Elfte avdelningen: Ekonomi och egendom
Inledning
Det är ett gemensamt ansvar för alla som tillhör kyrkan att efter sin förmåga bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet. Därför finns en kyrkoavgift som tas ut i förhållande till vars och ens inkomst.
Svenska kyrkan har ett ärende till hela folket. Genom kyrkofonden kan församlingarna visa en ömsesidig solidaritet, på så sätt att en utjämning sker av de ekonomiska förutsättningarna och det blir möjligt att uppehålla en rikstäckande verksamhet.
De som har hand om kyrkans ekonomi och egendom svarar för sin förvaltning inför både Gud och människor. Förvaltarskapet måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse. En förvaltare måste vara pålitlig och klok och kunna svara för sin förvaltning när den granskas.
41 kap. Avgifter och uppbörd
Kyrkoavgifter
1 § Av 7-8 §§ lagen (1999:000) om Svenska kyrkan framgår att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift samt vem som skall besluta om kyrkoavgift.
Av 4 § lagen (1999:000) om avgift till registrerat trossamfund framgår att kyrkoavgiften skall beräknas på samma underlag som den kyrkotillhöriges kommunala inkomstskatt skall beräknas på.
2 § När en församling har fastställt budgeten, skall kyrkorådet genast underrätta Kyrkofondens styrelse om den avgiftssats för kyrkoavgift som har bestämts för det följande året. Avgiftssatsen skall bestämmas som ett procenttal av den kyrkotillhöriges inkomst.
För en samfällighet har kyrkonämnden motsvarande skyldighet och för ett stift stiftsstyrelsen.
Om församlingen, samfälligheten eller stiftet inte senast den 30 november har underrättat Kyrkofondens styrelse om avgiftssatsen för det kommande året, förblir den oförändrad.
3 § Kyrkofondens styrelse skall senast den 8 mars informera församlingar, samfälligheter och stift om den kyrkoavgift som församlingen, samfälligheten eller stiftet kommer att få under året.
Kyrkofondens styrelse skall senast den 10 september varje år preliminärt informera församlingar, samfälligheter och stift om de kommunalt beskattningsbara inkomsterna för dem som tillhör Svenska kyrkan inom församlingen, samfälligheten eller stiftet.
4 § Kyrkofondens styrelse skall genast överföra intäkterna från kyrkoavgiften till församlingarna, samfälligheterna och stiften.
5 § Kyrkofondens styrelse får besluta om rättelse, om ett meddelande från något kyrkligt organ till skattemyndigheten om avgiftsuppbörd till följd av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet.
Dop
6 § Den som begär dop av sig eller sitt barn har rätt till det, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.
Beslutet fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Konfirmation
7 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift.
Beslutet om rätt till konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Vigsel
8 § Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av de blivande makarna tillhör får någon avgift inte tas ut, men om vigseln sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift.
Även när inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan, får de vigas i Svenska kyrkans ordning, om det finns särskilda skäl. Då får en avgift tas ut.
Beslutet om rätt till vigsel fattas av kyrkoherden i den församling där vigseln begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Begravningsgudstjänst
9 § Dödsboet har rätt till begravningsgudstjänst i den församling som den avlidne tillhörde, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.
En begravningsgudstjänst får även hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.
Beslutet om att hålla begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
10 § Dödsboet har även rätt till begravningsgudstjänst inom en annan församling än den som den avlidne tillhörde vid dödsfallet, om inte synnerliga skäl hindrar det. Beslutet fattas av kyrkoherden i den församlingen, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.
Dödsboet betalar inte någon avgift för begravningsgudstjänsten, men den församling som den avlidne tillhörde skall ersätta den andra församlingen för detta. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.
Överklagande
11 § Kyrkoherdens beslut enligt 6-10 §§ får överklagas hos domkapitlet.
Domkapitlets beslut får inte överklagas.
