Trettonde avdelningen: Tillsyn och överklagande
Inledning
Alla som tillhör kyrkan har ansvar för att evangeliet når ut. Men över detta utövas ingen formell tillsyn. För gemenskapens och enhetens skull behövs dock en särskilt ordnad tillsyn över församlingarna. Det har alltid hört till biskopens och stiftets uppdrag att svara för en sådan tillsyn.
Församlingarnas självstyrelse utövas inom ramen för kyrkans gemensamma bekännelse och ordningar. Därför är de underkastade tillsyn från biskop och domkapitel. De som tillhör en församling har också möjlighet att få prövat om beslut har fattats enligt den gemensamt fastställda ordningen.
Den som får ett uppdrag inom kyrkans ämbete avger vid sin vigning löften att fullgöra sina uppgifter enligt kyrkans lära och ordning. På den grunden ges han eller hon ett särskilt ansvar för grundläggande funktioner i kyrkans liv. Alla med vigningstjänst måste därför svara för hur de efterlever de löften som de har gett vid vigningen. Tillsynen över detta utövas av biskopen och domkapitlet i respektive stift, och för biskoparnas del av en särskild ansvarsnämnd på nationell nivå.
Kyrkoordningens bestämmelser skall tillämpas så att rätt och rättvisa råder. Möjligheten att överklaga och få sin sak prövad är därför av grundläggande betydelse. Kunskapen och erfarenheten från samhällets rättsväsende tas till vara i de organ kyrkan har för överprövning.
56 kap. Tillsyn
ALLMÄNT OM TILLSYN
Tillsyn över församlingar och stift
1 § Biskopen och domkapitlet skall ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över verksamheten i stiftet. I tillsynen ingår
1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor,
2. utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5-7§§,
3. biskopens visitationer enligt 8 kap. 2 §,
4. granskning av hur präster och diakoner förvaltar kyrkans ämbete och efterlever sina avgivna vigningslöften,
5. prövning av behörighet att utöva kyrkans ämbete enligt 30 kap. 14 § och 31 kap. 13 §, och
6. beslutsprövning enligt 8-18 §§.
Tillsyn över biskopar och domkapitel
2 § Biskopsmötet skall ha tillsyn över biskoparnas och domkapitlens verksamhet. I tillsynen ingår råd, stöd och hjälp i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar.
3 § Kyrkans ansvarsnämnd skall ha tillsyn över hur biskoparna förvaltar kyrkans ämbete och efterlever sina avgivna vigningslöften.
I tillsynen ingår även prövning av biskopars behörighet att utöva kyrkans ämbete enligt 29 kap. 7 §.
Skyldigheter för den som står under tillsyn
4 § Den som står under tillsyn enligt 1-3 §§ är skyldig att på begäran av tillsynsorganet tillhandahålla handlingar och annat material som rör verksamheten samt att ge tillsynsorganet de upplysningar som behövs för tillsynen.
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
Församlingsinstruktionens innehåll
5 § För varje församling skall det finnas en församlingsinstruktion. Denna skall utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen skall innehålla
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,
2. ett pastoralt program för gudstjänster och kyrkliga handlingar,
3. ett pastoralt program för församlingens undervisningsverksamhet,
4. ett pastoralt program för församlingens diakonala verksamhet,
5. ett pastoralt program för församlingens missionsverksamhet,
6. en redovisning av församlingens verksamhet bland teckenspråkiga samt på samiska, finska och andra språk,
7. regler om fortbildning för personal som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, och
8. en redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor.
Utfärdande och ändring av en församlingsinstruktion
6 § Församlingsinstruktionen får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av församlingens kyrkoråd och kyrkoherde var för sig. Den är därefter bindande för församlingen.
Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Ändringen godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.
7 § Domkapitlet får, om det finns särskilda skäl, utan godkännande av kyrkoråd och kyrkoherde, utfärda församlingsinstruktion samt besluta att ändra de delar av församlingsinstruktionen som avser regler enligt 5 § 1. Den utfärdade eller ändrade församlingsinstruktionen blir bindande för församlingen när kyrkorådet och kyrkoherden har underrättats om beslutet.
BESLUTSPRÖVNING
Tillämpningsområde
8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen.
Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling.
Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en församling som ingår i stiftet.
Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte
1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande,
2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och
3. beslut som fattats av domkapitlet.
Hur man begär beslutsprövning
9 § En begäran om beslutsprövning skall avfattas skriftligt, egenhändigt undertecknas och ges in till domkapitlet. Klaganden skall därvid ange vilket beslut som skall prövas och vilka omständigheter som åberopas till stöd för prövningen.
