Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
org 817602-1791
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1998

Svenska kyrkan i korthet

Mer än åtta av tio människor som bor i Sverige tillhör Svenska kyrkan. Under ett år kommer ungefär 22 miljoner besökare till olika gudstjänster, tre av fyra barn döps i Svenska kyrkan och varannan tonåring konfirmeras. Hälften av vigslarna och 90 procent av alla begravningar sker i Svenska kyrkans ordning.

Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk folkkyrka. Verksamheten är rikstäckande och engagerar många människor. Ungefär 60 000 förtroendevalda arbetar tillsammans med 25 000 anställda och flera hundratusen frivilliga för Svenska kyrkan.

Församlingen

Svenska kyrkans verksamhet sker i första hand genom de 2 528 församlingarna. Församlingens verksamhet finns inom områden som gudstjänst, evangelisation, undervisning och diakoni, men självklart varierar verksamheten mellan de olika församlingarna. Församlingarna är också olika stora: från 49 000 kyrkotillhöriga i Täby församling till under hundra kyrkotillhöriga i de minsta församlingarna.

En eller flera församlingar bildar ett pastorat och totalt finns det cirka 1 100 pastorat. Varje pastorat leds av en kyrkoherde. Pastoraten ansvarar framför allt för stora ekonomiska poster som byggnader, personal och begravningsverksamhet.

Stiften

Svenska kyrkan har tretton stift. Stiftet leds av sin biskop, Uppsala stift av ärkebiskopen. I Uppsala stift finns också en biträdande biskop. Stiftens uppgift är att främja församlingarnas arbete genom att bland annat ge råd och stöd i olika frågor och anordna fortbildning av anställda. Stiften har också ett särskilt ansvar för att främja det kyrkliga arbetet bland finskspråkiga, samer och teckenspråkiga samt för att främja andlig vård vid sjukhus, större vårdinrättningar, kriminalanstalter och militära förband i fredstid.

Den nationella nivån

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå styrs ytterst av kyrkomötet och ombudsmötet som med sina 251 ledamöter är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Eftersom det råder personunion mellan kyrkomöte och ombudsmöte beslutar samma ledamöter om verksamheten. Centralstyrelsen är underställd kyrkomötet och Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) är underställd ombudsmötet.

Kyrkomötet/ombudsmötet fastställer instruktioner, mål- och rambudget och riktlinjer för styrelsens och nämndernas verksamhet. Kyrkomötet/ombudsmötet utser också ledamöter till Centralstyrelsen och SFRV:s styrelse samt de fem nämnderna Församlingsnämnden, Utbildningsnämnden, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen och Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Utsett av Centralstyrelsen finns Trossamfundens beredskapsråd, och av SFRV:s styrelse Forskningsrådet, Kulturrådet, Samiska rådet och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens råd (EFS-rådet).

Kansli för Svenska kyrkans arbete på nationell nivå är Kyrkokansliet, som finns i Kyrkans hus i Uppsala. Största delen av Kyrkokansliets verksamhet bedrivs inom SFRV. Den del av verksamheten som är statligt reglerad faller under kyrkomötet och Centralstyrelsen. Eftersom det råder personunion mellan SFRV:s styrelse och Centralstyrelsen beslutar samma ledamöter om verksamheten.

Kyrkokansliet arbetar med inriktningen att tydliggöra, utveckla och främja Svenska kyrkan som folkkyrka. Tillsammans med stift och församlingar utvecklas nya metoder och modeller för till exempel kyrklig utbildning, undervisning, gudstjänstliv och diakoni. Kyrkokansliet verkar också för att ett internationellt och ekumeniskt perspektiv skall leva i Svenska kyrkans arbete.

Svenska kyrkan har ett omfattande internationellt samarbete. Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission (SKM) och EFS gav under 1998 ekonomiskt stöd till 645 projekt. I dessa projekt samverkade man på olika sätt med 560 kyrkor och organisationer världen över. Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) finns på närmare 45 platser och hade under 1998 cirka 850 000 besökare. I Sverige har Lutherhjälpen, SKM och SKUT tillsammans närmare 12 000 ombud som gör ett stort och viktigt informations- och insamlingsarbete. Tillsammans samlade Lutherhjälpen, SKM och SKUT in drygt 200 miljoner kronor under 1998.

Kyrkokansliet leds av en generalsekreterare och har runt 200 medarbetare, som organisatoriskt tillhör någon av de nio avdelningarna Ledning och planering, Kyrkorätt och organisation, Kyrkolivets utveckling, Internationella avdelningen, Information och insamling, Svenska kyrkan i utlandet, Forskning, Personal samt Ekonomi.

SFRV:s huvudsakliga intäkter är kollekter, gåvor och bidrag, anslag från Kyrkofonden, anslag från Sida och från internt förvaltade stiftelser. Kostnaderna fördelade sig 1998 på 245 miljoner i Sverige och 314 miljoner i utlandet.

En del av Svenska kyrkans arbete på nationell nivå bedrivs genom avtal med diakoniinstitutionerna Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap, Fogdaröd vård- och diakonicentrum, diakonistiftelsen Samariterhemmet, stiftelsen Stora Sköndal samt Vårsta diakonigård. Strängnäs stift ansvarar för teckenspråkigt arbete på nationell nivå genom Svenska kyrkans teckenspråkscentrum i Örebro.

Ärkebiskopsämbetet

I nära anknytning till Kyrkokansliet finns ärkebiskopen som är Svenska kyrkans främste företrädare. Ärkebiskopens kansli är sekretariat också för biskopsmötet där biskoparna samlas till överläggningar om teologiska, sociala och pastorala frågor. Ärkebiskopen är självskriven ordförande i Centralstyrelsen och SFRV:s styrelse.

Andra rikstäckande organisationer

Inom Svenska kyrkan finns många rikstäckande organisationer som inte är beslutade av kyrkomötet. Hit hör bland andra Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska Kyrkans Unga, EFS, Kyrkosångsförbundet, Kvinnor i Svenska kyrkan och Svenska kvinnors missionsförening. De fem sistnämnda har sina respektive kanslier i Kyrkans hus i Uppsala.

Svenska kyrkan - öppen kyrka

1998 läggs till handlingarna och snart möter ett nytt sekel, ett nytt millennium. Vi blir stilla inför historiens vändpunkt, Jesu födelse, och vi känner tacksamhet för tusen år av kristen närvaro i vårt land. För Svenska kyrkans del blir årsskiftet historiskt. Statskyrkan avvecklas, och vi möter svenska folket som en fri svensk folkkyrka. Hur kommer människor att reagera? De yttre förändringarna blir kanske inte så märkbara. Men hur påverkas människors inre bild av att Svenska kyrkan möter dem utifrån nya förutsättningar?

Vi är många inom Svenska kyrkan som hoppas, ber och arbetar för att den bild de många människorna skall uppleva i sitt inre är denna: »Svenska kyrkan - öppen kyrka«. Det är givetvis ingen ny tanke. Den hör samman med folkkyrkan i alla tider, ja med varje kyrka. Men den måste ständigt återerövras från det självklaras omedvetna låsningar och osynliga barriärer.

Kanske kan också den erfarenheten delas av många, att frågan om öppenhet blir allt mer mångfasetterad, för att inte säga komplicerad, ju mer vi reflekterar över den. Dessutom får vi aldrig bortse från att sammanställningen »öppen kyrka« är en helhet. Det handlar inte om öppenhet i sig och isolerat, det handlar om en kyrka som är öppen. Detta är inte sagt som en påminnelse om en begränsning utan bygger på övertygelsen om att möjligheterna breddas och fördjupas av just den sammanställningen. Framför allt betyder den att öppenheten inte har sin grund i den öppenhet, tolerans eller generositet som kyrkans medlemmar förmår uppvisa. Den bygger på Gud och Guds öppna och kärleksfulla väsen så som vi fått ta emot det i Jesus Kristus.

Om vi granskar det gångna årets arbete utifrån just denna aspekt, arbetet på att göra »Svenska kyrkan - öppen kyrka« till ett realistiskt påstående inom allt fler områden, till något som faktiskt kan erfaras av den som nalkas vår kyrka utifrån, finner vi att vi gjort många ansträngningar.

Kyrkoordningsförslaget slutfördes, presenterades, debatterades och kritiserades, och en stor mängd synpunkter och förbättringsförslag har kommit in till det fortsatta arbetet. Kyrkoordningens främsta uppgift kan väl sägas vara att tydliggöra Svenska kyrkan som en öppen kyrka, visa på dess teologiska motivering och dra konsekvenserna av denna inom alla kyrkliga sammanhang, i stort som i smått.

Folkkyrkostudien har slutförts. Den visade sig fungera som en katalysator av den underström som finns på alla nivåer inom vår kyrka, nämligen kyrkans öppenhet som en fråga om delaktighet. Här lyfts frågorna om medarbetarskap, delade och gemensamma resurser, samverkan och medvetenhet om nya mönster och relationer fram.

Inom det liturgiska arbetet har frågan om öppenhet som möjlighet till delaktighet varit den grundläggande frågan. Hur kan människor känna sig delaktiga i språk, former, musik, böner, riter, tider? Frågorna reses om och om igen.

Inom det arbete som handlar om vår kyrkas samhällsansvar och relationer till det samhälle vi själva är en del av, dominerar också frågan om kyrkans öppenhet. Där handlar den om närvaro, lyhördhet och empati, men också om viljan att göra nya prioriteringar, lämna trygga arbetsmönster där vi har full kontroll över verksamheten till förmån för en otrygg samverkan där vi inte vet om vi har något att bidra med eller vad vi kan lära av ett gemensamt vågspel.

Exemplen kunde göras många fler. Syftet med dem är att visa på att allt i kyrkan fungerar som tecken på vad kyrkan djupast sett handlar om. Om människor möter ett exkluderande sammanhang, en obegriplig gudstjänst, en självupptagen präst, en konflikt mellan representanter för kyrkan, en stängd kyrkport, en ängslig kristen, så är vi motsägelsefulla tecken. Då motarbetar vi kyrkans uppdrag att visa på öppenhetens Gud.

Människor behöver tecken som talar om Gud eller åtminstone antyder eller anger en riktning. Allt vi gör har teckenkaraktär, vare sig vi vill det eller inte, vare sig vi har planerat det eller inte. Men detta gäller också och kanske framför allt det vi är. Till sist är det människor i möten som är de viktiga tecknen, även om det också är viktigt med öppna kyrkor, delaktighet i gudstjänst, vilja till jämlik samhällsdialog och en öppen och välkomnande kyrkostruktur.

Öppenhet och tydlighet! Vi använder oss ofta av denna sammanställning. Tydlighet är ju också ett av tidens honnörsord. Men jag tror att vi skall akta oss för att betrakta öppenhet och tydlighet som två skilda ting som kanske till och med drar åt olika håll. En öppen kyrka är en tydlig kyrka. En tydlig kyrka är en öppen kyrka. En öppen kyrka är ett tydligt tecken på den Gud som inte drar gränser. En öppen kyrka hämtar sin identitet inte från gränsdragningarna utan från sitt centrum och sin grund.

KG Hammar

Ärkebiskop

Tydligare ansvar, bättre uppföljning

I denna årsredovisning nämns hundratals konkreta arbetsuppgifter som utförts och utförs av Svenska kyrkans organisation på nationell nivå. Styrelser och nämnder, råd och delegationer, arbetsgrupper och kommittéer har med Kyrkokansliet i Uppsala som en central punkt bedrivit ett omfattande arbete som står sig väl vid jämförelser med arbetet i de stora myndigheter, organisationer och företag som verkar i samhället i övrigt. Spännande och nydanande verksamheter har bedrivits i kombination med att det löpande arbetet har utvecklats.

En mångskiftande verksamhet

Hur mångskiftande verksamheten under 1998 varit kan beskrivas genom några nedslag i årsredovisningen:

Den ekumeniska dialogen har fortsatt, det grundläggande stat-kyrkaarbetet har i stort sett slutförts samtidigt som en mycket stor del av arbetet med Svenska kyrkans framtida organisation har genomförts, arbetet med en ny kommunikationsutbildning för kyrkoherdar och förtroendevalda har inletts, Svenska kyrkans InformationsService har utvecklats ytterligare under sitt andra år, projektet Svenska kyrkan och islam har slutförts, arbetet med miljödiplomering har vuxit kraftigt, det första bandet i Sveriges kyrkohistoria har kommit ut, omfattande insatser har gjorts under Kulturhuvudstadsåret, översättning av de kyrkliga böckerna har pågått, utgivningen av Bibel 2000 har förberetts, ett pedagogiskt utvecklingsarbete har bedrivits med fokus på anställdas, förtroendevaldas och frivilligarbetares kompetensutveckling, årets missionsinsamling gav ett rekordstort resultat, den kontinuerligt ökande verksamheten i utlandskyrkorna har hållits samman och nya former har byggts upp för ett icke beroendeskapande utvecklingssamarbete.

Ett samlat kyrkokansli

Samtidigt har arbetet med att utveckla den samlade riksorganisationen med dess gemensamma kyrkokansli fortsatt. Det har inneburit att vi klargjort arbetsuppgifter och ansvar i organisationen. Klart definierade verksamhetsområden - men ändå med en stark integration sinsemellan - har formerats, vart och ett med en styrelse, en nämnd eller ett råd som sitt styrorgan.

Vi har skaffat oss bättre kunskaper - och därmed ett fastare grepp - om vilka resurser de olika verksamheterna faktiskt kräver. Vi har konstaterat att det redan tidigare stora kravet på tydligare mål och en bättre uppföljning från de förtroendevalda beslutsorganens sida har blivit ännu större genom de förändringar som nu har skett. Att utveckla dessa redskap är en viktig uppgift för förtroendevalda och anställda tillsammans. Några rejäla steg ytterligare på denna väg och vi står väl rustade inför den 1 januari 2000!

Det arbete som bedrivits sedan 1997 har varit krävande. Då verksamheten samlades under SFRV:s ansvar vid ingången till 1997 såg vi successivt avsevärt större problem än vi tidigare sett. Stora delar av organisationen verkade före 1997 i relativt små enheter där man inte kunnat bygga upp en tillräcklig administrativ kompetens och kunskap om planering, budgetarbete, redovisning och de många bestämmelser i lag och förordning som förändras i allt snabbare takt. Problemen blev tydligare då vi fick ett samlat arbete, samtidigt som den större organisationen ställde krav på ett välredovisat och i alla delar korrekt arbete med planering och uppföljning av verksamheten i dess helhet och i särskilt konkret form i fråga om arbetet med ekonomi och personal.

Dessa krav har gjort nya system och rutiner nödvändiga. Internkontrollen har förstärkts. De administrativa rutinerna har successivt blivit säkrare. Vi har infört en samlad organisation för systemförvaltning. Vi har också, liksom så många andra, tvingats till ett mycket omfattande arbete för att »2000-säkra« alla våra system, från insamling och ekonomiadministration till hissar och ventilation.

Gemensam plattform att bygga på

Sammanfattningsvis kan vi om 1998 uttrycka oss så här: som ny och samlad organisation har vi nu skaffat oss en gemensam plattform för vårt arbete. Bokslutet för 1998 som redovisas i denna årsredovisning är ett inslag i detta, ett hårdhänt budgetarbete för 1999 ett annat och mål- och rambudgeten för verksamhetsåret 2000 ett tredje. Den senare blir den ekonomiska plattform som vi går in i 2000-talet med.