42 kap. Kollekter
Allmänt
1 § I samband med offentlig gudstjänst och andaktsstund får kollekt tas upp för att stödja Svenska kyrkans verksamhet eller någon annan verksamhet som kan anses angelägen för Svenska kyrkan.
2 § Kollekten är en rikskollekt om den skall tas upp i landets alla församlingar, en stiftskollekt om den skall tas upp i alla församlingar inom ett stift och en församlingskollekt om den skall tas upp inom en församling.
3 § Beslut om rikskollekter och stiftskollekter får fattas för högst tre år framåt i tiden.
Rikskollekter
4 § Rikskollekter får tas upp högst trettio dagar varje år.
Kyrkostyrelsen bestämmer kollektändamålen och vilka dagar som rikskollekter för de olika ändamålen skall tas upp.
Stiftskollekter
5 § Stiftskollekt får tas upp högst tio dagar varje år.
Domkapitlet bestämmer kollektändamålen och vilka dagar som stifts-kollekt för de olika ändamålen skall tas upp. En stiftskollekt får inte beslutas för någon dag då Kyrkostyrelsen har beslutat att en rikskollekt skall tas upp.
Församlingskollekter
6 § Kyrkorådet beslutar om församlingskollekt och bestämmer i samband med det såväl ändamålet med kollekten som vid vilket gudstjänsttillfälle kollekten skall tas upp. En församlingskollekt får inte beslutas för någon dag eller något gudstjänsttillfälle då Kyrkostyrelsen har beslutat att en rikskollekt skall tas upp eller domkapitlet har beslutat att en stiftskollekt skall tas upp.
Kyrkoherden får för en viss gudstjänst besluta om kollekten, om någon kollekt inte har blivit bestämd och kyrkorådet inte hinner besluta i frågan. Om kyrkoherden inte har beslutat något, får den präst som tjänstgör vid gudstjänsten besluta i frågan. Innan kyrkoherden eller någon annan präst i sådant fall beslutar om kollekt skall kyrkvärdarna, om det är möjligt, först få säga sin mening. Ett sådant beslut skall anmälas vid kyrkorådets nästa sammanträde.
Ändring av kollektdagar
7 § En rikskollekt eller stiftskollekt som har bestämts till en viss dag får av kyrkorådet flyttas till en annan dag under året, om det föreligger synnerliga skäl och domkapitlet medger det.
Offentliggörande av kollektdagar
8 § Rikskollekter skall beslutas i sådan tid att de kan offentliggöras senast den 30 juni året före det år under vilket kollekterna skall tas upp. Stiftskollekter skall beslutas i sådan tid att de kan offentliggöras senast den 30 september året före det år under vilket kollekterna skall tas upp.
För högst fyra kollektdagar per år får dock kollektändamålen för rikskollekter beslutas vid en senare tidpunkt. För en kollektdag per år får kollektändamålet för stiftskollekt beslutas vid en senare tidpunkt.
Om det inför en viss kollektdag inte har beslutats något ändamål för rikskollekten eller stiftskollekten, skall i stället en församlingskollekt tas upp.
Redovisning av kollekter
9 § Kyrkostyrelsen skall upprätta ett årssammandrag över rikskollekter, stiftskollekter och församlingskollekter. Årssammandraget skall överlämnas till Kyrkomötet.
10 § Kollekträkenskaperna skall årligen granskas av församlingens revisorer. För en församling som ingår i en samfällighet gäller detta i stället samfällighetens revisorer.
Revisorerna skall senast den 30 april lämna berättelse över granskningen till domkapitlet. Revisionsberättelsen skall även lämnas till kyrkorådet i församlingen för kännedom.
11 § Den som har mottagit en kollekt skall senast den 31 maj redogöra för hur man har använt de kollektmedel som har mottagits under det föregående kalenderåret. Redogörelsen skall lämnas till den som har beslutat om kollekten. Kyrkostyrelsen får, om det finns särskilda skäl, besluta att en redogörelse för rikskollekt i stället skall lämnas till Kyrkomötet.