Framställningen skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens, samfällighetens respektive stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats.
Anslaget om protokolljusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.
Om framställningen före klagotidens utgång har kommit in till församlingen, samfälligheten respektive stiftet i stället för till domkapitlet, skall den ändå prövas.
Grunder för prövningen
10 § Ett prövat beslut skall upphävas, om det
1. inte har tillkommit i rätt ordning,
2. hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, samfälligheten respektive stiftet,
3. har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter, eller
4. strider mot kyrkoordningen eller någon annan rättsregel som Svenska kyrkan har att följa.
Handläggningen i domkapitlet
11 § Varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs skall ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan även den som har begärt beslutsprövning ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.
12 § Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter skall, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras.
13 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som har begärt beslutsprövning har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet av någon annan än parten själv. Parten skall därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna.
En sådan underrättelse behövs inte, om
1. det prövade beslutet kommer att upphävas,
2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller
3. underrättelse på något annat sätt är uppenbart onödig.
14 § Bestämmelserna i 13 § skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till den instans som fattat det beslut som prövas.
15 § När det gäller jäv mot den som handlägger beslutsprövningsärenden skall gällande bestämmelser i allmän lag om jäv mot domare tillämpas på motsvarande sätt.
Beslut
16 § Domkapitlet får förordna att det beslut som prövas tills vidare inte skall gälla. Domkapitlet får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt.
17 § Det slutliga avgörandet av ärendet skall grundas på vad handlingarna innehåller.
Av beslutet, som skall avfattas skriftligt, skall framgå
1. tid och plats för meddelande av beslutet,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. vilket beslut som prövas,
4. saken,
5. innehållet i det beslut som prövas,
6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar,
7. om yttrande inhämtats från någon annan,
8. skälen för beslutet,
9. innehållet i beslutet,
10. vem som har fattat beslutet,
11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
12. vem som har varit föredragande,
13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och
14. information om hur man överklagar.
Kopior av beslutet skall tillställas den som har begärt prövningen och den instans som fattat det prövade beslutet.
Rättelse av skrivfel och liknande
18 § Domkapitlet får rätta sitt beslut om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.
ÖVERKLAGANDE
19 § Domkapitlets slutliga beslut i beslutsprövningsärenden får överklagas hos Kyrkans besvärsnämnd. Klagorätt tillkommer
1. den som begärt beslutsprövning, såvitt avser beslut att inte upphäva ett beslut eller att inte förordna i saken, och
2. den instans som fattat det prövade beslutet, såvitt avser beslut att upphäva beslutet.
Beslut i ett beslutsprövningsärende som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser
1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen,
2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och
3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande.
Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till en lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång.
Domkapitlets övriga beslut enligt detta kapitel får inte överklagas.
57 kap. Överklagande
Beslut som kan överklagas
1 § Ett beslut kan överklagas enligt detta kapitel endast om det av en bestämmelse i denna kyrkoordning framgår att beslutet får överklagas.
Bestämmelserna i detta kapitel får tillämpas om det i ett kollektivavtal mellan Svenska kyrkan som arbetsgivare och en eller flera arbetstagarorganisationer sägs att arbetsgivarens beslut kan överklagas hos ett domkapitel eller hos Kyrkans besvärsnämnd. Detta gäller om inte något annat har bestämts i avtalet.
2 § Ett beslut skall, för att kunna överklagas, avfattas skriftligt. Av ett sådant beslut skall det framgå vilka skäl som har bestämt utgången och hur beslutet kan överklagas.
Hur beslut överklagas
3 § Ett beslut överklagas skriftligt. I den egenhändigt undertecknade skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring i beslutet som begärs.
Skrivelsen ges in till beslutsinstansen. Den skall, om inte annat är angivet i denna kyrkoordning, ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Rättidsprövning
4 § Beslutsinstansen prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall beslutsinstansen avvisa den. Skrivelsen skall dock inte avvisas om förseningen beror på att beslutet innehållit en felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den i rätt tid har kommit in till överprövningsinstansen.
Ett sådant avvisningsbeslut får överklagas i samma ordning som gäller för överklagande av det beslut som överklagades i den avvisade skrivelsen.
Rättelse av skrivfel och liknande
5 § Om beslutsinstansen finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av ett skrivfel, räknefel eller något annat uppenbart förbiseende skall den genast rätta beslutet, om det kan ske utan nackdel för någon enskild part.