Svenska kyrkans organisation på nationell nivå har koncentrerat sig på en övergripande uppgift: Svenska kyrkan som en öppen kyrka, öppen gentemot de många människor som lever i Sverige och öppen mot världen. Vi vill som organisation slå vakt om våra resurser, göra kloka prioriteringar bland de många insatser som behöver göras på nationell nivå och därmed bidra till att relationen mellan folk och kyrka utvecklas.

Arbetet på nationell nivå kommer alltid att vara svårt. Det kommer alltid att behöva utvecklas. Men det kommer att dröja innan vi på nytt kommer att behöva gå igenom ett så omfattande och koncentrerat förändringsarbete som det som skett under åren 1982-1999.

Det är med stolthet över det arbete som bedrivs inom Kyrkokansliet i Uppsala som jag nu efter tolv år som generalsekreterare lämnar denna post.

Sören Ekström

Generalsekreterare

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet - organisation och ekonomi

Huvudmannaskap och organisation

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå bedrivs till största delen inom en för ändamålet år 1984 bildad stiftelse, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Stiftelsen är knuten till Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, genom att kyrkomötets 251 ledamöter också utgör ombudsförsamling i SFRV. På motsvarande sätt utgörs SFRV:s styrelse av ledamöterna i kyrkomötets beredande och verkställande organ, Svenska kyrkans centralstyrelse.

Det nära sambandet mellan kyrkomötet och ombudsmötet gör att en stor del av arbetet inom Kyrkokansliet utförs på uppdrag av kyrkomötet/Svenska kyrkans centralstyrelse. Både kyrkomötets och Centralstyrelsens verksamhet redovisas inom SFRV.

Direkt utsedda av kyrkomötet är SFRV:s fem nämnder: Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Deras verksamhet presenteras på egna uppslag i årsredovisningen.

Under SFRV:s styrelse finns Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd, Svenska kyrkans samiska råd och EFS-rådet (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen). Inom SFRV:s kansli, Kyrkokansliet, handläggs även den verksamhet som bedrivs av Trossamfundens beredskapsråd.

Revisorer utses av ombudsmötet. Årsredovisningen föreläggs kyrkomötet/ ombudsmötet för granskning.

För att verkställa uppgifterna på den nationella nivån i Svenska kyrkan finns ett kansli, Kyrkokansliet, lokaliserat till Kyrkans hus i Uppsala. Kyrkokansliet rymmer avdelningarna Ledning och planering, Kyrkorätt och organisation, Kyrkolivets utveckling, Internationella avdelningen, Information och insamling, Svenska kyrkan i utlandet, Forskning, Personal samt Ekonomi. Dessutom finns bolagsadministration för Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB.

En ny kansliorganisation trädde i kraft den 1 januari 1997. Under året har arbetet med att utveckla arbetssättet mot att bli mer integrerat och målstyrt fortsatt.

Stiftelsens ändamål

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet bedriver för Svenska kyrkan gemensam verksamhet inom och utom Sveriges gränser. Genom utvecklingsarbete, utbildningsplanering, forskning och samordning främjas arbetet i Svenska kyrkans stift och församlingar och genom ekumenisk verksamhet främjas och utvecklas samarbetet med andra kyrkor.

Koncernen

Moderstiftelsen innefattar styrelsens, nämndernas och rådens verksamhet. För att renodla strukturen med beaktande av skatte- och mervärdesskatterättsliga aspekter drivs viss kommersiell verksamhet, riktad delvis till andra intressenter, i aktiebolagsform.

Koncernen består förutom av moderstiftelsen av det helägda dotterbolaget Svenska Kyrkans Utbildnings AB samt Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKF AB), i vilket SFRV innehar 51,7 procent av rösterna och äger 39 procent av kapitalet. SKF AB består i sin tur av de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB samt Sackeus AB, som ägs till 90,3 procent.

Svenska Kyrkans Utbildnings AB

Bolagets verksamhet, som sedan april 1997 ingår i koncernen, omfattar konferens-, utbildnings- och kursverksamhet. Bolaget är ett serviceorgan som i första hand skall svara mot de utbildningsbehov som har rikskyrkligt och allmänt intresse, där samarbete med andra organisationer är en ledstjärna avseende både kvalitet och effektivitet. Bolaget strävar efter att ha ett nära samarbete med olika organ inom Svenska kyrkan.

Svenska Kyrkans Förvaltnings AB

Bolaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen 15:2 i Uppsala. Bolaget förser i denna fastighet sina ägare, Svenska kyrkan på nationell nivå, med kontorslokaler samt tillhandahåller via dotterbolaget Kyrkans Hus AB kontorsservice inklusive kontors- och datorutrustning. Även Ärkebiskopsämbetet, Föreningen Uppsala u-landsbod, Svenska Kyrkans Unga, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Svenska kvinnors missionsförening, Sveriges Kyrkosångsförbund och Kvinnor i Svenska kyrkan förhyr lokaler i fastigheten.

Kyrkans Hus AB

Bolagets verksamhet omfattar uthyrning av inventarier och datorutrustning, tillhandahållande av personalmatsal samt försäljning av profilprodukter och videofilmer producerade huvudsakligen av Svenska kyrkan på nationell nivå. Från och med 1997 omfattar verksamheten även ekonomiförvaltnings- och datatjänster. Bolaget redovisar för året ett negativt resultat, vilket framför allt beror på nedlagda kostnader för omställning av datorsystem inför millennieskiftet samt uppgraderingar av kontorssystem som bolaget förser den nationella nivån med.

Kyrknätet AB

Bolagets verksamhet omfattar drift av Svenska kyrkans kyrkobokföringssystem och datanät. Datanätverket har under 1998 vuxit från 17 till 30 anslutna Exchangeservrar och från 46 till 70 lokala nätverk med sammantaget knappt 6 000 användare - nästan en dubblering under året. Målsättningen är att Svenska kyrkans organ skall komma att se Kyrknätet som en värdefull resurs för att sprida information om kyrkans verksamhet såväl inom Svenska kyrkan som till allmänheten. Genom att Kyrkofonden har beviljat extra medel kommer arbetet med att utveckla tillgängliga tjänster att fokuseras under 1999.

Sackeus AB

Bolaget, som förvärvades i slutet av 1996, bedriver import och försäljning av varor från producentgrupper i tredje världen. Idén är att arbeta för rättvisa handelsrelationer. Tack vare kraftigt ökad försäljning av rättvisemärkt kaffe har tidigare års förluster vänts till ett positivt resultat.

Förändringar i riksorganisationen

Den nya stiftelselag som trädde i kraft den 1 januari 1996 tydliggjorde vissa osäkerheter i tidigare vald organisatorisk struktur; t.ex. är hela Svenska kyrkans organisation på nationell nivå i grunden omöjlig att kombinera med en verksamhet bedriven i stiftelseform. Egentligen kan inte kyrkomöte/ombudsmöte ha någon (i lagens mening) formell ställning i stiftelsen SFRV när det gäller förvaltning eller verksamhet. Detsamma gäller nämnderna. Styrelsen är enligt stiftelselagen högsta beslutande organ i en stiftelse. Som en konsekvens av detta kommer SFRV att avvecklas och ersättas när den nya kyrkliga organisationen etableras den 1 januari 2000.

I slutet av 1996 ingicks ett avtal mellan SFRV och utrikesstiftelserna (Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen), som i princip innebär att all verksamhet inom den rikskyrkliga organisationen från och med 1 januari 1997 bedrivs inom SFRV. Alla ekonomiska resurser för den löpande verksamheten hanteras av SFRV och all personal, såväl i Sverige som i utlandet, är anställda av SFRV.

Nämnder och råd förfogar över verksamhets- och ändamålsdestinerade medel. Dessa resurser hålls systemmässigt åtskilda från varandra och särredovisas inom ramen för SFRV:s årsredovisning. Alla insamlade medel behandlas som ändamålsdestinerade resurser över vilka endast berörd nämnd förfogar. Detta utgör en garanti för att medlen endast kan användas för de ändamål som givaren avsett.

SFRV:s styrelse för en kontinuerlig dialog med företrädare för samtliga verksamhetsområden. Denna dialog inkluderar samråd om verksamheten, samråd vid tjänstetillsättningar och ekonomisk rapportering. Alla avtal i verksamheten ingås dock formellt av SFRV.

Efter omorganisationen kvarstår viss förmögenhet i de tre utrikesstiftelserna.

Stiftelsen Svenska kyrkans missions kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem, en fritidsfastighet i Klövsjö samt en bostadsrätt i Uppsala. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 12 miljoner kronor per 31 december 1998.

Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandets kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också fastigheten Vattuormen i Stockholm samt vissa fastigheter och anläggningstillgångar i utlandet. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 12 miljoner kronor per 31 december 1998.

Stiftelsen Lutherhjälpens kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 10 miljoner kronor per 31 december 1998.

Flerårsjämförelse

	Utfall	Utfall	Proforma	Proforma	Proforma
Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag (tkr)	1998	1997	1996	1995	1994
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag
Rikskollekter	55 489	59 837	62 062	63 883	80 738
Testamentsintäkter	49 667	40 179	32 910	32 051	40 536
Övriga gåvor och bidrag	114 071	108 101	116 414	114 241	112 955
	219 227	208 117	211 386	210 175	234 229
Kyrkofondsmedel
Grundanslag	163 550	164 850	163 600	158 350	160 000
Extra anslag	33 143	30 825	30 504	4 677	2 900
	196 693	195 675	194 104	163 027	162 900
Sida	113 900	105 231	91 346	90 729	140 873
Övriga intäkter *	103 258	111 697	73 572	52 578	70 017
Totala intäkter	633 078	620 720	570 408	516 509	608 019
Kostnader
Lämnade anslag	297 737	307 781	277 281	306 701	369 413
Personalkostnader
Personalkostnader i Sverige	99 486	97 755	92 057	82 322	83 024
Avtalspensioner			19 200
Personalkostnader i utlandet	52 009	56 920	48 364	51 180	53 008
	151 495	154 675	159 621	133 502	136 032
Övriga kostnader **	155 126	156 534	120 138	123 581	103 481
Totala kostnader	604 358	618 990	557 040	563 784	608 926
Antal rikskollekter	16	19	20	19	17
Antal inkomna testamentsärenden	177	172	181	210	224
Avkastning
Aktieportfölj (%)	32	28	45	23	8
Räntebärande portfölj (%)	9	5	12	15	10
Ideell portfölj (%)	5	1	1	3	7
Ideella placeringar	54 037	50 807	47 540	27 803	27 823
Antal anställda
Antal anställda i Sverige	282	280	278	273	283
Antal anställda i utlandet	209	206	192	202	215
	491	486	470	475	498

Förutsättningarna för upprättandet av proformauppgifter framgår av not 1.

* I övriga intäkter ingår även resultatandel intresseföretag.

** I övriga kostnader ingår även räntekostnader och minoritetsandel.

I koncernen ingår från 1997 Sackeus AB och Svenska Kyrkans Utbildnings AB och som verksamhet Kyrknätet.

Kommentar till flerårsjämförelsen

Följande kommentarer förtjänar att göras till jämförelsen av koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag 1994-1998.

Intäkter

Utvecklingen av rikskollekter påverkas starkt av flera olika faktorer, dels antalet rikskollekter som gått till verksamhet inom den nationella nivån, dels rikskollekternas ändamål. Inte minst påverkas givandet mycket tydligt av om en rikskollekt är knuten till en aktuell, svår katastrofsituation och större samlade insatser görs från svensk sida. Rikskollekternas utveckling är på sikt svårbedömd.

Vid en bedömning av testamentsintäkterna bör noteras att de relativt stabila och på senare år stigande tillskotten bygger på en osäker grund.

Övriga gåvor och bidrag avser övriga kollekter och gåvor som kommit in under respektive år, liksom anslag från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet, 13 miljoner kronor under 1998, och anslag från övriga internt förvaltade stiftelser (dvs. stiftelser med anknuten förvaltning till SKM, SKUT och Lutherhjälpen).

Anslagen från Kyrkofonden ges dels i form av grundanslag till kyrkomötet, SFRV och SKUT, dels i form av anslag av engångskaraktär. Grundanslaget till SFRV har, trots ombudsmötets uttalade stöd för ett oförändrat anslag, minskat under senare år, från drygt 111 miljoner kronor 1996 till 109,5 miljoner kronor 1998 och en ytterligare sänkning till 105 miljoner kronor 1999. SKUT:s grundanslag har legat oförändrat på 37 miljoner kronor under senare år.

Anslagen av engångskaraktär redovisas under Kyrkofondsmedel, extra anslag. 1996 fanns ett anslag om 13 miljoner kronor för avtalspensioner i samband med personalförändringar i Kyrkans hus. Ett motsvarande anslag om drygt 5 miljoner kronor till Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum redovisades som kostnad under 1997. Ett relativt stort anslag under 1997 avsåg upphovsrättsliga kopieringsavtal för kyrkliga böcker. Detta anslag finns även för 1998. Anslagen till kyrka/statutredningarna, dvs. utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation, erhölls under 1997 och har fortsatt 1998.

Sidaanslagens variation över åren förklaras av de katastrofsituationer som uppstått och som föranlett svenska insatser.

Den jämförelsevis mycket höga siffran för övriga intäkter från och med 1997 förklaras till stor del av strukturella förändringar. Dessa intäkter avser försäljning inom bolagsdelen, kapitalförvaltning och övriga anslag. Nya verksamheter som tillkom inom koncernen under 1997 var Svenska Kyrkans Utbildnings AB, Sackeus AB och Kyrknätet AB. Dessutom påverkas denna intäktspost genom anslag från Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

Kostnader

I kostnadsdelen finns under lämnade anslag från och med 1997 bl.a. anslag för EFS-verksamheten. 1994 års höga siffra förklaras i första hand av att stora katastrofinsatser genomfördes med hjälp av Sidafinansiering.

Personalkostnaderna från och med 1997 påverkas av att personalen vid Svenska Kyrkans Utbildnings AB och Sackeus AB ingår i koncernen. Samma förhållande skall noteras i fråga om de uppgifter beträffande antalet anställda som framgår längre ned i flerårsjämförelsen. Inom Kyrkokansliet skedde en minskning 1997 vad gäller fast anställd personal med ca 40 personer.

Övriga kostnader avser varukostnader, förtroendevalda, uppdragstagare, lokaler, information, kopiering av kyrkliga böcker, dator- och kontorskostnader, förvaltning och revision, avskrivningar, räntekostnader samt ianspråktagen kapitaltäckningsgaranti i Svenska Kyrkans Utbildnings AB.

Ideella placeringar

Ideella placeringar avser i första hand placeringar i Ekumeniska Utvecklingsbanken (EDCS). Årets ökning avser i allt väsentligt investering i Biosensor Applications Sweden AB.

Stiftelser med anknuten förvaltning

Antalet stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV är förvaltare uppgår till ca 60 stycken med ett kapital om ca 90 miljoner kronor. Härutöver förvaltar de tre utrikesstiftelserna ca 250 stiftelser med anknuten förvaltning med ett kapital om ca 40 miljoner kronor. Samtliga betraktas som internt förvaltade stiftelser. Avkastningen tillförs efter värdesäkring till stor del den verksamhet som bedrivs inom SFRV. I avkastningen ingår såväl direktavkastning som realisationsvinster för att på bästa sätt tillgodose donators vilja.

Under året har en ansökan om permutation ingivits till Kammarkollegiet i syfte att nedbringa det stora antalet stiftelser genom bildandet av så kallade samfonder för att därigenom effektivisera administrationen och samtidigt möjliggöra en så effektiv förvaltning som möjligt.