Ytterligare bestämmelser
12 § Kyrkostyrelsen får utfärda ytterligare bestämmelser om kollekter.
43 kap. Ekonomisk utjämning
Inledande bestämmelser
1 § Vad som i detta kapitel sägs om församlingar skall för en församling som ingår i en samfällighet i stället gälla samfälligheten.
Föreskrifterna i detta kapitel skall inte tillämpas på Hovförsamlingen.
Definitioner
2 § I detta kapitel används följande uttryck med den betydelse som anges nedan:
Avgiftsunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomster som de kyrkotillhöriga i en församling har enligt skattemyndigheternas beslut om taxering till kommunal inkomstskatt enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) året före bidragsåret.
Bidragsår: Det år under vilket ett bidrag betalas ut eller en avgift skall betalas.
Egentlig verksamhet: Kostnaderna för gemensam administration, fastighets- och kyrkogårdsförvaltning samt församlingsverksamhet.
Genomsnittskostnad: De totala löpande kostnaderna som alla församlingar i hela landet sammanlagt har för driften av en viss verksamhet eller för ett visst utgiftsslag och som framgår av statistik över boksluten för året före det år som föregår bidragsåret, dividerade med antalet kyrkotillhöriga den 1 januari året före bidragsåret.
Medelavgiftsunderlag: Medelavgiftskraften multiplicerad med antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret. Medelavgiftskraften är avgiftsunderlaget för de kyrkotillhöriga i hela landet, dividerat med antalet kyrkotillhöriga i landet den 1 januari året före bidragsåret.
Tätortsgrad: Hur stor andel av befolkningen som bor i tätort.
Allmän och särskild utjämningsavgift
3 § Församlingarna skall varje år betala en allmän utjämningsavgift till kyrkofonden. Avgiften beräknas på avgiftsunderlaget och är sju öre per etthundra kronor av avgiftsunderlaget.
4 § Stiften skall betala en särskild utjämningsavgift till kyrkofonden. Avgiften är femtio procent av den nettovinst som uppkommer under räkenskapsåret på förvaltningen av prästlönetillgångarna.
Nettovinsten på förvaltningen av prästlönefastigheterna utgörs av vad som återstår av vinsten från den samlade förvaltningen av denna egendom efter det att stiftet har avsatt de medel som behövs för förvaltningen av egendomen.
Nettovinsten av prästlönefondens förvaltning utgörs av avkastningen under räkenskapsåret, minskad med det belopp som enligt 45 kap. 11 § har avsatts för att säkra fondkapitalet mot inflationen. Samtidigt som vinstmedel av förvaltningen betalas ut till församlingarna skall stiftet till kyrkofonden betala särskild utjämningsavgift med samma belopp.
5 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje stift vad som skall betalas i särskild utjämningsavgift.
Kyrkofondens styrelse får utfärda närmare bestämmelser för beräkningsgrunden och om när den särskilda utjämningsavgiften skall betalas till kyrkofonden.
Inkomstutjämning
6 § Församlingarnas inkomster utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar vars avgiftsunderlag överstiger medelavgiftsunderlaget skall betala en inkomstutjämningsavgift till kyrkofonden. De församlingar vars avgiftsunderlag understiger medelavgiftsunderlaget skall få ett inkomstutjämningsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och är femtio procent av skillnaden mellan församlingens avgiftsunderlag och medelavgiftsunderlaget, multiplicerad med en avgiftssats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kostnadsutjämning
7 § Församlingarnas kostnader för kyrkounderhåll utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar som den 1 januari året före bidragsåret hade fler kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad än medeltalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i landet vid samma tidpunkt skall betala en kyrkounderhållsavgift till kyrkofonden. De församlingar som hade färre kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad än medeltalet skall i stället få ett kyrkounderhållsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje kyrkobyggnad på grundval av skillnaden mellan antalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga per kyrkobyggnad i landet. Skillnaden multipliceras med genomsnittskostnaden för kyrkounderhåll i hela landet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kyrkofondens styrelse får höja eller sänka avgifter och bidrag med hänsyn till en kyrkobyggnads storlek, byggnadsmaterial och nyttjandegrad.