Överklagandet förfaller om rättelsen innebär att beslutet ändras så som klaganden begär.
Överlämnande
6 § Om skrivelsen med överklagande inte skall avvisas enligt 4 § eller förfaller enligt 5 §, skall beslutsinstansen överlämna den och övriga handlingar i ärendet till överprövningsinstansen. Beslutsinstansen får, om det kan ske utan att överlämnandet fördröjs, samtidigt yttra sig över det som anförs i överklagandeskrivelsen.
Handläggningen i överprövningsinstansen
7 § Varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs skall ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan även den klagande ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.
8 § Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter skall, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras.
9 § Ett ärende får inte avgöras utan att den klagande har underrättats om alla uppgifter som tillförts ärendet av annan än den klagande själv. Den klagande skall därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna.
En sådan underrättelse behövs inte, om
1. den klagandes talan kommer att bifallas,
2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller
3. underrättelse på annat sätt är uppenbart onödig.
10 § Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till en enskild person, som har ställning av part i ärendet utan att vara klagande.
11 § När det gäller jäv mot den som handlägger ärenden enligt detta kapitel skall gällande bestämmelser i allmän lag om jäv mot domare tillämpas på motsvarande sätt.
Beslut
12 § Överprövningsinstansen får förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla. Instansen får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt.
13 § Det slutliga avgörandet av ärendet får inte gå utöver vad den klagande yrkat. Beslutet skall grundas på vad handlingarna innehåller.
Av beslutet, som skall avfattas skriftligt, skall framgå
1. tid och plats för meddelande av beslutet,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. vilket beslut som har överklagats,
4. saken,
5. innehållet i det överklagade beslutet,
6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar,
7. om yttrande inhämtats från någon annan,
8. skälen för beslutet,
9. innehållet i beslutet,
10. vem som har fattat beslutet,
11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
12. vem som har varit föredragande,
13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och
14. information om hur man överklagar, om beslutet kan överklagas.
Kopior av beslutet skall tillställas klaganden, sådan instans som tidigare har beslutat i ärendet och eventuell annan part.
14 § Beslut får rättas, om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.
15 § Beslut som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser
1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen,
2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och
3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande.
Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång.
Resning och återställande av försutten tid
16 § Resning får beviljas i ett ärende om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl att pröva saken på nytt.
Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits på grund av någon omständighet som utgör en giltig ursäkt, får tiden återställas.
Frågor om resning och återställande av försutten tid prövas av Kyrkans besvärsnämnd.
Övergångsbestämmelser
1. Denna kyrkoordning träder i kraft den 1 januari år 2000.
2. Den som den 31 december 1999 tillhör Svenska kyrkan kvarstår som tillhörig när kyrkoordningen träder i kraft.
3. Den som före utgången av år 1999 har utsetts till ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige och direktvalt kyrkoråd kvarstår i sitt uppdrag till dess ny mandatperiod inträder enligt denna kyrkoordning. Om en förtroendevald flyttar från församlingen eller lämnar Svenska kyrkan eller själv anmäler sin avgång skall en ny ledamot eller ersättare utses av stiftsstyrelsen enligt de regler som gällde vid 1999 års utgång.
Motsvarande gäller för den som utsetts till ledamot eller ersättare i
- församlingsdelegerade,
- kyrkoråd i församlingar och samfälligheter med undantag får gemensamt kyrkoråd enligt 17 kap. 1 § andra stycket kyrkolagen,
- nämnd i församlingar och samfälligheter enligt 17 kap. 36 § kyrkolagen,
- stiftsfullmäktige,
- stiftsstyrelsen och övriga av stiftsfullmäktige inrättade nämnder enligt 25 kap. 8 § jämfört med 17 kap. 36 § kyrkolagen,
- Kyrkomötet,
- Svenska kyrkans centralstyrelse,
- Nämnden för Svenska kyrkans mission,
- Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen,
- Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.
4. Den som enligt punkt 3 kvarstår i sitt uppdrag skall från den 1 januari år 2000 fullgöra sitt uppdrag i det organ som enligt kyrkoordningen har samma beteckning som i kyrkolagen. Uppdrag i kyrkoråd i kyrklig samfällighet enligt kyrkolagen skall dock avse uppdrag i kyrkonämnd enligt kyrkoordningen, uppdrag i Svenska kyrkans centralstyrelse skall avse uppdrag i Kyrkostyrelsen enligt kyrkoordningen och uppdrag i Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen skall avse uppdrag i Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen.