Kapitalförvaltning

Allmänt

För att möta variationer i intäkterna och därigenom säkerställa egna åtaganden i långsiktiga samarbetsrelationer, förvaltar SFRV egna värdepappersportföljer. Förvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy och har till uppgift att värdesäkra tillgångar, skapa fast och hög regelbunden avkastning för användning i verksamheten samt skapa möjlighet till ideella placeringar. Policyn anger bland annat att upp till 60 procent kan placeras i kapitalplaceringsaktier. Vidare kan upp till 25 procent placeras i ideella placeringar. Med det avses att social, inte endast ekonomisk, avkastning ligger till grund för placeringsbeslutet. Det tydligaste exemplet är placeringar i Ekumeniska utvecklingsbanken (EDCS), som i sin tur ger lån till grupper i tredje världen som står utanför traditionella finansieringsmöjligheter.

Förutom SFRV:s värdepappersportfölj sker även förvaltning av samtliga stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen är förvaltare i en gemensam samförvaltning.

Arbetet med att vidareutveckla finanspolicyn med etiska positiva kriterier som tydliggör etiska motiv till investeringsbesluten har fortsatt under året.

Under 1998 har genom stora testamentsdonationer det bokförda värdet på kapitalplaceringsaktier och obligationer ökat.

Förvaltning aktieportfölj

1998 blev ett oroligt, men på slutet ändå starkt börsår. Världsindex gick upp med 21 procent och Stockholmsbörsen steg med 10 procent.

I Sverige blev det viktigt att investera i rätt bransch och företag. Utvecklingen mellan branscher varierade mycket med störst uppgång för handel, telekom och IT/data medan tung cyklisk verkstad överlag gick tillbaka liksom skog, fastighet, bygg och rederi. Överlägsen vinnare 1998 blev Nokia med en uppgång på 250 procent.

Grundläggande strategi för aktieportföljen i likhet med tidigare år är att, förutom en bas med stabila större företag, fokusera på enskilda aktier med strukturella case-förutsättningar. Fokus har legat på telekom och IT-företag. Detta har resulterat i en avkastning på 32 procent (28) i jämförelse med Affärsvärldens generalindex som steg med 10 procent (25) och Findatas avkastningsindex som steg med 13 procent (27). Framför allt har stora innehav i Nokia, Entra Data, Sigma och Ericsson bidragit till den goda avkastningen.

För att öka riskspridning har under året möjligheten att investera i enskilda nordiska aktier, noterade på övriga nordiska börser, öppnats. Tillsammans med utlåning av aktier har detta bidragit till meravkastning liksom optionsstrategier i riskbegränsande syfte.

De procentuellt största innehaven per 31 december 1998 var Nokia (20,8), Ericsson (10,6), Astra (5,9), Entra Data (5,6), Segerström & Svensson (4,6), Netcom (3,1), Helsinki Telephone (2,0), TT Tietotehdas (1,76), Sigma (1,75) och OEM International (1,68).

Förvaltning räntebärande portfölj

Ränteutvecklingen under året har inneburit fortsatt lägre räntor. Den tioåriga statsobligationen har gått ner till låga 4 procent från att ha inlett året på nivån 6 procent. Även den kortfristiga räntan har gått ned. En 6 månaders statsskuldväxel noterades vid årets utgång i 3,33 procent, en nedgång med en procentenhet under året.

Den räntebärande portföljens avkastning under året uppgick till 9,4 procent (5,3).

Förvaltning ideella innehav

Under året har nyinvestering skett i Biosensor Applications Sweden AB med 3,2 miljoner kronor. Företaget har utvecklat en konstgjord hundnos att användas i minröjning men även vid exempelvis tullstationer och flygplatser för att lokalisera vapen och narkotika. Verksamhetsidén ligger mycket nära Svenska kyrkans grundläggande värderingar. För investeringen har verksamhetsdestinerade medel inom Lutherhjälpen använts.

I övrigt består placeringarna dels av andelar i Ecumenical Development Cooperative Society (EDCS), dels i form av utlåning till EDCS och Kyrkornas u-fond. EDCS finansierar i sin tur projekt i tredje världen, t.ex. finansiering av verktyg till snickare och fiskebåt till fiskekooperativ. På andelarna i EDCS har erhållits 2 procent i utdelning och på reverserna i Kyrkornas u-fond har erhållits 1,73 procent i ränta. Däremot löper reversen på 19,8 miljoner kronor till Stichtung EDCS Funds Management utan ränta och avsikten är att motsvarande kapitalbelopp skall lämnas som anslag till EDCS vid reversens förfall år 2000. Totalt har den ideella portföljen uppnått 5,4 (0,8) procent i avkastning inklusive orealiserad värdestegring.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång

Styrelsen har i mars 1999 beslutat att utse Leni Björklund till ny generalsekreterare.

Vid ombudsmötet i augusti 1998 beslutades att hos Kyrkofonden anhålla om ett engångsanslag på 35 miljoner kronor för att sanera ekonomin avseende verksamheten vid Ansgarsliden. Anslag har i mars 1999 beviljats SFRV från Kyrkofonden om 35 miljoner kronor. Av detta har 30 miljoner kronor räntefritt utlånats till Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum. Vidare har 2 miljoner kronor lämnats som villkorat aktieägartillskott och 3 miljoner kronor har lämnats i räntefritt lån till Svenska Kyrkans Utbildnings AB.

I januari har fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem förvärvats från Stiftelsen Svenska kyrkans mission.

Styrelsens arbete med ekumenik, kyrkorätt, information och samhällsfrågor

Ekumeniskt arbete

Innebörden av den ekumeniska förpliktelsen ställdes i blixtbelysning i samband med visningen av fotoutställningen »Ecce Homo« under kulturnatten i Uppsala i september. Innebar bildvisningen att Svenska kyrkans syn på homosexualiteten var sådan att det ekumeniska samarbetet skulle tonas ner? Eller tydliggjorde bildvisningen att skillnaderna i uppfattningar i denna fråga främst gick inom kyrkorna, inte mellan dem?

Inom Sveriges Kristna Råd ledde utställningen till en fördjupad diskussion om enheten, enhetens väg och mål. Någon brytning mellan samfunden var aldrig på tal. Däremot enades kyrkoledarna om att tillsammans arbeta med frågor om människosyn och synen på sexualitet och homosexualitet från olika perspektiv.

Sveriges Kristna Råd är ett viktigt forum för ekumenisk samverkan mellan de fyra kyrkofamiljerna i Sverige: den evangelisk-lutherska, den romersk-katolska, den frikyrkliga och den ortodoxa. Under året har rådet omorganiserats, personalstyrkan minskats och ett nytt arbetssätt skall introduceras. Det innebär att enskilda samfund i framtiden kan få hela den samlade kristenhetens uppdrag att arbeta med en viss fråga.

De ekumeniska samtalen har fortsatt under året. I dialogen med Svenska Missionsförbundet har kyrkornas kyrkoordningsförslag och konstitution utgjort grund för arbetet. Med Svenska Baptistsamfundet har de historiska kontroverspunkterna belysts. En konferens om innebörden av ekumeniska överenskommelser ordnades inom Nordiska ekumeniska rådet.

Arbetet med den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen, som utarbetats inom Lutherska världsförbundet (LVF) och Vatikanens enhetsråd, har fortsatt. Både LVF och enhetsrådet har bejakat dokumentets innehåll, men vissa frågor finns fortfarande kvar att lösa innan dokumentet kan undertecknas.

Dialogen med Stockholms katolska stift resulterade under året i ett gemensamt dokument om kyrkosynen, »Kyrkan som sakrament«. Arbetet med en nordisk luthersk-katolsk kommission avstannade i väntan på att frågan om den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen skall avgöras. Med de ortodoxa och österländska kyrkorna ordnades ett seminarium under hösten.

Svenska kyrkan står i nära samverkan med de lutherska kyrkorna inom LVF. Under året har Svenska kyrkan beslutat sig för att stödja en nyinrättad fond vars avkastning skall garantera ekonomisk säkerhet för LVF:s framtida arbete.

Inom Borgågemenskapen - de nordiska och baltiska lutherska kyrkorna och de anglikanska kyrkorna på de brittiska öarna - har den första kyrkoledaröverläggningen hållits i Åbo, Finland. Genom samverkan med Fjellstedtska skolan har kurser ordnats för präster som förbereder sig för tjänst i England och många vänstiftsrelationer är på väg att skapas mellan stift inom Svenska kyrkan och inom de anglikanska kyrkorna.

Konferensen för europeiska kyrkor har fortsatt arbetet med att integrera de sociala frågorna inom rådets verksamhet.

Kyrkornas världsråd, som tillkom för 50 år sedan, samlades till generalförsamling i Harare, Zimbabwe, i december. Den ekumeniska förpliktelsen förnyades. För att bearbeta skillnader mellan västerländska, ortodoxa och österländska kyrkor i synen på frågor som bland annat rör kyrkans ämbete, sexualiteten och inklusivt språk kommer en särskild kommission att tillsättas.

Kyrkorätt och organisation

De förestående relationsförändringarna mellan Svenska kyrkan och staten har präglat arbetet under året. I början av 1998 lades ett förslag till ny kyrkoordning för Svenska kyrkan fram. Därmed avslutades ett arbete som pågått sedan 1996 och som engagerat ett hundratal personer.

Förslaget till ny kyrkoordning publicerades i sex volymer och remitterades till landets alla församlingar, samfälligheter och stift samt till vissa andra kyrkliga och statliga organ. Cirka 2 900 remissyttranden inkom under remisstiden som gick ut den 1 oktober 1998.

Yttrandena bestod i första hand av ifyllda svarsformulär som lämnades till Statistiska centralbyrån för bearbetning och analys. Mer än 2 000 yttranden innehöll också skriftliga kommentarer till olika delar av kyrkoordningsförslaget. För att underlätta remissarbetet gjordes många informationsinsatser i samarbete med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och stiften.

Remissinstansernas syn på kyrkoordningsförslaget var mestadels positiv och förslaget tillstyrktes överlag av en majoritet av de tillfrågade. Endast när det gäller frågan om sänkt rösträttsålder i kyrkan kunde en negativ majoritet noteras. Andra omdiskuterade frågor var omfattningen av kyrkans skogsinnehav och prästernas anställningsformer.

Information

Arbetet med Svenska kyrkans mediestrategi har fortsatt och en kommunikationsutbildning för förtroendevalda och anställda inom Svenska kyrkan har utformats. En utbildning genomfördes med 26 deltagare, två från varje stift. Arbetsgruppen för opinionsfrågor har föreslagit att ett nätverk bildas av sakkunniga - biskopar, kyrkomötesledamöter, förtroendevalda, präster och andra anställda - för att Svenska kyrkan aktivt skall delta i samhällssamtalet.

Svenska kyrkans medieutredning har fortsatt sitt arbete. I december överlämnades en delrapport angående frågan om medlemstidning för Svenska kyrkan. Utredningen skall vara klar vid årsskiftet 1999/2000.

Under det gångna året har media rapporterat om en rad frågor gällande Svenska kyrkan. Den fråga som uppmärksammats mest rör kyrkan och homosexualiteten. Vidare har media speglat bland annat arbetet med ny kyrkoordning, ärkebiskopens resa till Mellanöstern samt Kyrkornas världsråds generalförsamling i Harare.

Svenska kyrkans hemsida kan registrera ett ökande antal besök och under december 1998 hade hemsidan i genomsnitt 936 besök per dag (18 932 träffar). Kyrkomötet direktsändes via Internet och i samband med Svenska kyrkans missions (SKM) missionsinsamling »De fattigas gemenskap« gjordes en stor satsning, då två svenska och två latinamerikanska webbplatser utvecklades och sedan kontinuerligt uppdaterades.

Svenska kyrkans InformationsService har under 1998 tagit emot närmare 25 000 samtal om allt från materialbeställningar till frågor om Svenska kyrkans verksamhet. 93 procent av ärendena har åtgärdats samma dag. Bara under årets fyra sista månader har dessutom cirka 3 000 fax- och postärenden och 900 e-postärenden inkommit och 200 besökare tagits emot. Ärendena rör både Svenska kyrkans arbete i Sverige och utomlands.

Kyrka och samhälle

SFRV:s styrelse är engagerad i en rad frågor som rör kyrkans samhällsansvar. Svenska kyrkan är aktiv i Föreningen för Rättvisemärkning, Sverige och ger ett omfattande stöd till Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Svenska kyrkan är engagerad i Fonden för mänskliga rättigheter och har också ställt sig bakom »Jubel 2000«, som är en internationell ekumenisk kampanj med syfte att förmå de rika länderna att inför tusenårsskiftet skriva av skulderna för jordens fattigaste länder.

SFRV:s styrelse har under året fortsatt arbetet med att vidareutveckla kriterier för aktieplaceringar. Ett uppdrag har lämnats till Lutherhjälpen att formulera en Svenska kyrkans helhetssyn på frågorna om vapenhandel och bistånd.

Det viktiga dialog- och kunskapsöverföringsprojektet »Svenska kyrkan och islam« har fullföljts. De utbildningar som projektet anordnat har varit mycket eftersökta både av medarbetare i Svenska kyrkans församlingar och från exempelvis skolans sida.

En stor verksamhet bedrivs av Svenska kyrkans miljövärn. Det gångna året har dominerats av satsningen »Kyrka - Miljö 2000«, som innebär lansering av ett Svenska kyrkans miljödiplomeringsprogram för all verksamhet och drift. Handledare och kursledare har utbildats för alla stift. Svenska kyrkans miljövärn svarar för kontinuerlig rådgivningsservice i kyrkans miljöomställningsarbete. Samverkan sker med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och Sveriges Kristna Råd (SKR). Kommuner, landsting och de europeiska kyrkornas miljösamordnare har visat intresse för att använda den certifieringsmodell som miljövärnet utvecklat.

Genom avtal med landets diakoniinstitutioner drivs utvecklings- och utbildningsarbete inom områdena arbetsliv, handikappfrågor, kris- och katastrofhantering, brottsofferarbete, familjerelationsfrågor och frivilligarbete.

Hos SFRV:s styrelse finns också ett ansvar för det centrala arbetet med fredsfrågor inom Svenska kyrkan. Styrelsen är företrädd i Svenska FN-förbundets styrelse. Genom SKR är Svenska kyrkan med i den svenska sektionen av World Conference on Religion and Peace, ett internationellt och interreligiöst organ för fredsfrågor.

En stor del av arbetet med de teologiska frågeställningar som ligger till grund för kyrkans arbete med samhällsfrågor sker i Svenska kyrkans teologiska kommitté, som är gemensam för SFRV:s styrelse och biskopsmötet. Som ett led i arbetet med socialetiska frågor har kommittén inlett en seminarieserie om kyrkans ansvar för social och ekonomisk rättvisa.

Svenska kyrkans kyrkomötes kulturpris 1998 tilldelades Elisabeth Hermodsson.

Rådens arbete

Svenska kyrkans forskningsråd

Forskningsrådet skall främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för Svenska kyrkan. I huvudsak arbetar rådet inom temaområdena religionssociologi, teologi och etik, internationella frågor samt kyrko- och teologihistoria. Skriftserierna »Tro & Tanke« och »Tro & Tanke/Supplement« är rådets viktigaste informationskanaler.

Inom området religionssociologi har arbetet med församlingsstatistiken fortsatt och ett stort antal temainriktade attitydundersökningar har genomförts i samarbete med andra. Bland annat har attityder till kyrkobyggnaden, församlingslivet i Västerås stift, kantorsutbildning i församlingen samt Svenska kyrkans musikliv undersökts. Ett utvecklingsarbete om metoder för kvalitetsförbättringsarbete knutet till de kyrkliga handlingarna har också påbörjats.

