom ekonomiskt stöd till detta program var en tidigare missionär och biståndsarbetare resursperson på plats. LCL liksom Christian Health Association of Liberia (CHAL) fick även stöd till återuppbyggnad av verksamhet och strukturer Insatsen i Liberia finansierades med katastrofmedel från Sida genom en lutherhjälpsansökan.

Information, opinionsbildning

1998 genomfördes två undersökningar som från olika utgångspunkter försökte fånga in människors uppfattning om Lutherhjälpen. Den ena var Temos organisationsindex, där det framkom att 90 procent av de tillfrågade hört talas om Lutherhjälpen, men att endast hälften av dem hade en positiv uppfattning. 65 procent kände till Lutherhjälpen (dvs. kunde mer än bara namnet), och av dessa gav 57 procent ett positivt omdöme. Den andra undersökningen utgjordes av djupintervjuer med några av de givare som gett en gåva till Lutherhjälpen. Givarna uppskattade att Lutherhjälpen är en kyrklig organisation, har lång erfarenhet, främst stöder insatser i syd och att huvuddelen av arbetet är långsiktigt.

Information om Lutherhjälpen sprids genom tidningen Lutherhjälpen, nyhetsbrev till ombuden, pressmeddelanden och Lutherhjälpens hemsida. Under fasteaktionen förekom inslag i flera regionala TV-program och i samarbetet med Radiohjälpen visades flera kortare filmer i SVT från arbete som Lutherhjälpen stöder. Tre journalistresor organiserades, till Sudan, Mocambique och Zimbabwe.

Under året ökade informationsarbetet om rättvisemärkta varor och arbetet med en mer genomtänkt informations- och mobiliseringsstrategi för 1999 påbörjades.

Etiska överväganden vid Svenska kyrkans kapitalplaceringar blev en massmedial fråga, och Global Ekonomi (GE) medverkade i debatter i radio, tidningar och vid konferenser. Planer för en större konferens 1999 har tagit form.

Den internationella kampanjen Jubel 2000 kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000. I Sverige finns en koalition av omkring 50 samfund, folkrörelser och solidaritetsorganisationer varav Lutherhjälpen är en, som arbetar för kampanjens mål. Information, utbildning och mobilisering ägde rum på olika nivåer inom Lutherhjälpen. Kampanjen fortsätter under 1999 för att avslutas i januari 2000.

Insamling

Det totala insamlingsresultatet 1998 blev nära tio miljoner kronor över budget. Testamentsgåvorna var på närmare 35 miljoner kronor och även enskilda gåvor ökade i omfattning.

Fasteaktionens resultat blev över 41 miljoner kronor, ungefär det samma som året innan. Omkring 6 000 nya givare tillkom under fasteaktionen, som hade temat Vägen till framtiden. Gåvorna direkt till Lutherhjälpens postgiro ökade klart, medan kollektgåvorna minskade och inte helt nådde budgetmålet. Lutherhjälpen ansökte om och fick de fyra rikskollekter, där ändamålet beslutas så sent som möjligt. Gåvorna genom inbetalningskorten i tidningen Lutherhjälpen ökade med 43 procent.

Med anledning av orkanen Mitchs svåra härjningar i Centralamerika skickades brev till stora givargrupper, vilket tillsammans med annonser bl.a. i Kyrkans Tidning resulterade i mer än 1,3 miljoner kronor i riktade gåvor.

Mer än 1 200 personer sparade i Bancos Samaritfond och Hjälpfond, där Lutherhjälpen får två procent av fondförmögenheten, vilket 1998 gav över en halv miljon kronor.

Framtidssamtal

I november 1997 beslöt nämnden att ett framtidssamtal om internationell diakoni och utvecklingssamarbete skulle inledas 1998, för att i november 1999 avslutas med antagandet av ett policydokument för det framtida arbetet. En motsvarande process, rådslag om mission, inleddes samtidigt inom SKM. Biskopsmötet och Centralstyrelsen informerades om framtidssamtalet i januari. Längre fram under året skickades information och inbjudan att delta i samtalet till stiftsstyrelser, kyrkoråd, lekmannakårer och syföreningar. I slutet av året inleddes planeringen av den internationella konsultation som skall hållas i mars, delvis tillsammans med SKM.

Representantskapet

Representantskapet sammanträdde i Lysekil den 8-10 maj, samlokaliserat med SKM:s representantskap. Gudstjänster firades tillsammans och andakter och vissa programpunkter var gemensamma. Verksamhetsberättelsen 1997, mål och rambudget för 1999-2001 samt inkomna motioner behandlades. En viktig punkt var också framtidssamtalet. Ett 30-tal ledamöter samt ett antal stiftsombud deltog i sammanträdet.