8 § Församlingarnas kostnader för begravningsplatser utjämnas genom avgifter och bidrag. De församlingar som den 1 januari året före bidragsåret hade fler folkbokförda invånare per begravningsplats än medeltalet invånare per begravningsplats i landet vid samma tidpunkt skall betala en begravningsplatsavgift till kyrkofonden. De församlingar som hade färre invånare per begravningsplats än medeltalet skall i stället få ett begravningsplatsbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas för varje begravningsplats på grundval av skillnaden mellan antalet invånare per begravningsplats i församlingen och medeltalet invånare per begravningsplats i landet. Skillnaden multipliceras med genomsnittskostnaden i hela landet för kyrkogårdsförvaltning och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Kyrkofondens styrelse får höja och sänka avgifter och bidrag med hänsyn till hur stor begravningsplatsen är, om den är belägen invid en kyrkobyggnad och om det finns krematorium på den.
9 § Församlingens kostnader med anledning av andelen kyrkotillhöriga inom församlingens område utjämnas genom avgifter och bidrag. Om de kyrkotillhörigas andel av de folkbokförda invånarna i en församling den 1 januari året före bidragsåret överstiger medeltalet för de kyrkotillhöriga i landet vid samma tidpunkt, skall församlingen betala en kyrkotillhörigavgift till kyrkofonden. Om de kyrkotillhörigas andel understiger medeltalet kyrkotillhöriga i landet, skall församlingen i stället få ett kyrkotillhörigbidrag från kyrkofonden.
Avgiften eller bidraget fastställs varje år och beräknas på grundval av skillnaden mellan andelen kyrkotillhöriga i församlingen och medeltalet kyrkotillhöriga i landet. Skillnaden multipliceras med antalet folkbokförda invånare i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, en genomsnittskostnad för egentlig verksamhet och en procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse. Styrelsen får besluta om minskning av procentsatsen vid låg andel kyrkotillhöriga.
10 § Om en församling ligger i glesbygd eller har högre kostnader än genomsnittligt för uppvärmning eller kallortstillägg, skall församlingen varje år få ett bidrag från kyrkofonden (glesbygdsbidrag).
11 § Glesbygdsbidrag skall beviljas de församlingar som uppfyller något av följande krav och bidraget skall då beräknas på följande sätt:
1. Församlingar med mindre än 6,0 invånare per kvadratkilometer och tätortsgrad under 75 procent samt församlingar inom Gotlands, Mörbylånga och Borgholms kommuner. Bidraget beräknas på grundval av skillnaden mellan genomsnittskostnaden för egentlig verksamhet för gruppen glesbygdsförsamlingar och genomsnittskostnaden för hela landet. Skillnaden multipliceras med antalet kyrkotillhöriga i församlingen och den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
2. Församlingar som ligger i en kommun där energiindex som återger skillnader i uppvärmningskostnaderna är högre än 1,0. Bidraget utgör produkten av antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, 1/6 av genomsnittskostnaden i landet för fastighets- och kyrkogårdsförvaltning, den del av energiindex som överstiger 1,0 samt den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
3. Församlingar som ligger i en kommun där kallortstillägg tidigare gällt enligt avtal. Bidraget utgör produkten av antalet kyrkotillhöriga i församlingen den 1 januari året före bidragsåret, genomsnittskostnaden i landet för arbetskraft, den del av kallortsindex som överstiger 1,0 samt den procentsats som beslutas av Kyrkofondens styrelse.
Hur avgifter och bidrag fastställs, m.m.
12 § Kyrkofondens styrelse fastställer för varje församling avgifter och bidrag enligt 3 och 6-10 §§. Avgifterna betalas av församlingarna och bidragen tillförs församlingarna genom avräkning mot intäkterna från kyrkoavgiften.