Inom teologi och etik har främst frågor inom familjeliv, bioetik, djuretik och socialetik bearbetats. Till allra största delen har detta skett genom nätverksarbete.

Arbetet med internationella frågor, missiologi, religionsteologi och ekumenik har främst varit relaterade till Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet, men också till stift och församlingar inom Svenska kyrkan. Verksamheten har inneburit ett aktivt deltagande i olika kyrkliga utbildningar. Särskilt har frågor om New Age uppmärksammats.

Verksamheten inom kyrko- och teologihistoria har främst finansierats med externa forskningsmedel. Under hösten kom den första volymen av åtta i serien Sveriges kyrkohistoria ut med titeln »Missionstid och tidig medeltid«. Manuskript till de två följande volymerna har färdigställts under året. Rådet genomförde inom ramen för projektet »Folkkyrka - nationell identitet - internationell nyorientering« en internationell konferens med Forskningsavdelningen som arrangör.

Svenska kyrkans kulturråd

Kulturrådet skall verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan. Det skall också främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet och stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden.

En viktig del av årets arbete har varit kulturprojekt inom ramen för Stockholm Kulturhuvudstad 98. Rådet valde att göra spjutspetssatsningar tillsammans med personer och institutioner som kyrkan vanligtvis inte samarbetar med, så att satsningarna kan få spridning och betydelse även efter 1998.

En sådan satsning var konstprojektet »Ordet« som startade på Marie Bebådelsedag och pågick över påsken. Projektet bestod dels av utställningar på offentliga platser och i kyrkor, dels av en långfredagsandakt, en påskdagshögmässa och en dramatisering. De tre sistnämnda TV-sändes.

Rådet inbjöd också till »Söndagsfilmen«, en serie filmvisningar och seminarier tillsammans med Stockholms stift, Sveriges Kyrkliga Studieförbund och Folkets Bio/Zita, som väckte stort intresse.

Under året har rådet också varit engagerat i kyrkomusiksymposiet i Stockholm och inspirations- och fortbildningsdagar för SKS-anställda, församlingsanställda, förtroendevalda och kulturarbetare. Rådet var medarrangör till projektet »Släpp Psaltaren loss«, som var en inbjudan bland annat till folkhögskolor att i musik-drama-bild-ljud tolka några psaltarpsalmer. Med stöd från projektet »Kultur i hela landet« inbjöds skådespelare, teatervetare, författare, präster och teologer till teaterseminarium i Kivik i Skåne.

Kulturtidskriften »Vår Lösen« har fått utökat stöd och fortbildning för journalister kring religionsmöten har stöttats. Samarbetet med olika kyrkliga kulturcentra har utvecklats, liksom kontakterna med olika organ inom kulturområdet som Statens Konstråd och Konstnärernas Riksorganisation. Dessutom har rådets roll som rådgivare och förmedlare av kontakter mellan kulturarbetare och församlingar/stift tagits alltmer i anspråk.

Svenska kyrkans samiska råd

Samiska rådet har till uppgift att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv. Rådet skall också bevaka frågor som rör samernas rättsliga förhållande i kyrka och samhälle, och främst deras likaberättigande inom Svenska kyrkan.

Ett omfattande arbete med översättning av de kyrkliga böckerna till samiska pågår. I början av året utkom Nya testamentet på nordsamiska och togs emot vid en gudstjänst i Gällivare. Översättning av kyrkohandboken till samiska fortsätter, liksom av psalmer och sånger.

För att inspirera samisk ungdom till engagemang och tjänst i Svenska kyrkan har ett undervisningsmaterial för konfirmandarbete bland samer tagits fram och foldern »Samer behövs i Svenska kyrkan« har tryckts på nord-, lule- och sydsamiska samt på svenska.

Samiska representanter har deltagit i flera internationella sammanhang under året. Vid urfolkens möte i Karasjokk, anordnat av Kyrkornas världsråd (KV) och Norska kyrkans samiska råd, deltog två representanter och vid KV:s generalförsamling i Harare deltog Samiska rådets ordförande som officiell delegat från Svenska kyrkan. Rådets vice ordförande har varit inbjuden till ainufolket i Japan.

Samiska rådets kulturstipendium 1998 tilldelades prosten Johan Märak för hans insatser särskilt för det samiska språkets ställning och uttrycksformer i gudstjänstlivet.

Trossamfundens beredskapsråd

Trossamfundens beredskapsråd ansvarar för att praktiskt leda och samordna Svenska kyrkans och samverkande trossamfunds beredskapsförberedelser. Verksamhetens inriktning utgår från försvarsbeslut och andra dokument som fastställs av ansvariga totalförsvarsmyndigheter. Rådet är ett samverkans- och beredningsorgan underställt Centralstyrelsen.

Utifrån det nya försvarsbeslutet har en målbild för den kyrkliga beredskapen tagits fram under året. Detta har skett i samråd med Styrelsen för psykologiskt försvar, Överstyrelsen för civil beredskap, stiften, ett hundratal församlingar och samfälligheter samt samverkande trossamfund. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete av övningsverksamheten för den kyrkliga beredskapen och genomförandet av en personalförsörjningsrutin under höjd beredskap.

Ett omfattande utbildningsprogram inom kris- och katastrofområdet har arbetats fram i samarbete med Svenska kyrkans kriscentrum på Vårsta diakonigård i Härnösand.

Fortsatta initiativ har tagits för att öka samverkan med både egna aktörer, myndigheter och organisationer som har totalförsvarsuppgifter. Bland annat detta har lett till att Svenska kyrkan under året blivit medlem i Centralförbundet Folk och Försvar.

Rådet har också varit engagerat vid den tragiska branden i Göteborg då ett 70-tal ungdomar omkom.

EFS-rådet

EFS-rådet är det organ inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) som beslutar i frågor angående Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens (EFS) utlandsarbete. Rådet består av samma ledamöter som EFS styrelse. Dess arbete regleras i avtal mellan SFRV och EFS.

EFS utlandsuppdrag prioriterar följande områden: kyrko- och församlingsutveckling, teologisk utbildning och reflektion, hälso- och sjukvård, utbildning och integrerade utvecklingsprogram samt katastrofarbete.

EFS samverkar med självständiga kyrkor och organisationer i Afrika och Asien och bidrar med anslag till församlingsarbete och utvecklingssamarbete. Tillsammans med dessa verkar EFS för ömsesidighet i samarbetet, att minska negativt beroende och stärka den lokala gruppens självtillit. Eftersom arbetet i många fall utförs i delar av Afrika som drabbas av krig och naturkatastrofer, ställs EFS tillsammans med sina partner inför speciella uppgifter. Dessa är akuta insatser till flyktingar, behov av en långsiktig och hållbar utveckling, bearbetning av frågor om orsaker till orättfärdig fördelning av tillgångar och makt, synen på demokrati och mänskliga rättigheter.

EFS vill i samverkan med kyrkor och andra organ delta i arbetet för fred, som en grundval för utveckling och människors självbestämmande. EFS kallar, utrustar och sänder missionärer för att möta de behov av utbildning av personal som olika verksamheter kräver.

Svenska kyrkans församlingsnämnd

Svenska kyrkans församlingsnämnd vill i samverkan med stift och församlingar aktivt bidra till Svenska kyrkans utveckling som levande folkkyrka. Arbetet bedrivs i många olika former inom de tre områdena gudstjänst, diakoni och samhällsfrågor samt undervisning och evangelisation.

Utvecklar nätverk

En stor del av Församlingsnämndens verksamhet handlar om att skapa och utveckla nätverk och att bereda mötesplatser för erfarenhetsutbyte och reflektion både inom landet och utomlands. Arbetet kräver uthållighet och omsorg och är inte alltid lätt att se, men är en förutsättning för att nämndens verksamhet skall vara ett stöd för framför allt stiften.

Större utrymme för barn och ungdomar

Barn och ungdomar har fått en tydligare plats i nämndens verksamhet under det gångna året. Arbetet bedrivs i nära relation med Svenska Kyrkans Unga.

Arbetet med riktlinjer för Svenska kyrkans arbete bland barn i åldrarna 0-14 år håller på att avslutas. Detsamma gäller de reviderade riktlinjerna för Svenska kyrkans skolkyrkoarbete.

En rad projekt kring barn- och ungdomsmusik har pågått under 1998. Bland annat pågår ett samarbete med kyrkomusikerutbildningen vid landets musikhögskolor. För att bidra till en integrering av barn- och ungdomsperspektivet i Svenska kyrkan har arbetet med ett material kring barn- och ungdomsfrågor påbörjats i samarbete med Svenska Kyrkans Unga, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) och KFUK.

Nämnden deltar aktivt i arbetet mot barnprostitution genom organisationen ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes). Under året resulterade arbetet för ett totalförbud av all hantering av pornografiska alster med barn i att lagstiftningen förändras. Fyra seminarier på temat »Blunda eller se« har anordnats i samarbete med Svenska Kyrkans Unga.

Församlingsnämnden har under året anslutit sig till Nätverket för barnkonventionen. För att uppmärksamma barns och ungas situation, såväl nationellt som internationellt, har ett samarbete med stiften för firandet av den Internationella Barndagen den 5 oktober inletts.

Konfirmandtiden - ett förtroende

Konfirmationsseden är vikande, men fortfarande stark, med nästan 50 000 konfirmander. Det är ett stort förtroende som visas kyrkan. I nära samverkan med stiftens konfirmandkonsulenter fortsätter utvecklingen av det konfirmandpedagogiska arbetet och uppföljningen av riktlinjerna för konfirmandarbetet.

Som ett hjälpmedel i konfirmandarbetet bland förståndshandikappade har under året undervisningsmaterialet »Jag och Gud« getts ut i samverkan med SKS, Frikyrkliga Studieförbundet, Svenska Missionsförbundet och Verbum. Utgivningen av tidningen »Aktuellt i konfirmandarbetet« fortsätter. Upplagan har stigit med drygt 100 prenumerationer under året.

Plats för vuxna

Intresset för att utveckla frivilligarbetet har ökat under senare år vilket också kommit till uttryck i verksamheten. Diakonistiftelsen Stora Sköndal bedriver genom avtal med Församlingsnämnden en omfattande verksamhet under namnet Svenska kyrkans centrum för volontärverksamhet och frivillighet.

I uppföljningen av de två avslutade projekten »Tidernas kyrka« och »Folkkyrkostudien« betonas vikten av att ge utrymme för församlingsbornas engagemang och ansvarstagande i församlingen. Ett utbildnings- och idématerial för lekmännens aktiva ansvarstagande i gudstjänstarbetet har getts ut i form av en bilaga till Kyrkans Tidning. Höstens inspirationsdagar för anställda och förtroendevalda, Olofsdagarna, hade temat »Med gemensamma krafter« och samlade 250 deltagare.

Församlingsnämnden har under många år arbetat med frågor som berör svårigheter med anknytning till sexualitet, till exempel sexuella övergrepp, barnprostitution, abort och homosexualitet. För att skapa en plattform för det fortsatta arbetet har ett treårigt projekt inletts som i stället tar sin utgångspunkt i en positiv syn på sexualiteten som en glädje och en Guds gåva.

Ett intensivt arbete pågår med anledning av den nya bibelöversättningen som blir klar den första advent 1999. Viljan är att stärka det goda vuxna bibelsamtalet och på så sätt uppnå ett förnyat bibelanvändande i Svenska kyrkan. I nära samverkan med Verbum Förlag och Svenska Bibelsällskapet finns en samordningsgrupp som leder utbildnings- och informationssamordningen med stift och studieavdelningar. I samordningsgruppen finns representanter för Församlingsnämnden, Kulturrådet, EFS, Svenska Kyrkans Unga och SKS. Gruppen ansvarar för utgivningen av nyhetsbrevet »Inför Bibel 2000«.

Världsvid gemenskap

Församlingsnämndens engagemang i invandrar- och flyktingarbetet sker på olika sätt, bland annat genom remissarbete, konferenser, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar samt ett omfattande nätverksarbete både nationellt och internationellt. Kyrkor och humanitära organisationer i Sverige har beslutat fördjupa sitt samarbete i flykting- och integrationsfrågor och samarbetet med olika myndigheter håller på att utvecklas och finna nya former.

Ett arbete pågår kring hur stipendieprogrammet »Ung i den världsvida kyrkan« skall utformas och hur stipendiaternas internationella erfarenheter bättre skall tas till vara.

Församlingsnämnden har varit aktiv i koalitionen för kampanjen Jubel 2000 som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000. Kampanjen omfattar cirka 50 svenska folkrörelser, och den internationella kampanjen pågår i ett 80-tal länder.

I förslaget till den nya kyrkoordningen har församlingens uppdrag ingen gräns mellan nationell och internationell mission och diakoni. Därför ingår nämnden för Svenska kyrkans mission som företrädare för den internationella verksamheten i det arbete som Församlingsnämnden initierat för att stödja stiften i frågorna kring församlingsinstruktionen.

Catarina Agrell

Ordförande

Svenska kyrkans utbildningsnämnd

Svenska kyrkans utbildningsnämnd ansvarar för den samlade utbildningsplaneringen för Svenska kyrkan, främjar rekryteringsarbetet för kyrkliga tjänster och utbildningar och utvecklar kyrkans pedagogiska verksamhet. Nämnden är huvudman för pastoralinstituten i Lund och Uppsala.

Främjar rekrytering

Nämnden tillhandahåller och sprider information om Svenska kyrkans utbildningar och stödjer stiftens rekryteringsarbete. Detta sker bland annat genom att mötesplatser ordnas för rekryteringsansvariga och representanter för utbildningsinstitutionerna och att nämnden medverkar vid utbildnings- och arbetsmarknadsmässor.

Nämnden försöker nå ungdomar med information om olika utbildningsvägar så tidigt som möjligt. Målet är att på sikt få fler yngre sökande till de kyrkliga utbildningarna, i synnerhet till den karitativa profilutbildningen där många av de studerande är äldre. Nämnden arbetar också med att dimensionera utbildningsplatserna så att de bättre svarar mot församlingarnas behov.

Kyrkliga grundutbildningar - fyra profiler

Svenska kyrkan ger yrkesutbildningar med fyra olika profiler: pastoral, karitativ, musikalisk och pedagogisk. Dessutom ingår Svenska kyrkans grundkurs som en del i den kyrkliga yrkesutbildningen. Kursen omfattar en termins studier och har givits på 13 folkhögskolor.

Den karitativa profilutbildningen, som utbildar blivande diakoner, har bedrivits på tre diakoniinstitutioner: Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap och Vårsta diakonigård. Den pastorala profilutbildningen gavs under året på de två pastoralinstituten i Lund och Uppsala. Folkhögskolorna i Jämshög och Sigtuna har bedrivit den pedagogiska profilutbildningen, som utbildar blivande församlingspedagoger. Den tvååriga kyrkomusikerutbildningen gavs under året på fem folkhögskolor: Oskarshamn, Sjövik, Geijerskolan, Mellansel och Skara stifts folkhögskola samt på Ersta Sköndal högskola och musikhögskolan i Malmö.

Ett av nyckelorden i de kyrkliga utbildningarna är samverkan. Motivet för detta är att de studerande lättare skall kunna arbeta tillsammans med övriga i arbetslaget, förtroendevalda och frivilliga när de kommer ut i tjänst i församlingarna. För att stärka samverkan mellan de olika profilutbildningarna har en speciell satsning gjorts på lärardagar.

