Ombudsmötet
|
I många familjer har barnen det besvärligt p.g.a. att föräldrarna inte kan komma överens och leva i endräkt med varandra. Orsakerna är självfallet skiftande. En del mönster går dock att urskilja. Det kan vara dålig ekonomi, alkoholism, otrohet, falnande kärleksglöd, kulturskillnader, svärmorsproblem m.m. Veckopressen kan ofta ge en mer målande beskrivning av familjeproblemens mångfald.
Inför 2000-talet bör Svenska kyrkan mer genomtänkt formulera en familjepastoral som i bästa fall skall kunna tjäna som en vägledning för församlingarnas arbete med vigselpar och familjernas sammanhållning. Vi har under senare år utarbetat doppastoraler på stiftens uppmaning, vidare har genomtänkta riktlinjer för konfirmandarbete antagits. Under årets kyrkomöte kommer sannolikt att beslutas om församlingsinstruktioner. Alla dessa dokument vill beskriva målsättningen med respektive uppgiftsområde. Dessa dokument är goda redskap i församlingsarbetet.
Men var finns den genomtänkta familjepastoralen? Huvuddelen av vigslarna sker inom Svenska kyrkans ordning. Därför har kyrkan ett särskilt ansvar för uppföljningen.
På många ställen i Nya testamentet finns den bibliska synen på äktenskapet angiven: Matteus 19:3-9, Markus 10:11 ff, Lukas 16:18, Efesierbrevet 5:21-33 m.fl. Har dessa texter någon relevans för vår kyrka idag? Eller hämtar Svenska kyrkan sina värderingar från annat håll? Mycket skulle vinnas om en klargörande familjepastoral för 2000-talet fick vara vägledande i våra församlingar.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs
att ombudsmötet uppdrar åt Församlingsnämnden att utarbeta en aktuell och genomtänkt familjepastoral att användas som riktlinjer i vårt församlingsarbete.
Dalby den 26 mars 1999
Martin Cruce