Ekonomisk information

Följande ekonomiska utfall för 1998 (1997) och ställning per 1998-12-31 (1997-12-31) för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen inom SFRV föreligger.

Utfall	1998	1997
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	61.404	58.041
Rikskollekter	33.056	35.322
Testamentsintäkter	35.168	23.951
Kyrkofondsmedel	2.000	1.483
Övriga anslag	8.345	16.306
Statsbidrag	72.393	61.283
Netto kapitalförvaltning	5.414	2.160
Övriga intäkter	77	10.345
Summa intäkter	217.857	208.891
Kostnader
Kostnader i Sverige
Lämnade anslag	-1.321	-828
Personal	-1.346	-618
Övrig verksamhet	-12.156	-15.427
	-14.823	-16.873
Kostnader i utlandet
Lämnade anslag	-168.483	-171.965
Personal	-801	-640
Övrig verksamhet	-748	-122
Summa kostnader i utlandet	-170.032	-172.727
Kanslikostnader	-18.007	-17.483
Summa kostnader	-202.862	-207.083
Årets förändring	14.995	1.808
Eget kapital
Medel vid årets ingång	60.700
Överlåtna medel	475	58.892
Årets förändring	14.995	1.808
Medel vid årets utgång	76.170	60.700
Varav använt för ideella placeringar	38.651	35.451
Varav ändamålsdestinerade medel	12.019	5.673
Varav återstående ej intecknade medel	25.500	19.576

Huvudmannaskap/organisation

Lutherhjälpen är en fristående stiftelse. Det årliga representantskapet utgör rådgivande organ, som bl a ger förslag till styrelse. Representantskapet väljer revisorer. Styrelsen utses formellt av Svenska kyrkans Ombudsmöte och består av samma personer som Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Årsredovisning och verksamhetsberättelse föreläggs Ombudsmötet för granskning.

Förvaltarskap

Antalet stiftelser med anknuten förvaltning där Lutherhjälpen är förvaltare uppgår till 16 stycken med ett kapital om ca 9,2 mkr. Under året har en permutationsansökan ingetts till Kammarkollegiet i syfte att nedbringa antalet stiftelser med anknuten förvaltning för att uppnå en mer rationell förvaltning och mer kostnadseffektiv administration.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

I januari 1999 sammanträffade presidierna för de tre utrikesstiftelserna med SFRV:s arbetsutskott för ett samtal kring uppföljning av huvudavtalet från december 1996. Enighet rådde om att intentionerna i avtalet hittills följts och att det ska fullföljas.

Resultat och ställning

Resultatet av stiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning med bokslutskommentarer.

Resultaträkning

	Not	1998	1997
Stiftelsens intäkter
Netto kapitalförvaltning	1	35	680
Stiftelsens kostnader
Anslag	2	-3	-617
Övriga kostnader		-22	-54
		-25	-671
Resultat före dispositioner		10	9
Förändring balanserade medel	3	-10	-9
Återstår		0	0

Balansräkning

	Not	1998-12-31	1997-12-31
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank		55	137
Anläggningstillgångar
Aktier i intresseföretag	4	9.808	9.809
Övriga aktier	5	210	210
		10.018	10.019
Summa tillgångar		10.073	10.156
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder		-	6
Övriga kortfristiga skulder		36	123
		36	129
Eget kapital
Balanserade medel	3	10.037	10.027
Summa skulder och eget kapital		10.073	10.156
Ställda panter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

Bokslutskommentarer

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, vilka är oförändrade i jämförelse med föregående år, anges nedan.

Noter

Not 1 Netto kapitalförvaltning

	1998-12-31	1997-12-31
Ränteintäkter	1	49
Avkastning ideella placeringar	34	642
	35	691
Räntekostnader	-	-11
	35	680

Not 2 Anslag

	1998-12-31	1997-12-31
Anslag till SFRV/Nämnden för Internationell diakoni/Lutherhjälpen	3	617

Not 3 Balanserade medel

	1998-12-31	1997-12-31
Saldo vid årets ingång	10.027	64.276
Under året överlåtna medel	-	-54.258
Årets förändring	10	9
Saldo vid årets utgång	10.037	10.027

Under 1997 överläts 54.258 tkr till SFRV/Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen enligt avtal att användas för verksamhet i överensstämmelse med stiftelsens ändamål.

Not 4 Aktier i intressebolag

	1998-12-31	1997-12-31
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB 250 B-aktier, nom v 250 tkr, andel 25% (17,25% röster)	9.809	9.809

Not 5 Övriga aktier

	1998-12-31	1997-12-31
Aktier och andelar
Verbum AB 6.750 aktier (6.750)	60	60
Svenska Kyrkans Press AB 1.500 aktier (1.500)	150	150
Totalt bokfört värde	210	210