Nämnden har utvärderat utbildningsreformen från år 1990. Det arbetet finns samlat i rapporten »Rätt kurs?«. Utvärderingen ger reformen godkänt, påtalar både styrkor och svagheter och ger synpunkter på hur reformen kan utvecklas. I december initierade därför nämnden ett arbete med de kyrkliga yrkesutbildningarna för att vidareutveckla dem.

Kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete

Under året har ett arbete med pedagogiska utvecklingsfrågor bedrivits med fokus på anställdas, förtroendevaldas och frivilligarbetares kompetensutveckling. Tillsammans med Församlingsnämnden har arbetet med att revidera dokumentet »Undervisning för alla, mål och grundprinciper i Svenska kyrkans undervisning« påbörjats.

Nämnden har antagit en kompetensutvecklingsplan för förtroendevalda i Svenska kyrkan och beslutat att både följa och stödja utvecklingen inom området. Detta skall ske tillsammans med stiften, arbetsgivarorganisationen Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS).

Under hösten har en ny omgång av den vuxenpedagogiska utbildningen på 20 poäng för lärare på de kyrkliga utbildningarna och tjänsteinnehavare med pedagogiska uppgifter på stifts- och nationell nivå startat. Likaså har en kompletterande vuxenpedagogisk utbildning på fem poäng börjat. Kursen ligger på 40-poängsnivå och syftar till att vidareutveckla det vuxenpedagogiska arbetet i Svenska kyrkan.

Samverkan för framtiden

Medvetenheten om pedagogiska frågor har ökat markant i Svenska kyrkan och kyrkan är på väg att bli en livskraftig folkkyrka byggd på folkrörelse- och folkbildningstradition i ett samhälle präglat av kulturell mångfald. Traditionen behöver konfronteras med det nya årtusendet och med nätverkstankar snarare än hierarkier. Samverkan sker kontinuerligt med SKS, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, stiften och de olika utbildningsanordnarna i kyrkan, med idéburna organisationer, myndigheter, folkhögskolor, universitet och högskolor.

Nämnden vill verka för att det finns kyrkliga utbildningar som rustar medarbetare för församlingarnas behov både idag och i framtiden.

Sigvard Härnring

Ordförande

Svenska kyrkans mission

Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) skall samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

Ett gemensamt missionsuppdrag

Under SKM:s 125-åriga historia har många långsiktiga relationer med kyrkor och ekumeniska organ i Afrika, Asien och Latinamerika utvecklats och fördjupats. Kyrkor som SKM en gång var med om att grunda är nu självständiga och växer av egen kraft. Det finns inget ensidigt givande och mottagande. Medvetenheten om detta har ökat, men strukturer och relationer behöver kontinuerligt förändras, så att det gemensamma missionsuppdraget blir så tydligt som möjligt.

SKM:s möjligheter påverkas av vad som sker i omvärlden - en värld som präglas av växande klyftor, ekonomisk oro och krig i många länder. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea smittar av sig på kyrkorna i regionen och hämmar det långsiktiga arbetet. I Egypten och Indien lever kristna under press, ibland rentav i förföljelse. Fredsprocessen i Mellanöstern har stannat av, hopplösheten sprider sig och nya motsättningar, till exempel mellan kristna och muslimska palestinier, uppstår.

Kyrko- och församlingsutveckling

Ordet mission är mångtydigt. Svenska kyrkan som helhet har inte en gemensam tolkning av sitt missionsuppdrag. I mötet med andra religioner prövas förhållningssätt och identitet. Många samarbetspartners, som ofta är trängda minoritetskyrkor, söker sina egna uttryck för att vara kyrka i mission. Därför är teologisk utbildning och gemensam reflektion en så viktig del i SKM:s samarbete med kyrkor runt om i världen.

Största delen av SKM:s anslag går till kyrko- och församlingsutveckling. Flera kyrkor i Afrika och Asien växer snabbt. Det behövs stora insatser för att stödja och rusta gamla och nya församlingar och stärka kyrkornas organisation, utbildning och teologiska arbete. Det handlar inte främst om ekonomiskt stöd utan också om att dela andliga och personella resurser. I ett försök att minska ekonomiskt beroende har spar- och kreditprogram fått ökad betydelse. Lokala inkomstbringande projekt tillför lokalt kapital, som kan användas till att finansiera egna projekt.

Många insatser är inriktade på icke-formell utbildning av fattiga och marginaliserade, bland dem särskilt kvinnorna. Målet är befrielse från ovärdiga levnadsvillkor och förtryckande strukturer.

Arbetet för mänskliga rättigheter är brett och varierat. I exempelvis Centralamerika handlar det om en demokratiutveckling där ursprungsbefolkningen får inflytande och tillgång till den jord som gått dem ur händerna.

Hälso- och sjukvård är av tradition ett viktigt verksamhetsområde för SKM. Målen för arbetet har teologiska och vårdetiska grunder, men i arbetet måste stor hänsyn tas till lokala behov och gamla relationer. I Tanzania och Etiopien har finansieringen av kyrkans hälso- och sjukvårdsarbete utretts under året.

Ett omfattande freds- och försoningsarbete pågår i Liberia. SKM:s goda relationer till den lokala lutherska kyrkan och andra inhemska organisationer samt Lutherhjälpens tidigare engagemang i Liberia har gjort denna insats möjlig. Den är ett exempel på det integrerade Kyrkokansliets stöd för gemensamma insatser.

Brobyggare mellan kristna

SKM är en brobyggare mellan kristna i olika delar av världen och deltar därför i arbetet i globala ekumeniska organ som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Tre arbetsområden i Sverige är utbildning, information och insamling. SKM är beroende av alla ombud, som arbetar ute i stiften. Att hålla deras engagemang vid liv och att rekrytera inte minst ungdomar är av avgörande betydelse. Under året har en mängd utbildningsaktiviteter genomförts med detta som mål.

En ombudsresa till Centralamerika, konfirmandprojekt med information och insamling till ett speciellt land, u-seminarium i Rättvik, stipendiatprogram och utbytesprogram samt en mängd internationella gäster har tillsammans bidragit till att öka engagemanget.

På många sätt sprider SKM information både om sitt eget och sina partners arbete samt om situationen i länder i tredje världen. En video producerad i Nicaragua och El Salvador, tidningen »Mission«, årsboken och en informationsbroschyr om SKM är exempel på informationsinsatser.

Missionsinsamlingen med temat »De fattigas gemenskap« var detta år inriktad på Centralamerika. En stor IT-satsning med bland annat en adventskalender från Guatemala var ny för året. Insamlingsresultatet blev rekordstort: 25,4 miljoner kronor.

Hela Svenska kyrkans redskap

SKM har under året haft 68 missionärer i tjänst. De är ett omistligt uttryck för relationer mellan de mottagande kyrkorna och den sändande. Missionärernas roller och uppgifter förändras efterhand. Därför är det nödvändigt att analysera och bearbeta frågan om missionärerna.

SKM är hela Svenska kyrkans redskap. I den världsvida kyrkan har alla kyrkor behov av varandra. Ingen kyrka klarar ensam att utföra Guds mission och att reflektera över vad det innebär att vara kyrka i sin tid och sin miljö.

Efter några år av organisationsförändring är det därför viktigt att ideologiskt och teologiskt arbete åter får komma i förgrunden. Genom riktlinjer och idématerial kan SKM bidra till att Svenska kyrkan blir rustad för sin uppgift att vara en kyrka i mission, med ansvar och delaktighet i hela den världsvida kyrkan.

Jonas Jonson

Ordförande

Svenska kyrkan i utlandet

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) har uppdraget att bedriva Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar som under en längre eller kortare tid befinner sig utanför Sveriges gränser.

Ökat antal besökare

Nämnden för SKUT kan med stor glädje konstatera att antalet besök i utlandskyrkornas olika aktiviteter fortsatt att öka och under året uppgick till cirka 850 000. Uppdraget att nå svenskar i utlandet med Svenska kyrkans verksamhet uppfylls, men visar samtidigt på ökande behov.

Målgruppen är sedan länge lika differentierad som Sveriges befolkning. Sjöfolket, som tidigare dominerade i utlandskyrkans arbete, är numera en av många grupper i utlandskyrkan. Antalsmässigt är huvudgrupperna idag »fastboende«, kontraktsarbetare, turister och de ökande skarorna av studenter, au-pairer och arbetssökande.

Levande fyrklöver

I förslaget till den nya kyrkoordningen uttrycks kyrkans uppdrag med orden gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. Dessa ord kan sägas vara den levande fyrklöver som är verksamheten vid SKUT:s kyrkor.

Gudstjänster och andakter utgör verksamhetens centrum och samlade runt 230 000 deltagare under året. Särskilt i världsstäderna och på turistorterna har gudstjänstlokalerna varit överfyllda och blivit ett positivt problem att lösa.

Undervisning sker i många olika former. Särskilt betydelsefull är barn- och familjeverksamheten, där behovet är stort både för barn och föräldrar att få mötas med kyrkliga förtecken på modersmålet. Med stora uppoffringar på grund av långa avstånd skjutsas ungdomar i konfirmandåldern till läsning, som allt oftare blir en spännande blandning av personliga möten och kontakter över Internet.

Ett växande antal människor i 20-årsåldern som kommer i kontakt med utlandskyrkan bestämmer sig för att konfirmeras. Till undervisningen hör också de många samtals- och bibelstudiegrupper som ger fördjupning i tros- och livsåskådningsfrågor.

Liksom i Sverige är musiken och körsången en mycket betydelsefull del i utlandsförsamlingens liv. Ett stort antal ungdomar »ramlar« årligen in i kören som blir en viktig samlingsplats och för många också en inkörsport till kyrkans övriga liv.

Bred kontaktyta

Mission är ett ord som täcker det som i SKUT-sammanhang beskrivs som den unika möjligheten till evangelisation. Möjligheten föds i den breda kontaktyta med människor som utlandskyrkan får, just för att den finns i utlandet.

Utlandskyrkan blir en samlingspunkt man söker sig till, och många ser kyrkan och dess budskap för första gången. Detta betyder naturligtvis inte att utlandskyrkan har ett enklare budskap eller bättre medarbetare än kyrkan i Sverige, utan främst handlar det om att finnas i en miljö och vid en tidpunkt då människor har behov av, och tid för, kyrkan och dess budskap.

Evangeliet omsatt i handling

Det sista ordet i fyrklövern är diakoni. Utlandskyrkan får ofta vara evangeliet omsatt i handling. Den uppsökande verksamheten innebär fartygsbesök, hembesök, sjukbesök och fängelsebesök. Kyrkans personal är ofta de enda som når fram till dessa mer eller mindre utsatta och ensamma svenskar.

Också i det dagliga arbetet på kyrkorna görs många diakonala insatser. Au-pairer får hjälp i ett samtal, en nyinflyttad familj får stöd med praktiska råd, studenten kan koppla av på sitt modersmål, turisten får lugna ner sig över en kopp kaffe efter ett rånförsök och den som vill kan tända ett minnesljus vid kyrkans ljusglob... När dessa hjälpande ord och händer dagligen sträcks ut blir det talande diakoni för enskilda människor resten av livet. Detta har SKUT velat uttrycka i årets tema som varit »Någon att tala med«.

Ett hundratal medarbetare

Den utsända medarbetarskaran utgör tillsammans med de lokalt anställda och de många frivilliga medarbetarna ryggraden i verksamheten världen över. Vid årets slut hade SKUT 106 personer i ordinarie utlandstjänst. Därtill fanns sju pensionerade prästpar i kortare arvodestjänster.

Det nordiska samarbetet fortgår på olika plan. Det ansvar de nordiska systerorganisationerna tar för varandras landsmän utgör en väsentligt utökad kontaktyta. SKUT har särskilt byggt ut samarbetet med den Norska sjömans- och utlandskyrkan till drygt tio samarbetsplatser.

Hemmaplan viktig

Hemmaplanen, Sverige, är SKUT:s viktiga stöd. Drygt 3 000 ombud bildar en stomme i informations- och insamlingsarbetet. Vid ombudsmöten i stiften inspireras och utbildas man för sina uppdrag. Inriktningen på att bilda internationella grupper, där ombud för SKUT, Lutherhjälpen och SKM samarbetar, har fortsatt.

De tolv miljoner som samlades in i kollekter, gåvor och anslag utgör tillsammans med kyrkofondsanslaget det oumbärliga bidraget hemifrån som utlandskyrkorna behöver för sin existens. Med tacksamhet noterar SKUT det betydelsefulla stöd syföreningar och arbetskretsar gett under året. Till detta måste läggas de enskilda gåvor som växer i betydelse, bland annat genom regelbundet givande. Årets nyhet bidragsmässigt var möjligheten att spara i Bancos Samaritfond till förmån för SKUT.

Genom SKUT:s tidning »Ute och Hemma« och övriga informationsinsatser som broschyrer och annonser, hålls kontakten med Sverigearbetet. En viktig målgrupp som varit i fokus under året är ungdomar i Sverige och ett nytt ungdomsmaterial har lanserats både inom och utom kyrkan.

Mot en okänd morgondag

I morgon är en ny dag. Vad väntar då? SKUT ser med stor förväntan fram mot den utredning som skall genomlysa SKUT:s verksamhet, inriktning, organisation, omfattning och ekonomi och som skall vara klar under år 2000.

Tills dess ser SKUT fortsatt med glädje på uppdraget att ta Svenska kyrkans ansvar för de svenskar som vistas utomlands. Förvissningen är att det tydliga behovet och nyttjandet av Svenska kyrkan i utlandet också fortsatt skall prägla hemmakyrkans attityd till verksamheten. Det är med tacksamhet SKUT ser på gårdagens stöd och morgondagens möjligheter.

Karin Israelsson

Ordförande

Lutherhjälpen

Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen skall samordna arbetet för internationell diakoni inom Svenska kyrkans församlingar. Där ingår bland annat långsiktigt och hållbart utvecklingssamarbete, katastrofhjälp och opinionsbildning i olika rättvisefrågor.

Alternativa samarbetsformer

Ett millennieskifte ger anledning till eftertanke och funderingar över framtiden. Om Lutherhjälpen skall vara med och bidra till en positiv förändring av människors levnadsvillkor, måste arbetsmodellerna förnyas i samverkan med partnerna.

En zimbabwisk organisation för landsbygdsutveckling, ORAP, och Lutherhjälpen inledde 1995 en process för att se om utvecklingssamarbete utan penningöverföring är möjligt. Under 1998 diskuterades tänkbara former som ömsesidigt mentorskap, informations- och personalutbyte samt gemensamt påverkansarbete, bland annat gentemot Världsbanken och Internationella valutafonden.

Spar- och kreditverksamhet samt förmånliga lånefonder är ett icke-beroendeskapande alternativ som prövas i allt större omfattning. Ekumeniska utvecklingsbanken och Ekumeniska lånefonden (EDCS) lånar ut pengar till fattiga som inte beviljas lån i vanliga banker. Kapitalet kommer huvudsakligen från kyrkliga organisationer, däribland Lutherhjälpen.

Syd måste uppnå en varaktig förändring och göra det med hjälp av sina egna materiella och mänskliga resurser. Den viktigaste förutsättningen för detta är att de berörda själva beskriver sina problem, finner handlingsalternativ och genomför dem. »Utbildning för förändring« är en metod som hela tiden utvecklas och anpassas till de lokala förutsättningarna.