Kyrkofondens styrelse skall meddela församlingarna dessa uppgifter senast den 25 januari bidragsåret. Till ledning för församlingarnas budgetarbete skall Kyrkofondens styrelse senast den 10 september året före bidragsåret meddela församlingarna preliminära uppgifter om avgifterna och bidragen.
13 § Avgifter och bidrag enligt 3 och 6-10 §§ påförs församlingarna med en tolftedel varje kalendermånad och räknas av mot det förskott på intäkterna av kyrkoavgiften som Kyrkostyrelsen varje gång betalar ut.
14 § Under januari och februari månad kan regleringen av avgifter och bidrag vara preliminär. Från och med mars månad skall den vara slutlig. Under mars månad skall även de regleringar rättas som gjorts under januari och februari månad.
15 § Kyrkostyrelsen skall senast den 31 augusti året före bidragsåret lämna Kyrkofondens styrelse preliminära uppgifter om de statistiska faktorer som behövs för att Kyrkofondens styrelse skall kunna besluta om avgifter och bidrag.
16 § Kyrkostyrelsen skall varje år lämna Kyrkofondens styrelse uppgift om avgiftsunderlaget. Uppgifter om uppskattat utfall av taxeringen skall lämnas senast den 31 augusti och uppgifter om den avslutade taxeringen senast den 15 december.
Extra utjämningsbidrag
17 § Församlingar och stift kan få extra utjämningsbidrag om övriga avgifter och bidrag inte ger en tillfredsställande utjämningseffekt.
Ansökan om extra utjämningsbidrag skall göras skriftligen hos Kyrkofondens styrelse senast den 15 april året före bidragsåret. Om det finns särskilda skäl får extra utjämningsbidrag beviljas även utan ansökan.
En församling som ansöker om extra utjämningsbidrag skall bifoga ett yttrande från stiftsstyrelsen.
Stiftsbidrag
18 § Stiften kan få medel ur kyrkofonden för sin verksamhet och för kostnaderna för särskilda bidrag som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna för särskilda behov (strukturbidrag). Stiftsstyrelserna skall meddela berörda församlingar preliminära uppgifter om strukturbidrag senast den 10 september året före bidragsåret.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om strukturbidragen.
Kyrkobyggnadsbidrag
19 § Stiften kan få medel ur kyrkofonden som stiftsstyrelsen skall fördela mellan församlingarna till kostnadskrävande arbeten på kyrkobyggnader (kyrkobyggnadsbidrag).
20 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag för det följande året skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer skall ges tillfälle att yttra sig över ansökningarna.
21 § Stiften skall senast den 28 februari ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna.
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt Kyrkostyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.
Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om kyrkobyggnadsbidragen.
Fördelning av bidrag vid indelningsändring
22 § När ett beviljat bidrag behöver delas upp på flera mottagare till följd av att någon indelning har ändrats, skall Kyrkofondens styrelse besluta om bidragets fördelning.
23 § Församlingar och stift är skyldiga att lämna de ekonomiska och statistiska uppgifter som behövs för den ekonomiska utjämningen. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om dessa uppgifter och om förseningsavgift för den som inte lämnar uppgifterna i rätt tid.
44 kap. Kyrkofonden
Uppgifter
1 § Genom kyrkofonden finansieras det kyrkliga utjämningssystemet och verksamheten på den nationella nivån.
Förvaltning
4 § Kyrkofonden skall bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel.
Kyrkofondens styrelse får mot avgift även förvalta prästlönemedel och andra kyrkliga medel, som överlämnas till den för förvaltning.
Fonden skall förvaltas så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att fonden uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Närmare regler för fondens placeringar framgår av 5 §.