De i första stycket angivna organen får redan före den 1 januari år 2000 fatta beslut som avser tiden efter den 31 december 1999.
5. Följande val skall förrättas senast den 31 december 1999 och avse tiden från den 1 januari år 2000 till dess ny mandatperiod inträder enligt denna kyrkoordning.
a) ledamöter och ersättare i pastoratsnämnden enligt 4 kap. 24 b § i denna kyrkoordning,
b) ledamöter och ersättare i domkapitlet enligt 9 kap. i denna kyrkoordning,
c) ledamöter och ersättare i Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling, Kyrkans ansvarsnämnd, Kyrkans valprövningsnämnd och Kyrkans besvärsnämnd.
6. I samfälligheter skall beslutanderätten utövas av samfällighetens kyrkofullmäktige till utgången av år 2001.
I fråga om samfällighetens kyrkofullmäktige skall bestämmelserna i 3 kap. 61 § kyrkoordningen tillämpas. Vad där anges om församlingsdelegerade skall i stället avse samfällighetens kyrkofullmäktige.
7. I församlingar med kyrkostämma skall beslutanderätten under år 2000 och 2001 utövas av församlingens kyrkoråd, enligt de regler som gäller för direktvalda kyrkoråd.
Om en sådan församling inte ingår i någon samfällighet skall dock kyrkostämma kallas under år 2000 och 2001 för att besluta om budget, kyrkoavgift, årsredovisning och ansvarsfrihet.
8. När församlingar, samfälligheter, stift och Svenska kyrkans nationella nivå under 1999 upprättar budget för år 2000 skall detta ske enligt bestämmelserna i denna kyrkoordning.
Bestämmelsen i 41 kap. 2 § i denna kyrkoordning skall tillämpas vid fastställandet av skattesatsen för år 2000.
Med oförändrad avgiftssats för år 2000 avses 1999 års skattesats för församlingsskatt. För en samfällighet som år 1999 är partiell och som inte skall bestå som samfällighet år 2000 skall skattesatsen anses utgöra samfällighetens skattesats ökad med de ingående församlingarnas genomsnittliga skattesats.
9. En flerpastoratssamfällighet som inte är total enligt 11 kap. 8 § andra stycket kyrkolagen får bestå till utgången av år 2001 för de angelägenheter som den skall sköta enligt gällande beslut om samfällighetsbildningen.
Samfälligheten Gotlands kyrkor får bestå enligt bestämmelserna i 2 kap. 11 § kyrkoordningen.
10. Följande bestämmelser i denna kyrkoordning skall tillämpas först från och med den mandatperiod som börjar år 2002:
4 kap. 9 § om antalet valda ledamöter och ersättare i kyrkorådet
4 kap. 15 § om vem som får vara ordförande i kyrkoråd och kyrkonämnd
4 kap. 22 § om minsta antal kyrkvärdar som skall utses ur kyrkorådet
7 kap. 12 § om antalet valda ledamöter och ersättare i stiftsstyrelsen.
11. Ett ärende som överlämnas till Svenska kyrkan för handläggning enligt 5 § lagen (1999:000) om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan skall handläggas av det kyrkliga organ som handlägger ett motsvarande ärende enligt kyrkoordningen.
12. Bestämmelserna om kollektredovisning i 42 kap. 9 - 11 §§ i denna kyrkoordning skall tillämpas för de kollekter som upptagits under år 1999.
13. De tjänstgöringsföreskrifter för präster i ett pastorat som gäller vid 1999 års utgång skall fortsätta gälla såsom församlingsinstruktion för en församling som ingår i pastoratet till dess en ny församlingsinstruktion har utfärdats enligt bestämmelserna i 56 kap. 6 § kyrkoordningen.
14. De vid 1999 års utgång inrättade prästtjänsterna i ett pastorat skall gälla som miniminivå för prästorganisationen (33 kap. 1 § kyrkoordningen) till dess en ändring av organisationen beslutas med stöd av 36 kap. 26 § kyrkoordningen.
15. Den som innehar eller har innehaft uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt.
16. Den som vid utgången av 1999 är kyrkotillhörig och medlem i en icke-territoriell församling får fortsätta att tillhöra den församlingen så länge han eller hon är folkbokförd inom församlingens geografiska upptagningsområde.
17. En församling som inte uppfyller kriterierna för församling i 36 kap. 2 § kyrkoordningen får ändå bestå till utgången av år 2005.