Integrerad utveckling

Av Lutherhjälpens långsiktiga utvecklingssamarbete är drygt hälften integrerade program med många kompletterande delar: åtgärder för tryggad vatten- och livsmedelsförsörjning, markvård och trädplantering, utbildning, hälsovård och kreditverksamhet. Fattigdomen förvärrar de redan svåra miljöproblemen i syd, men nords tillväxtmodell är inte ett hållbart alternativ. Därför stöder Lutherhjälpen utveckling av alternativ teknologi och undervisning i ekologiskt inriktat jordbruk.

En del av det integrerade utvecklingsarbetet handlar om stöd för mänskliga rättigheter. I Latinamerika stöder Lutherhjälpen flyktingarbete och bevakning av fredsprocesser. I östra Europa, där nio miljoner människor har lämnat sina hem i forna Sovjetunionen, får kyrkorna hjälp i sitt arbete med flyktingar och försvar för deras rättigheter. I Afrika ingår detta arbete bland annat i katastrofförebyggande och fredsskapande insatser.

Katastrofinsatser världen över

Förutom det långsiktiga utvecklingssamarbetet är ett av Lutherhjälpens uttalade uppdrag att förmedla katastrofhjälp (drygt 49 miljoner kronor under 1998, varav 21 procent av insamlade medel). Det sker via ett världsomspännande nätverk, Action by Churches Together (ACT), som är samordningsorgan för katastrofarbetet inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.

Katastrofinsatserna under året har varit spridda över hela världen. Fruktansvärda översvämningar drabbade Kina, men också på andra håll i Asien (Bangladesh och Indien) samt i Afrika (Tanzania och Demokratiska republiken Kongo) tvingades miljontals människor lämna sina översvämmade hem. Orkanen Mitchs framfart i Centralamerika var förödande för flera redan sårbara länder. Akuta humanitära insatser blev nödvändiga och kommer att behövas länge, parallellt med det långsiktiga uppbyggnadsarbetet.

Den redan svåra situationen i Stora sjöregionen i Afrika förvärras av nya krig. ACT sammanförde representanter för kristna råd i området för att samordna det humanitära arbetet och förbättra samförståndet. Också i det krigsdrabbade Kosovo har Lutherhjälpen varit närvarade.

Pågående konflikter eller sår efter avslutade krig är hinder för utveckling. Freds- och försoningsarbete är därför ytterligare en uppgift av avgörande betydelse. Under 1998 har Lutherhjälpen stött sådant arbete på lokal nivå exempelvis i Liberia.

Påverkar ekonomiska strukturer

Påverkansarbete är ett alltmer angeläget komplement till projekt- och programarbete. Både Lutherhjälpens egen lobbying och opinionsbildning och partnernas arbete måste ha de orättvisa ekonomiska strukturerna i fokus. Ett exempel på sådant arbete är den internationella kampanjen Jubel 2000, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder år 2000.

Arbetet i Sverige

Informationsarbetet om rättvisemärkta varor har ökat i ett försök att förändra de orättvisa handelsstrukturerna i världen, och etiska frågor rörande Svenska kyrkans kapitalplaceringar blev under året en massmedial angelägenhet.

Under 1998 fanns Lutherhjälpen för första gången med i Temos organisationsindex. 90 procent av de tillfrågade hade hört talas om Lutherhjälpen och hälften av dem hade en positiv uppfattning om organisationen. I och med detta har Lutherhjälpen fått en utgångspunkt för fortsatta undersökningar av inställningen till Lutherhjälpens arbete.

Det totala insamlingsresultatet blev omkring 130 miljoner kronor, nära tio miljoner över budget. Resultatet av fasteaktionen, den största insamlingsinsatsen, blev 41,3 miljoner kronor, ungefär det samma som året innan.

Anders Wejryd

ordförande

Koncernresultaträkning

Belopp i tkr	Not	1998	1997
	1
Koncernens intäkter	2
Kollekter gåvor och bidrag	3	219 227	208 117
Kyrkofondsmedel	4	196 693	195 675
Sidamedel	5	113 900	105 231
Övriga anslag	6	35 050	41 764
Försäljning	36	48 371	43 967
Netto kapitalförvaltning	7	9 688	9 106
Övriga intäkter	8	2 706	12 639
		625 635	616 499
Koncernens kostnader
Lämnade anslag	9	-297 737	-307 781
Personalkostnader	10, 11, 12, 13	-151 495	-154 675
Varukostnader		-22 321	-26 928
Förtroendevalda		-7 746	-12 804
Uppdragstagare		-6 018	-7 758
Övriga kostnader	36	-107 391	-95 737
Avskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar	14	-8 402	-7 383
		-601 110	-613 066
Resultatandelar intresseföretag	2	7 443	4 221
Räntekostnader		-4 054	-3 776
Minoritetens andel av årets resultat		806	-2 148
RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER	2	28 720	1 730
Dispositioner
Förändring ändamålsdestinerade medel	15, 16	-10 739	645
Förändring verksamhetsdestinerade medel	17	-17 981	-2 375
RESULTAT FÖRE SKATT		0	0
Skatt	18	-	-
RESULTAT		0	0

Koncernbalansräkning

Belopp i tkr	Not	1998-12-31	1997-12-31
	1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Datorprogram	19	3 728	4 771
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	20	63 030	64 269
Inventarier och IT-utrustning	21, 22	14 403	15 979
		77 433	80 248
Finansiella anläggningstillgångar
Kapitalandelar intresseföretag	23	42 404	36 698
Kapitalplaceringsaktier	24	100 478	66 988
Obligationer och andra värdepapper	25	45 191	27 658
Ideella placeringar	26	54 037	50 807
Övriga långfristiga fordringar	27	5 876	1 246
		247 986	183 397
Summa anläggningstillgångar		329 147	268 416
Omsättningstillgångar
Varulager		4 230	3 019
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		5 341	7 655
Fordringar hos förvaltade stiftelser		-	4 334
Fordringar hos närstående organisationer		1 828	2 769
Övriga kortfristiga fordringar		3 209	8 190
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28	19 881	22 336
		30 259	45 284
Kortfristiga placeringar		9 924	19 877
Kassa och bank	29, 39	15 907	29 774
Summa omsättningstillgångar		60 320	97 954
SUMMA TILLGÅNGAR		389 467	366 370

Koncernbalansräkning

Belopp i tkr	Not	1998-12-31	1997-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna ändamålsdestinerade medel	16	3 560	3 540
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel	15	37 530	26 811
Verksamhetsdestinerade medel	17	166 293	148 312
Summa eget kapital		207 383	178 663
Minoritetsintressen		15 870	16 696
Deponerade medel	30	1 673	2 791
Avsättningar
Avsättning för pensioner		1 628	1 462
Långfristiga skulder
Checkräkningskredit	29	15 000	15 000
Skulder till kreditinstitut		60 887	56 014
Negativ goodwill	36	2 806	3 265
Summa långfristiga skulder		78 693	74 279
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder		15 843	26 920
Beviljade ej utbetalda anslag		13 153	14 478
Sida	31	18 789	13 402
Skulder till förvaltade stiftelser		1 609	-
Skulder till närstående organisationer		475	3
Övriga kortfristiga skulder		8 632	3 657
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	25 719	34 019
Summa kortfristiga skulder		84 220	92 479
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		389 467	366 370
STÄLLDA SÄKERHETER	33	79 796	75 000
ANSVARSFÖRBINDELSER	34	3 802	3 711

Finansieringsanalys för koncernen

Belopp i tkr	1998	1997
Till verksamheten tillförda medel
Koncernens intäkter	625 635	616 499
Koncernens kostnader	-592 708	-605 683
Resultatandel intresseföretag	7 443	4 221
Från årets verksamhet internt tillförda medel	40 370	15 037
Förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar	13 814	-22 328
Förändring av rörelseskulder	-8 259	-38 883
Förändring av rörelsekapital	5 555	-61 211
Räntekostnader	-4 054	-3 776
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN	41 871	-49 950
Investeringar
Nettoförändring finansiella omsättningstillgångar	9 953	-2 939
Nettoförändring finansiella anläggningstillgångar	-54 253	-70 496
Förändring i koncernens sammansättning	-	280
Nettoförändring av kapitalandelar i intresseföretag	-5 706	-2 918
Nettoförändring övriga anläggningstillgångar	-4 630	-
Investering i datorprogram, byggnad, inventarier och IT-utrustning	-4 748	-16 240
Försäljning inventarier	184	-
Nettoförändring av investeringar	-59 200	-92 313
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN EFTER INVESTERINGAR	-17 329	-142 263
FINANSIERING
Förändring av deponerade medel	-1 118	2 664
Förändring av avsättningar	166	1 461
Förändring av checkräkningskredit	-	11 414
Förändring av långfristig upplåning	4 414	-1 077
Överlåtna verksamhetsdestinerade medel	-	98 241
Överlåtna ändamålsdestinerade medel	-	19 296
Nettoförändring av finansiering	3 462	131 999
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL	-13 867	-10 264
Likvida medel vid årets början	29 774	40 038
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	15 907	29 774

Moderstiftelsens resultaträkning

Belopp i tkr	Not	1998	1997
	1
Moderstiftelsens intäkter	2, 35
Kollekter, gåvor och bidrag	3	219 227	208 117
Kyrkofondsmedel	4	196 693	195 675
Sidamedel	5	113 900	105 231
Övriga anslag	6	35 050	41 764
Försäljning		3 593	4 835
Netto kapitalförvaltning	7	11 425	10 409
Övriga intäkter	8	2 480	12 287
		582 368	578 318
Moderstiftelsens kostnader	2, 35
Lämnade anslag	9	-297 737	-307 781
Personalkostnader	10, 11, 12, 13	-132 303	-137 707
Varukostnader		-1 768	-2 896
Förtroendevalda		-7 746	-12 804
Uppdragstagare		-6 018	-7 758
Övriga kostnader	36, 37	-113 217	-111 786
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	14	-33	-134
		-558 822	-580 866
RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER	2	23 546	-2 548
Dispositioner
Förändring ändamålsdestinerade medel	15, 16	-10 739	645
Förändring verksamhetsdestinerade medel	17	-12 807	1 903
RESULTAT		0	0

Moderstiftelsens balansräkning

Belopp i tkr	Not	1998-12-31	1997-12-31
	1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier	21	179	105
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag	38	11 000	11 000
Aktier i intresseföretag	23	3 220	3 220
Kapitalplaceringsaktier	24	100 478	66 988
Obligationer och andra värdepapper	25	45 191	27 658
Ideella placeringar	26	54 037	50 807
Övriga långfristiga fordringar	27	5 876	1 246
		219 802	160 919
Summa anläggningstillgångar		219 981	161 024
Omsättningstillgångar
Varulager		113	113
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 062	1 027
Fordringar hos dotterföretag		2 073	1 413
Fordringar hos koncernföretag		1 164	-
Fordringar hos förvaltade stiftelser		-	4 334
Fordringar hos närstående organisationer		1 828	2 769
Övriga kortfristiga fordringar		1 547	3 971
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28	16 981	20 078
		24 655	33 592
Kortfristiga placeringar		9 924	19 877
Kassa och bank	29, 39	15 739	29 481
Summa omsättningstillgångar		50 431	83 063
SUMMA TILLGÅNGAR		270 412	244 087

Moderstiftelsens balansräkning

Belopp i tkr	Not	1998-12-31	1997-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna ändamålsdestinerade medel	16	3 560	3 540
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel	15	37 530	26 811
Verksamhetsdestinerade medel	17	127 951	115 144
Summa eget kapital		169 041	145 495
Deponerade medel	30	1 673	2 791
Avsättningar
Avsättning för pensioner		1 628	1 462
Långfristiga skulder
Checkräkningskredit	29	15 000	15 000
Skulder till kreditinstitut		5 887	1 014
Summa långfristiga skulder		20 887	16 014
Kortfristiga skulder
Leverantörskulder		7 979	12 439
Beviljade ej utbetalda anslag		13 153	14 478
Sida	31	18 789	13 402
Skulder till förvaltade stiftelser		1 609	-
Skulder till närstående organisationer		475	3
Skulder till dotterföretag		3 555	325
Skulder till koncernföretag		5 866	10 428
Övriga kortfristiga skulder		4 554	4 306
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	21 203	22 944
Summa kortfristiga skulder		77 183	78 325
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		270 412	244 087
STÄLLDA SÄKERHETER	33	19 796	15 000
ANSVARSFÖRBINDELSER	34	3 802	5 711

Finansieringsanalys för moderstiftelsen

Belopp i tkr	1998	1997
Till verksamheten tillförda medel
Moderstiftelsens intäkter	582 368	578 318
Moderstiftelsens kostnader	-558 789	-580 732
Från årets verksamhet internt tillförda medel	23 579	-2 414
Förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar	8 937	-19 575
Förändring av rörelseskulder	-1 142	-47 966
Förändring av rörelsekapital	7 795	-67 541
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN	31 374	-69 955
Investeringar
Nettoförändring finansiella omsättningstillgångar	9 953	-2 939
Nettoförändring finansiella anläggningstillgångar	-54 253	-69 559
Försäljning av aktier i dotterföretag	-	280
Nettoförändring övriga anläggningstillgångar	-4 630	-937
Investeringar inventarier	-182	-15
Försäljning inventarier	75	-
Nettoförändring av investeringar	-49 037	-73 170
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN EFTER INVESTERINGAR	-17 663	-143 125
FINANSIERING
Förändring av deponerade medel	-1 118	2 664
Förändring av avsättningar	166	1 461
Förändring av checkräkningskredit	-	15 000
Förändring av långfristig upplåning	4 873	1 014
Överlåtna verksamhetsdestinerade medel	-	98 241
Överlåtna ändamålsdestinerade medel	-	19 296
Nettoförändring av finansiering	3 921	137 676
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL	-13 742	-5 449
Likvida medel vid årets början	29 481	34 930
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	15 739	29 481

Noter för moderstiftelsen och koncernen (tkr)

Not 1 Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med stiftelselagens bestämmelser och god redovisningssed. Härvid har värderingsreglerna enligt Lag (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag och Bokföringslagen tillämpats. Dock har Årsredovisningslagens (1995:1554) uppställningsformer använts, då dessa anses ge likvärdig överblick över resultat och ställning. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år.

Koncernredovisning

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderstiftelsen direkt och indirekt innehar mer än 50 % av rösterna.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värde, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna understiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av dotterföretagets nettotillgångar, har skillnadsbeloppet redovisats som negativ koncernmässig goodwill under långfristiga skulder. Avsättningen upplöses baserat på förväntningar om resultatutvecklingen.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel. I koncernresultaträkningen redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovisas i separat post i koncernbalansräkningen.

Intresseföretagsredovisning

Som intresseföretag betraktas de företag, där koncernen har ett långsiktigt ägarintresse och där moderstiftelsen innehar minst 20 % av rösterna för samtliga aktier. Kapitalandelar i intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden innebär att konsolidering huvudsakligen sker på separata rader i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

I koncernens balansräkning upptas aktier i intresseföretag i posten kapitalandel intresseföretag. Det bokförda värdet på aktieinnehaven förändras med SFRV:s andel av respektive företags resultat efter skatt reducerat med erhållna utdelningar.

Proformaredovisning

Under 1994-1996 bedrevs moderstiftelsens nuvarande verksamhet i fyra separata stiftelser samt det statliga organet kyrkomötet. I proformaredovisning har därför resultat- och balansvärden för moderstiftelsen, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen efter eliminering av interntransaktioner och internmellanhavanden konsoliderats. Dessutom ingår även verksamhet för kyrkomötet. Medelantalet anställda har uppskattats för att ge en rättvisande bild. Proformavärden har endast översiktligt granskats av revisorerna.