5 § Fondmedlen skall placeras i
1. skuldförbindelser med låg kreditrisk, vilka har utfärdats av en svensk emittent eller av ett bankföretag som driver verksamhet i Sverige,
2. skuldförbindelser med säkerhet i sådan panträtt i fastigheter i Sverige som ligger inom 75 procent av marknadsvärdet, beräknat efter expertvärdering,
3. fordringar hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret,
4. fordringar, för vilka svarar bankföretag som driver verksamhet i Sverige eller försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige genom etablering,
5. sådana aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som är inregistrerade vid en svensk börs,
6. andelar i värdepappersfonder som omfattas av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, samt
7. andra svenska värdehandlingar, som med hänsyn till sin art och till den säkerhet som de erbjuder kan anses jämförliga med någon av de värdehandlingar som anges under 1-6.
Sådana värdehandlingar som avses under 5-7 får utgöra högst 60 procent av de förvaltade tillgångarnas bokförda värde. Dessa värdehandlingar får vidare till högst 10 procent av det marknadsvärde som de hade när de förvärvades utgöras av handlingar utfärdade av samma person.
6 § Till kyrkofonden skall föras avkastning och ersättning från fondens tillgångar. Av avkastningen skall årligen avsättning ske till kapitalet med ett belopp som motsvarar värdeminskning på grund av inflationen.
7 § Kyrkofondens styrelse får ta upp lån för fondens räkning.
Ersättning för vård av kulturhistoriskt värdefull egendom
8 § Kyrkofondens styrelse beslutar om fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning mellan stiften. Övriga bestämmelser om denna ersättning framgår av lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Garantier för kyrkliga organ med pensionsåtaganden
9 § För kyrkliga organ med pensionsåtaganden som behöver kreditgarantier för att kunna fullgöra sina skyldigheter som medlemmar i Kyrkans försäkringsförening och som inte på annat sätt kan få sådana garantier, får Kyrkofondens styrelse mot avgift lämna behövliga garantier.
45 kap. Prästlönetillgångar och annan ändamålsbestämd egendom
Prästlönetillgångar
1 § Prästlönetillgångarna består av fast egendom och tomträtter (prästlönefastigheter) samt andra tillgångar (prästlönefond). Av 9 § lagen (1999:000) om Svenska kyrkan framgår att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse.
2 § Stiften skall förvalta prästlönetillgångarna.
Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.
3 § Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning.
4 § Den vinst som uppkommer vid förvaltningen av prästlönetillgångarna och som tillkommer församlingarna skall stiftet fördela på dessa i förhållande till deras andelar i prästlönetillgångarna.
5§ Utgifterna för stiftets förvaltning av prästlönetillgångarna skall betalas med inkomsterna från denna förvaltning.
6§ Årsredovisningen för prästlönetillgångarnas förvaltning skall senast den 1 april varje år lämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse.
I redovisningen skall det för varje församling anges hur stort belopp som motsvarar församlingens andel i nettovinsten.
7§ Senast i samband med att stiftet lämnar sin årsredovisning för prästlönetillgångarnas förvaltning skall stiftet betala ut församlingarnas andelar av nettovinsten på denna förvaltning.
Stiftet får dock av vinsten behålla de medel som behövs för förvaltningen.
Prästlönefastigheter
8§ Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna skall naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning.
9§ Om stiftet avser att sälja en prästlönefastighet, skall församlingen där fastigheten är belägen ges tillfälle att yttra sig i frågan.
10 § Om en prästlönefastighet säljs eller exproprieras, om en naturtillgång upplåts eller något annat liknande görs i fråga om fastigheten, skall ersättningen för detta tillföras stiftets prästlönefond.
Prästlönefonder
11 § Varje år skall ett belopp motsvarande prästlönefondens värdeminskning på grund av inflationen avsättas från fondens avkastning till kapitalet.
