Kyrkomötet 1999

Kyrkomötet

Kyrkomötet har 251 ledamöter som väljs före april månads utgång året efter kyrkoval. Kyrkomötet är ett statligt och lagreglerat organ, som sammanträder varje år. Varje sammanträde får pågå högst 15 dagar och under den treåriga mandatperioden sammanlagt högst 39 dagar. Kyrkomötet 1999 pågår mellan den 27 maj och 12 juni.

Ledamöterna och deras ersättare väljs av elektorer som i sin tur väljs av församlingarna (kyrkoråd, kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade). Varje stift är en valkrets, utom Lunds, Härnösands och Luleå stift som är indelade i två valkretsar.

Valbar till kyrkomötet är den som tillhör Svenska kyrkan och senast på valdagen fyller 18 år. Biskoparna har skyldighet att närvara vid kyrkomötets sammanträden, där de har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Biskoparna kan också väljas till ledamöter och därmed även få rösträtt.

Närvarorätt i kyrkomötet har också ledamöterna i Svenska kyrkans centralstyrelse och kyrkoministern.

Kyrkomötet utser ett presidium med ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande och en sekreterare.

Vad kyrkomötet får besluta om bestäms i grundlag eller annan lag. Vid sidan av dessa bestämmelser kan kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till regeringen.

Riksdagen har delegerat viss rätt till kyrkomötet att utfärda bindande kungörelser. Det här är vad kyrkomötet får meddela kungörelser om:

Svenska kyrkans lära,
det kyrkliga ämbetet,
Svenska kyrkans böcker,
Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,
kollekter,
central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,
kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

Kyrkomötet ska dels behandla ärenden som riksdagen och regeringen överlämnar till kyrkomötet (skrivelser), dels kyrkliga ärenden som väckts av någon av kyrkomötets ledamöter (motioner) eller av organ som enligt lag tillsatts av kyrkomötet (i första hand skrivelser från Centralstyrelsen).

För att bereda ärenden har kyrkomötet utskott: Särskilda beredningsutskottet, Första kyrkolagsutskottet, Andra kyrkolagsutskottet, Gudstjänstutskottet, Församlingsutskottet, Utbildningsutskottet, Ekumenikutskottet, Organisationsutskottet, Ekonomiutskottet och Kulturutskottet. Kyrkomötet kan dessutom tillsätta fler tillfälliga utskott.

Särskilda utskottet har en enda uppgift: att pröva om ett förslag berör Svenska kyrkans lära. Vad de andra utskotten arbetar med framgår av namnen.

Kyrkomötet kan alltså utfärda bindande kungörelser och yttra sig till regeringen, men även ge uppdrag till Centralstyrelsen.

Kyrkomötet har en Läronämnd som ska yttra sig över alla förslag som rör Svenska kyrkans lära, ämbete, böcker, sakrament, gudstjänster och kyrkliga handlingar.

Kyrkomötet har också en valberedning. Första kyrkomötet en ny mandatperiod väljs valberedningen första dagen, för att sedan föreslå presidium och ledamöternas fördelning på utskotten med ordförande.

För att behandla de kyrkliga frågor som inte är lagreglerade finns ombudsmötet. Ledamöterna i ombudsmötet är de samma som i kyrkomötet och man sammanträder på samma tid och i samma former.

Källa: Svenska kyrkan -- Organisation och verksamhet, av Sören Ekström (Verbum förlag)