Närstående organisationer

Med närstående organisationer avses följande juridiska personer: Svenska kyrkans centralstyrelse, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet, Stiftelsen Lutherhjälpen och kyrkomötet.

Intäktsredovisning

Huvudprincipen är att kollekter, gåvor och bidrag redovisas enligt kontantprincipen och intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor som utgörs av annan tillgång än kontanta medel värderas till marknadsvärde vid intäktstillfället.

Gåvor som är förenade med villkor som innebär att gåvan ska användas till ett visst angivet ändamål som ligger inom SFRV:s ändamål intäktsförs i resultaträkningen. I de fall villkoret inte kunnat uppfyllas under verksamhetsåret reserveras medlen som ändamålsdestinerade medel under dispositioner i resultaträkningen. När utbetalning skett till ändamål som gåvan avsåg återförs de reserverade medlen. Om utbetalning av någon anledning fördröjs, gottskrivs i förekommande fall medlen marknadsmässig ränta.

Medel som enligt avtal ställs till SFRV:s förfogande av myndigheter och organisationer intäktsförs i proportion till av SFRV nedlagda kostnader och utbetalda anslag som medlen är avsedda att täcka.

Varje nämnds/enhets verksamhetsdestinerade medel justeras vid varje tertials utgång för orealiserade vinster som upparbetats under tertialet. De justerade medlen sätts därefter i relation till det totala värdet för verksamhetsdestinerade medel varvid separata andelstal erhålles för respektive nämnd/enhet. Detta innebär att total avkastning utfördelas på utrikesnämnderna varigenom den orealiserade vinsten i sin helhet är hänförlig till SFRV-styrelsen och dess verksamhet.

Fördelning av kyrkofondsmedel

Kyrkofonden ställer årligen vissa anslag till förfogande för specifik verksamhet. Till utrikesnämnderna fastställs vissa belopp medan allokering sker till övrig verksamhet inklusive Församlingsnämnd och Utbildningsnämnd av den del av kyrkofondsmedlen som erfordras för att täcka underskott.

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs över den bedömda ekonomiska livslängden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Antal år

Byggnader 50

Kontorsmöbler 10

Datorprogram 4

Kontorsmaskiner 5

Datorer 3

De datorprogram som ej är egenutvecklade kostnadsförs direkt vid anskaffningen.

Kapitalplaceringsaktier

Aktier värderas till anskaffningsvärde. I de fall aktier efter en kollektiv värdering varaktigt bedömts ha ett värde understigande anskaffningsvärdet sker en nedskrivning som fördelas på de i portföljen ingående aktierna.

Aktier erhållna genom testamente eller gåva värderas till marknadsvärdet vid tidpunkten för överföringen till SFRV:s depå.

Obligationer och andra värdepapper

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkten värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga värdepapper värderas enligt lägsta värdets princip i de fall de utgör omsättningstillgång och till anskaffningsvärde minskat med eventuella nedskrivningar till följd av varaktig värdenedgång om de utgör anläggningstillgång.

Ideella placeringar

Med ideella placeringar avses placeringar där inte endast ekonomisk utan även social avkastning legat till grund för placeringsbeslutet.

Varulager

Varulagret värderas med tillämpning av först-in först-ut principen enligt lägsta värdets princip.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas inflyta.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas enligt balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t.ex. terminssäkring, används terminskursen.

Negativ goodwill

Koncernmässig negativ goodwill hänförlig till förvärv av dotterföretag kommer att upplösas i takt med att förlust uppstår, dock över maximalt 3 år.

Beviljade ej utbetalda anslag

Beslutade insatser avsedda att genomföras under verksamhetsåret, men som av tekniska eller praktiska skäl försenats, skuldförs i de fall utbetalning ska ske under första kvartalet nästkommande år.

Not 2 Intäkternas och kostnadernas fördelning på verksamhetsgrenar och geografiska områden

Intäkterna fördelar sig på koncernföretag enligt följande:

Koncernen	1998	1997
Moderstiftelsen	582 368	578 318
Svenska Kyrkans Utbildnings AB	20 348	16 337
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB	6 786	7 204
Kyrkans Hus AB	34 591	39 465
Kyrknätet AB	18 759	8 514
Sackeus AB	13 768	13 115
Sackeusbutiker AB	-	-
Koncernjusteringar	-50 985	-46 454
Summa	625 635	616 499

Resultatet före dispositioner fördelar sig på koncernföretag enligt följande:

Koncernen	1998	1997
Moderstiftelsen	23 546	-2 548
Svenska Kyrkans Utbildnings AB	-2 990	-2 523
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB	-2 820	-691
Kyrkans Hus AB	-187	3 721
Kyrknätet AB	644	-1 837
Sackeus AB	556	224
Sackeusbutiker AB	-	-2
Koncernjusteringar	1 722	3 313
Resultatandel intresseföretag
Verbum AB	7 295	4 005
Svenska Kyrkans Press AB	84	215
Svenska Kyrkans Fond AB	64	1
Minoritetsandel	806	-2 148
Summa	28 720	1 730

Kostnaderna fördelar sig på geografiska områden enligt följande:

Moderstiftelsen	1998	1997
Utlandet
Afrika	112 459	112 961
Asien	43 616	40 765
Australien	982	970
Europa exkl. Sverige	65 107	72 456
Latinamerika	33 871	38 776
Mellanöstern	18 535	21 750
Nordamerika	2 875	3 446
Globalt	36 710	37 945
	314 155	329 069
Sverige	244 667	251 797
Summa	558 822	580 866

Not 3 Kollekter, gåvor och bidrag

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Rikskollekter	55 489	59 837
Övriga kollekter och gåvor	96 492	95 443
Testamentsintäkter	49 667	40 179
Anslag från internt förvaltade stiftelser	16 480	11 603
Anslag från externt förvaltade stiftelser	1 099	1 055
Summa	219 227	208 117

Not 4 Kyrkofondsmedel

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Grundanslag
Styrelsens verksamhet	109 500	111 350
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet	37 000	37 000
Kyrkomötet	17 050	16 500
	163 550	164 850
Extra anslag
Kopieringsavtal kyrkliga böcker	5 329	10 377
Kyrka/statutredningar	4 962	9 400
Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum	-	5 350
Systemöversyn 2000	4 500	-
Kyrkobokföringssystemet och Kyrknätet	10 900	3 728
Utveckling Kyrknätet och kyrkobokföringen	2 750	-
Utveckling av Svenska kyrkans organisationsregister	900	-
Tidernas kyrka	400	-
Militär själavård	1 000	1 000
Svenska kyrkans centralstyrelse	1 440	970
Pensionskostnader SKUT-präster	802	-
Kyrkliga tjänstepensioner	160	-
	33 143	30 825
Summa	196 693	195 675
Av kyrkofondsmedlen har 8 302 (21 198) tkr erhållits genom Svenska kyrkans centralstyrelse/kyrkomötet.

Not 5 Sidamedel

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Utvecklingsbistånd	52 741	50 967
Katastrofbistånd	45 530	37 658
Volontärbidrag	5 600	6 606
Administrationsbidrag	6 180	6 200
Informationsbidrag	3 000	3 000
Övrigt	849	800
Summa	113 900	105 231

Not 6 Övriga anslag

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Svenska anslag
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	14 200	13 012
Stiftelsen Svenska kyrkans mission	301	2 653
Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet	1 172	-
Stiftelsen Lutherhjälpen	-	616
Operation dagsverke	1 500	4 576
Svenska Journalen	2 050	1 856
Radiohjälpen	4 805	1 251
Insamlingsstiftelsen Kyrkliga Arbetsfonden	1 500	-
Stockholm Europeisk kulturhuvudstad	580	-
Anslag övriga svenska organisationer	3 008	2 986
Kulturdepartementet	3 100	1 850
Utrikesdepartementet	-	245
	32 216	29 045
Internationella anslag
Hong Kong Macau Orphanage Board	-	6 875
Europeiska Unionen	1 039	2 585
Övriga internationella anslag	1 795	3 259
	2 834	12 719
Summa	35 050	41 764

Not 7 Netto kapitalförvaltning

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Aktieportfölj
Utdelning kapitalplaceringsaktier	1 111	1 457
Realisationsresultat netto	6 525	4 827
	7 636	6 284
Räntebärande portfölj
Ränteintäkter obligationer	233	796
Realisationsresultat netto	1 431	818
	1 664	1 614
Intresseföretag och ideella innehav
Avkastning intresseföretag	1 737	1 303
Avkastning ideella innehav	650	602
	2 387	1 905
Bankräntor m.m.
Ränteintäkter koncernkonto	2 801	3 091
Ränteintäkter dotterföretag	6	51
Ränteintäkter Sidamedel	796	346
Övriga ränteintäkter	175	1 946
	3 778	5 434
Räntekostnader koncernkonto	-2 944	-2 805
Räntekompensation Sida	-796	-346
Övriga räntekostnader	-300	-1 677
	-4 040	-4 828
Netto kapitalförvaltning moderstiftelsen	11 425	10 409
Avgår utdelning intresseföretag	-1 737	-1 303
NETTO KAPITALFÖRVALTNING KONCERNEN	9 688	9 106

Not 8 Övriga intäkter

Av övriga intäkter 1997 avsåg ca 10 mkr tidigare gjorda reservationer för egeninsatser i Sida-finansierat katastrofbistånd. Då egeninsatser för denna typ av bistånd numera ej krävs, kunde dessa reservationer intäktsföras.

Not 9 Lämnade anslag

Koncernen och moderstiftelsen	1998	1997
Bistånd och kyrkosamverkan i utlandet	248 210	254 990
Svenska kyrkor i utlandet	10 389	12 127
Verksamhet i Sverige	39 138	40 664
Summa	297 737	307 781

Not 10 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Medelantalet anställda har för personal i Sverige beräknats genom att sätta antalet närvarotimmar under året i relation till årsarbetstiden och för personal i utlandet genom det aritmetiska medelvärdet på antalet anställda vid årets ingång respektive vid årets utgång.

Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår till	1998	1997
Koncernen
Kvinnor	274	273
Män	217	213
Totalt för koncernen	491	486
Moderstiftelsen
Kvinnor	246	242
Män	190	186
Totalt för moderstiftelsen	436	428
Koncernen
Löner och ersättningar uppgår till
Styrelse	400	370
Generalsekreterare och vd	1 512	940
Övriga anställda	96 468	98 726
Totala löner och ersättningar	98 380	100 036
Sociala avgifter enligt lag och avtal	31 508	31 740
Pensionskostnader, varav för generalsekreterare och vd 965 (113) tkr	8 362	4 774
	39 870	36 514
TOTALA LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER FÖR KONCERNEN	138 250	136 550
Utöver lön till verkställande direktör i dotterföretag har bonusersättning enligt avtal utgått med 48 tkr för år 1998
Moderstiftelsen
Löner och ersättningar uppgår till
Styrelse	400	336
Generalsekreterare	687	370
Övriga anställda	85 000	87 271
Totala löner och ersättningar	86 087	87 977
Sociala avgifter enligt lag och avtal	26 847	27 693
Pensionskostnader, varav för generalsekreterare 144 (97) tkr	7 056	4 289
	33 903	31 982
TOTALA LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER FÖR MODERSTIFTELSEN	119 990	119 959

Not 11 Medelantalet anställda och lönekostnader med geografisk fördelning per land

Anställda	1998	varav män	1997	varav män	Lön 1998	Lön 1997
Moderstiftelsen
Afrika
Eritrea	2	1	1	1	157	80
Etiopien	11	4	10	4	925	1 285
Moçambique			1	1		109
Rwanda			1			82
Somalia	3	2	4	3	191	214
Sydafrika	5	3	9	4	713	1 389
Tanzania	30	10	32	10	2 987	3 479
Zimbabwe	4	2	4	2	387	545
Asien
Filippinerna	4	1	4	2	356	389
Hongkong	2	1	3	2	230	479
Indien	4	1	7	1	410	388
Kina	4	2	4	2	208	418
Singapore	2	1	2	1	300	333
Thailand	2	1	2	1	422	413
Australien	4	2	4	2	614	657
Europa
Belgien	8	5	8	4	1 710	1 514
Bosnien	2	1	1		98	45
Cypern	3	2	2	1	90	89
Danmark	10	5	10	4	1 999	2 043
Finland (1)	1	1	1	1
Frankrike	5	2	4	2	700	666
Grekland	3	1	2	1	345	372
Holland	6	3	6	3	781	986
Italien	2	1	2	1	414	462
Norge (1)	1	1	1	1
Polen	2	1	2	1	399	405
Schweiz	4	2	2	1	756	436
Spanien	22	12	17	7	2 910	2 932
Storbritannien (1)	15	8	14	7	2 512	2 305
Tyskland	11	5	10	5	1 797	1 692
Österrike	4	3	3	1	530	509
Latinamerika
Brasilien	2	1	2	1	347	297
Costa Rica	2	1	2	1	316	284
El Salvador	2	1	2	1	170	158
Guatemala	2	1	2	1	306	301
Peru	2	1	2	1	319	287
Mellanöstern
Egypten	4	1	4	2	327	294
Förenade Arabemiraten	4	2	3	2	234	177
Israel	2	1	2	1	380	254
Västbanken	2	1	2	1	283	177
Nordamerika
Kanada	1		2	1	275	322
USA	10	6	10	5	2 048	1 719
Summa utland	209	100	206	93	27 946	28 996
Sverige	227	90	222	93	57 683	58 645
Summa moderstiftelsen	436	190	428	186	85 629	87 641
Dotterföretag
Sverige	55	27	58	27	12 293	12 059
Summa dotterföretag	55	27	58	27	12 293	12 059
KONCERNEN TOTALT	491	217	486	213	97 922	99 700

(1) Utlandskyrkoherdarna i Oslo, Helsingfors och London står under arbetsledning från Svenska kyrkan i utlandet, men kostnaden bestrids av Kyrkofonden. I antalet anställda i respektive land är dessa inräknade.

Not 12 Avtal om avgångsvederlag och avtal om pensionsavgång

1993 avtalades med generalsekreteraren om fortsatt tillsvidareanställning efter avgång som generalsekreterare. Detta innebär per 1998-12-31 tio årslöner. Arbetsuppgifterna skall fastställas i samråd mellan styrelsen och generalsekreteraren.

Avtal har under året ingåtts med den verkställande direktören i Sackeus AB om avgångsvederlag med innebörden att om företaget flyttar verksamheten till annan ort har den verkställande direktören rätt att lämna sin anställning med ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner.

Avtal har också ingåtts med den verkställande direktören i Kyrkans Hus AB avseende pensionsavgång innebärande att denne efter förordnandets utgång 1999-12-31 erhåller 30 månaders avtalspension.

I övrigt föreligger inga avtal om avgångsvederlag eller om pensionsavgång med ledande befattningshavare.