12 § Medel ur en prästlönefond skall placeras i
1. fast egendom eller tomträtt,
2. värdebeständig rationalisering på en prästlönefastighet,
3. skuldförbindelser med låg kreditrisk, vilka har utfärdats av en svensk emittent eller av ett bankföretag som driver verksamhet i Sverige,
4. skuldförbindelser med säkerhet i sådan panträtt i fastigheter i Sverige som ligger inom 75 procent av marknadsvärdet, beräknat efter expertvärdering,
5. fordringar hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret,
6. fordringar, för vilka svarar bankföretag som driver verksamhet i Sverige eller försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige genom etablering,
7. sådana aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som är inregistrerade vid en svensk börs,
8. andelar i värdepappersfonder som omfattas av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, samt
9. andra svenska värdehandlingar, som med hänsyn till sin art och till den säkerhet som de erbjuder kan anses jämförliga med någon av de värdehandlingar som anges under 3-8.
Sådana värdehandlingar som avses under 7-9 får utgöra högst 60 procent av de förvaltade tillgångarnas bokförda värde. Dessa värdehandlingar får vidare till högst 10 procent av det marknadsvärde som de hade när de förvärvades utgöras av handlingar utfärdade av samma person.
Fast egendom eller tomträtt som inköpts av medel ur en prästlönefond blir då en prästlönefastighet.
Församlingskyrkors och domkyrkors fastigheter och fastighetsfonder, m.m.
13 § Stiftet får besluta att förvaltningen av församlingskyrkors och domkyrkors fastigheter och fastighetsfonder skall stå under tillsyn. Stiftet får också reglera detaljer omkring tillsynen.
14 § De biskopsgårdar som ägs av trossamfundet Svenska kyrkan skall förvaltas av det stift där de är belägna. Överlåtelse av en biskopsgård får dock endast ske om Kyrkofondens styrelse medger det.
14a § Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond skall förvaltas av Domkyrkorådet i Lund. För förvaltningen av fastigheterna och fastighetsfonden gäller det som sägs om prästlönefastigheter och prästlönefonder i 3, 5, 8 och 10-12 §§.
15 § För andra förmögenhetstillgångar än prästlönetillgångar och Lunds domkyrkas fastigheter och fastighetsfond, ägda eller förvaltade av trossamfundet Svenska kyrkan, skall Kyrkofondens styrelse handha förvaltningen. Att kyrkofonden skall förvaltas av dess styrelse framgår av 44 kap.
46 kap. Ekonomisk förvaltning för församlingar och samfälligheter
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Församlingen skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
För en församling som ingår i en samfällighet skall det som sägs i 2-12 §§ om församlingar i stället gälla samfälligheter. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället församlingsdelegerade och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden. I 13-14 §§ finns särskilda bestämmelser för samfälligheter.
Medelsförvaltning
2 § Församlingen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses.
Kyrkofullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser om hur medlen skall förvaltas.
3 § Församlingen får inte ta ut högre avgifter för de tjänster som den tillhandahåller än vad som motsvarar kostnaderna för dessa tjänster.
Budgetens innehåll
4 § Församlingen skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna, om det inte finns särskilda skäl mot det.
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall kyrkoavgiftens storlek och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl får dock fullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
6 § Kyrkorådet skall upprätta ett förslag till budget senast den 31 oktober.
Kyrkofullmäktige skall fastställa budgeten senast den 30 november.
7 § Kyrkorådets budgetförslag skall vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det kyrkofullmäktigesammanträde då budgeten skall fastställas. I kungörelsen skall det anges var förslaget hålls tillgängligt.
Utgiftsbeslut under budgetåret
8 § Om kyrkofullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften skall finansieras.
Förbud mot pantsättning
9 § Församlingen får inte som säkerhet för en fordran upplåta panträtt i fast egendom på vilken en kyrkobyggnad är uppförd.
I begravningslagen (1990:1144) finns föreskrifter om att en begravningsplats inte får utmätas eller belastas med panträtt eller andra rättigheter som kan inskrivas enligt jordabalken.
Räkenskaper och redovisning
10 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1998:000) och i årsredovisningslagen (1995:1554).
