Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet 1999:3 del 3 Kyrkoordning för Svenska kyrkan |
Kyrkomötet
CsSkr 1999:3 |
Del tre av Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet, CsSkr 1999:3, innehåller följande:
Bilaga 1. Utredningens kyrkoordningsförslag 3-1
Bilaga 2. Remissinstanserna 3-129
Bilaga 3. Sammanställning av var bestämmelserna i skrivelsens kyrkoordningsförslag återfinns i utredningsförslaget och i gällande författningar 3-135
Utdrag ur Centralstyrelsens protokoll 3-158
Bilaga 1. Utredningens kyrkoordningsförslag
Inledningstext till hela kyrkoordningen
Varför behövs det en kyrkoordning?
Alltsedan kristendomen kom till Sverige har människor samlats i församlingarna till gudstjänst, rådslag och beslut om gemensamma angelägenheter. I stiften har biskoparna vigt präster till församlingarnas tjänst och haft uppsikt över församlingar och präster. Gudstjänstlivet har gestaltats på olika sätt; organisatoriska och ekonomiska förhållanden har kontinuerligt förändrats liksom relationerna mellan kyrka och stat.
Hur länge har Svenska kyrkan haft en kyrkoordning?
Med 1500-talets reformationsrörelse blev Svenska kyrkan ett trossamfund som är bestämt och sammanhållet av sin evangelisk-lutherska bekännelse. Detta bekräftades slutligt 1593 genom Uppsala möte vars beslut också innefattade 1571 års kyrkoordning.
Syftet med kyrkoordningen
En huvuduppgift för kyrkoordningen är att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan, mellan hennes församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan.
Ett evangelisk-lutherskt kyrkosamfund har stor frihet att utforma sin organisation utifrån vad som i varje tid bedöms som mest ändamålsenligt. Kyrkoordningen innehåller mycket som inte är nödvändigt för kyrkans sanna enhet, men när Svenska kyrkan har fastställt bestämmelser av olika slag måste de följas för att splittring skall motverkas även i fråga om det som kan utformas på olika sätt.
Kyrkoordningen är beroende av det historiska arv som Svenska kyrkan bär med sig och den kulturella och sociala roll hon har. I sin organisation och sina uttrycksformer knyter kyrkan an till det samhälle hon är satt att verka i. Samtidigt måste kyrkoordningens bestämmelser stå i samklang med vad kyrkan tror, bekänner och lär.
Förhållandet mellan teologi och juridik
I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman. Det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär ger en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll och kriterier, mot vilket innehållet i kyrkoordningen skall prövas. Genom korta inledningar till kyrkoordningens avdelningar eller kapitel anges i en koncentrerad form bakgrunden och sammanhanget för de bestämmelser som finns i de följande paragraferna. Inledningarna innehåller långt ifrån allt vad Svenska kyrkan har att säga om de ämnen som behandlas i kyrkoordningen. Syftet är att lyfta fram några väsentliga aspekter på det som behandlas i de följande avdelningarna eller kapitlen, inte att motivera varje bestämmelse.
Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt. Inledningarna innehåller inte några bestämmelser. Dessa återfinns endast i de efterföljande paragraferna. Inledningarna skall när bestämmelserna tillämpas fungera som motiv till bestämmelserna och kan därmed bli av betydelse för tolkningen. Det är dock inte möjligt att på grundval av vad som står i inledningstexterna ange vad som gäller rättsligt eller pröva om någon har brutit mot kyrkans ordning. Den gällande ordningen finns i bestämmelserna.