Not 13 Personalkostnader

	1998	1997
Koncernen
Personal i Sverige	99 486	97 755
Personal i utlandet	52 009	56 920
Summa	151 495	154 675
Moderstiftelsen
Personal i Sverige	80 294	80 787
Personal i utlandet	52 009	56 920
Summa	132 303	137 707

Not 14 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	1998	1997
Koncernen
Datorprogram	1 471	701
Byggnader	1 374	1 373
Inventarier och IT-utrustning	5 557	5 309
Summa	8 402	7 383
Moderstiftelsen
Inventarier	33	134

Not 15 Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel

Koncernen och moderstiftelsen	1998-12-31	1997-12-31
Belopp vid årets ingång	26 811	8 177
Överlåtna medel	-	19 296
Återföring av tidigare års avsättning	-15 226	-10 532
Årets avsättning	25 497	9 108
Räntegottgörelse	448	762
SUMMA TILLFÄLLIGT BUNDNA ÄNDAMÅLSDESTINERADE MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	37 530	26 811
Fördelning vid årets utgång
SFRV-styrelsen	8 395	4 787
Nämnden för Svenska kyrkans mission	10 450	10 868
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen	12 018	5 673
Utbildningsnämnden	93	181
Församlingsnämnden	3 281	3 303
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	2 893	1 350
Kyrkomötet	400	649
SUMMA FÖRDELNING VID ÅRETS UTGÅNG	37 530	26 811

Not 16 Bundna ändamålsdestinerade medel

	1998-12-31	1997-12-31
Svenska kyrkans byggnadslånefond	3 522	3 522
Ej nämndrelaterade andelar i Ecumenical
Development Cooperative Society (EDCS)	38	18
SUMMA BUNDNA ÄNDAMÅLSDESTINERADE MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	3 560	3 540

Not 17 Verksamhetsdestinerade medel

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Belopp vid årets ingång	148 312	47 696
Överlåtna medel	-	98 241
Årets förändring	17 981	2 375
	166 293	148 312
Fördelning vid årets utgång
SFRV-styrelsen	16 855	16 524
Bolagskoncernen	38 342	33 169
Nämnden för Svenska kyrkans mission	36 441	35 073
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet	10 503	8 519
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen	64 152	55 027
	166 293	148 312
Moderstiftelsen
Belopp vid årets ingång	115 143	18 806
Överlåtna medel	-	98 241
Förändring från årets verksamhet	12 808	-1 903
	127 951	115 144
SFRV-styrelsen
Belopp vid årets ingång	16 524	18 608
Förändring från årets verksamhet	331	-2 084
	16 855	16 524
Varav använt för dotterföretag	11 000	11 000
Varav använt för intresseföretag	3 220	3 220
Varav använt för ideella placeringar	100	100
Varav intecknade medel (frivilliga avsättningar)	21	21
Återstående ej intecknade medel	2 514	2 183
	16 855	16 524
Nämnden för Svenska kyrkans mission
Belopp vid årets ingång	35 072	-
Överlåtna medel	-	35 697
Förändring från årets verksamhet	1 369	-625
	36 441	35 072
Varav använt för ideella placeringar	15 238	15 238
Varav intecknade medel (frivilliga avsättningar)	9 170	10 615
Återstående ej intecknade medel	12 033	9 220
	36 441	35 073
	1998-12-31	1997-12-31
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet
Belopp vid årets ingång	8 519	197
Överlåtna medel	-	8 285
Förändring från årets verksamhet	1 984	37
	10 503	8 519
Varav intecknade medel (frivilliga avsättningar)	6 776	6 776
Återstående ej intecknade medel	3 727	1 743
	10 503	8 519
Utöver detta föreligger pantsatt depå om 4 796 (0).
	1998-12-31	1997-12-31
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen
Belopp vid årets ingång	55 027	-
Överlåtna medel	-	54 257
Förändring från årets verksamhet	9 125	770
	64 152	55 027
Varav använt för ideella placeringar	38 661	35 451
Återstående ej intecknade medel	25 491	19 576
	64 152	55 027
SUMMA VERKSAMHETSDESTINERADE MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	127 951	115 144

Not 18 Skatt

Koncernen

Totalt för koncernen beräknas vid 1999 års företagstaxering ett skattemässigt underskott om 10,5 mkr föreligga. Härutöver har koncernföretag till och med beskattningsåret 1998 i deklarationerna återlagt 0,9 mkr som kommer att kunna återföras vid kommande års taxeringar. En latent skattefordran om 0,3 mkr föreligger i denna del. Totalt uppgår den latenta skattefordran till 3,2 mkr.

Moderstiftelsen

Moderstiftelsen är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 4 mom, Lagen om statlig inkomstskatt.

Not 19 Datorprogram

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Ingående anskaffningsvärden	5 783	579
Årets förändringar
- Inköp	428	4 086
- Omklassificeringar från pågående utveckling	-	1 118
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6 211	5 783
Ingående avskrivningar	-1 012	-241
Årets förändringar
- Avskrivningar	-1 471	-771
Utgående ackumulerade avskrivningar	-2 483	-1 012
UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN	3 728	4 771
Fördelning av utgående restvärde enligt plan:
Insamlingssystem (ISAM)	129	341
Projekthanteringssystem (PHS)	1 018	1 424
Kyrkobokföringssystem (KBOK)	2 313	3 006
Kyrkobyggnadsbidragssystem (KBBS)	268	-
Utgående restvärde enligt plan	3 728	4 771
Pågående utveckling
Ingående utvecklingskostnader	-	1 118
Omklassificeringar	-	-1 118
Utgående ackumulerade avskrivningar	0	0
UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN	3 728	4 771

Not 20 Byggnader och mark

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Ingående anskaffningsvärden	68 699	68 668
Årets förändringar
- Inköp	135	31
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	68 834	68 699
Ingående avskrivningar	-4 430	-3 057
Årets förändringar
- Avskrivningar	-1 374	-1 373
Utgående ackumulerade avskrivningar	-5 804	-4 430
UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN	63 030	64 269
Taxeringsvärde ej åsatt.

Not 21 Inventarier och IT-utrustning

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Ingående anskaffningsvärden	31 133	19 731
Årets förändringar
- Inköp	4 185	12 121
- Försäljningar och utrangeringar	-2 033	-719
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	33 285	31 133
Ingående avskrivningar	-15 154	-10 635
Årets förändringar
- Försäljningar och utrangeringar	1 823	789
- Avskrivningar	-5 551	-5 308
Utgående ackumulerade avskrivningar	-18 882	-15 154
UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN	14 403	15 979
Moderstiftelsen
Ingående anskaffningsvärden	2 014	1 999
Årets förändringar
- Inköp	182	15
- Försäljningar och utrangeringar	-943	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1 253	2 014
Ingående avskrivningar	-1 909	-1 775
Årets förändringar
- Avskrivningar	-33	-134
- Försålda inventariers ackumulerade avskrivningar	868	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	-1 074	-1 909
UTGÅENDE RESTVÄRDE ENLIGT PLAN	179	105

Not 22 Leasing av inventarier

Inventarier till ett anskaffningsvärde om 3 078 (3 109) tkr leasas. Leasingåtagandet uppgår till 1 477 tkr under 1999, 857 tkr under år 2000, 744 tkr under år 2001 samt 152 tkr under år 2002.

Not 23 Kapitalandelar/aktier i intresseföretag

Uppgifter om intresseföretagens organisationsnummer och säte

	Org nr	Säte
Verbum AB	556191-0521	Stockholm
Svenska Kyrkans Press AB	556206-8485	Stockholm
Svenska Kyrkans Fond AB	556095-3878	Stockholm
	1998-12-31	1997-12-31
Ingående anskaffningsvärden	3 220	3 220
Utgående bokfört värde	3 220	3 220

	Kapitalandel %	Rösträttsandel %	Bokfört värde	Antal aktier	Bokfört värde i koncernen
Direkt ägda
Verbum AB	28	28	1 818	347 400	39 823
Svenska Kyrkans Press AB	21	21	1 002	11 360	2 034
Svenska Kyrkans Fond AB	8	8	400	4 000	547
Summa			3 220		42 404

Bokfört värde i koncernen överensstämmer med koncernens andel av intresseföretagens egna kapital. Kapital- och rösträttsandel i Svenska Kyrkans Fond AB har återställts till 40 % i mars 1999.

Not 24 Kapitalplaceringsaktier

Koncernen och moderstiftelsen	1998-12-31	1997-12-31
Börsnoterade aktier	85 610	61 300
Utländska aktier	4 280	227
Aktiefonder	8 378	5 573
Konvertibla skuldebrev	2 767	10
	101 035	67 110
Avgår utställda optioner	-557	-122
Bokfört värde	100 478	66 988
Marknadsvärde	123 511	71 031

Not 25 Obligationer och andra värdepapper

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen och moderstiftelsen
Obligationer	18 378	9 607
Börsobligationer	25 318	16 532
Fonder	1 495	1 519
Bokfört värde	45 191	27 658
Marknadsvärde	47 013	27 676

Not 26 Ideella placeringar

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen och moderstiftelsen
Reverser
Stichtung EDCS Funds Management (1)	19 757	19 757
Stiftelsen Kyrkornas u-fond	8 100	8 100
Föreningen Uppsala u-landsbod	40	40
	27 897	27 897
Aktier och andelar
Ecumenical Development Cooperative Society
(EDCS) u.a. 12 059 andelar (12 050)	22 930	22 910
Biosensor Applications Sweden AB 128 000 aktier (0)	3 210	-
	26 140	22 910
Bokfört värde	54 037	50 807
Marknadsvärde (2)	56 893	51 500
Finansiering av ideella placeringar
Ianspråktagna bundna ändamålsdestinerade medel för ideella placeringar	38	18
Ianspråktagna verksamhetsdestinerade medel för ideella placeringar;
SFRV-styrelsen	100	100
Nämnden för Svenska kyrkans mission	15 238	15 238
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen	38 661	35 451
Summa	54 037	50 807

(1) Reversen till Stichtung EDCS Funds Management löper utan ränta och avsikten är dessutom att vid reversens förfall år 2000 motsvarande kapitalbelopp skall lämnas som anslag till EDCS.

(2) Övervärdet är uteslutande hänförligt till dagsvärdet på andelarna i EDCS.

Not 27 Övriga långfristiga fordringar

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen och moderstiftelsen
Reversfordran Stiftung für die Schwedische Victoriagemeinde, Berlin	4 796	-
Reversfodringar inom Svenska kyrkans Byggnadslånefond	422	530
Reversfordringar testamentsdonationer	420	430
Reversfodran Församlingen i Fuengirola	100	150
Övriga långfristiga fordringar	138	136
Summa	5 876	1 246

Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Förutbetalda kostnader	6 351	3 121
Upplupna intäkter	13 530	19 215
Summa	19 881	22 336
Moderstiftelsen
Förutbetalda kostnader	3 889	2 667
Upplupna intäkter	13 092	17 411
Summa	16 981	20 078

Not 29 Checkräkningskredit

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 15 000 (15 000) tkr och i moderstiftelsen till 15 000 (15 000) tkr.

Not 30 Deponerade medel

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen och moderstiftelsen
Ethiopian Evangelical Church Mekane Yesus (EECMY)	436	1 421
Fonder för systerkyrkor	1 060	1 161
Övriga deponerade medel	177	209
Summa	1 673	2 791

Not 31 Sida

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen och moderstiftelsen
Medel för utbetalning till projekt	7 141	7 568
Medel att redovisa till Sida	10 852	5 488
Återbetalningspliktig ränta	796	346
Summa	18 789	13 402

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Upplupna löner	9 429	10 649
Upplupna sociala avgifter	5 660	8 114
Upplupna nätdriftskostnader	300	2 400
Upplupna driftskostnader KBOK	-	1 200
Pensionsavsättning inklusive löneskatt	909	-
Löneskatteskuld	775	4 094
Övriga poster	8 646	7 562
Summa	25 719	34 019
Moderstiftelsen
Upplupna löner	8 471	8 988
Upplupna sociala avgifter	4 762	4 777
Löneskatteskuld	723	4 094
Övriga poster	7 247	5 085
Summa	21 203	22 944

Not 33 Ställda säkerheter

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
Avseende skulder till kreditinstitut
Pantsatt värdepappersdepå (1)	4 796	-
Pantsatt penningmarknadsdepå (2)	15 000	15 000
Fastighetsinteckningar	60 000	60 000
Summa ställda säkerheter	79 796	75 000
Moderstiftelsen
Avseende skuld till kreditinstitut
Pantsatt värdepappersdepå (1)	4 796	-
Pantsatt penningmarknadsdepå (2)	15 000	15 000
Summa ställda säkerheter	19 796	15 000

(1) Avser SKUT-nämndens del av förvaltad depå.

(2) Avser säkerhet för checkräkningskredit.

Not 34 Ansvarsförbindelser

	1998-12-31	1997-12-31
Koncernen
SFRV har gått i borgen för Kyrknätet AB:s åtagande i avtal mot Telia Publicom såsom för egen skuld.
Borgensförbindelse EDCS-lån till ELCMS/Malaysia	3 802	3 711
Summa ansvarsförbindelser	3 802	3 711
Moderstiftelsen
SFRV har gått i borgen för Kyrknätet AB:s åtagande i avtal mot Telia Publicom såsom för egen skuld.
Generell kapitaltäckningsgaranti till förmån för Kyrknätet AB.
Kapitaltäckningsgaranti till förmån för Svenska Kyrkans Utbildnings AB	-	2 000
Borgensförbindelse EDCS-lån till ELCMS/Malaysia	3 802	3 711
Summa ansvarsförbindelser	3 802	5 711

Not 35 Verksamhetsgrenarnas intäkter och kostnader

Verksamhetsgrenarnas intäkter och kostnader fördelar sig på följande sätt:

Moderstiftelsen
INTÄKTER	SFRV gemens.	FN	UN	SKM	LH	SKUT	TOTALT
Kollekter och gåvor	2	763		45 479	94 460	11 277	151 981
Testamentsintäkter	82	37		13 952	35 168	428	49 667
Anslag förvaltade stiftelser	271	4 446	9 333	1 920	1 401	208	17 579
SUMMA KOLLEKTER, GÅVOR OCH BIDRAG	355	5 246	9 333	61 351	131 029	11 913	219 227
Kyrkofondsmedel	99 556	16 905	36 230	3 200	2 000	38 802	196 693
Övriga anslag	18 415	1 159		4 237	6 943	1 196	31 950
Statsbidrag	10 607	50		33 950	72 393		117 000
Netto kapitalförvaltning	367			4 118	5 414	1 526	11 425
Försäljning	644	2 142				807	3 593
INTÄKTER	SFRV gemens.	FN	UN	SKM	LH	SKUT	TOTALT
Övriga intäkter	2 055	28	46	108	78	165	2 480
SUMMA INTÄKTER	131 999	25 530	45 609	106 964	217 857	54 409	582 368
Kostnader i Sverige
Lämnade anslag	-8 919	-4 349	-23 981	-568	-1 321		-39 138
Personal/Övrig verksamhet	-91 568	-21 171	-21 715	-28 503	-31 509	-11 063	-205 529
SUMMA KOSTNADER I SVERIGE	-100 487	-25 520	-45 696	-29 071	-32 830	-11 063	-244 667
Kostnader i utlandet
Lämnade anslag	-18 503			-61 224	-168 483	-10 389	-258 599
Personal	-6 533			-14 732	-801	-28 236	-50 302
Övrig verksamhet	-662			-1 077	-747	-2 768	-5 254
SUMMA KOSTNADER I UTLANDET	-25 698	0	0	-77 033	-170 031	-41 393	-314 155
SUMMA KOSTNADER	-126 185	-25 520	-45 696	-106 104	-202 861	-52 456	-558 822
ÅRETS FÖRÄNDRING	5 814	10	-87	860	14 996	1 953	23 546
Eget kapital
Medel vid årets utgång	32 103	3 281	93	46 891	76 170	10 503	169 041
Varav ej intecknade medel	2 514			12 033	25 491	3 727	43 765