Samtliga församlingar skall vid räkenskapsårets utgång avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning med finansieringsanalys.
11 § Om församlingen har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
12 § Ytterligare bestämmelser om församlingarnas bokföring och redovisning får utfärdas av Kyrkostyrelsen.
Särskilt om samfälligheter
13 § Församlingarnas kyrkoråd skall varje år till kyrkonämnden lämna en berättelse om sin verksamhet under det föregående året. Kyrkonämnden bestämmer när detta skall ske.
14 § Innan församlingsdelegerade beslutar om budgeten skall församlingarna ges tillfälle att begära medel för sina uppgifter. Församlingarnas kyrkoråd skall lämna sina särskilda budgetförslag för det nästföljande året till kyrkonämnden, som bestämmer när detta skall ske.
Församlingsdelegerade får i sitt budgetbeslut avvika från det som en församling har begärt endast om det finns särskilda skäl till det.
47 kap. Revision för församlingar och samfälligheter
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1998:000) om revision.
För en församling som ingår i en samfällighet gäller det som sägs om församlingar i stället samfälligheten. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället församlingsdelegerade och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden.
Varje församling skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad. Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda kyrkofullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.
2 § För en församling som inte omfattas av 9 § lagen om revision får stiftsstyrelsen besluta att församlingen får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad revisor.
Revisorernas uppgifter
3 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om församlingens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig.
Revisionsberättelsen
4 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. Utöver det som anges där skall revisionsberättelsen även innehålla en granskningsrapport om sådana förhållanden som avses i 3 §.
5 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till kyrkofullmäktige.
6 § Kyrkofullmäktige skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall kyrkofullmäktige vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
48 kap. Ekonomisk förvaltning för stiften
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Stiftet skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Medelsförvaltning
2 § Stiftet skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses.
Stiftsfullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser om hur medlen skall förvaltas.
För prästlönetillgångarna gäller särskilda bestämmelser.
3 § Stiftet får i annan verksamhet än som avser förvaltningen av prästlönetillgångarna inte ta ut högre avgifter för de tjänster som stiftet tillhandahåller än vad som motsvarar kostnaderna för dessa tjänster.
Budgetens innehåll
4 § Stiftet skall varje år upprätta en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
Budgeten skall i annan verksamhet än som avser förvaltningen av prästlönetillgångarna upprättas så att intäkterna minst motsvarar kostnaderna, om det inte finns särskilda skäl mot det.
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall kyrkoavgiftens storlek och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras så att det egna kapitalet i balansräkningen återställs under de närmast följande två åren. Beslut om en sådan reglering skall fattas i budgeten senast för det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. Om det finns synnerliga skäl får dock stiftsfullmäktige besluta att en sådan reglering inte skall göras.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
6 § Stiftsstyrelsen skall upprätta ett förslag till budget senast den 31 oktober. Om stiftsfullmäktige har uppdragit åt en särskild nämnd att förvalta prästlönetillgångarna skall budgeten när det gäller denna förvaltning upprättas av nämnden.
Stiftsfullmäktige skall fastställa budgeten senast den 30 november.
7 § Stiftsstyrelsens budgetförslag skall vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det stiftsfullmäktigesammanträde då budgeten skall fastställas. I kungörelsen skall det anges var förslaget hålls tillgängligt.
Utgiftsbeslut under budgetåret
8 § Om stiftsfullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften skall finansieras.
Räkenskaper och redovisning
9 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1998:000) och i årsredovisningslagen (1995:1554).
Samtliga stift skall vid räkenskapsårets utgång avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning med finansieringsanalys.
10 § Om stiftet har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
11 § Ytterligare bestämmelser om stiftens bokföring och redovisning får utfärdas av Kyrkostyrelsen.
48a kap. Revision för stiften
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1998:000) om revision.
Varje stift skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad.
Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda stiftsfullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.
2 § För ett stift som inte omfattas av 9 § lagen om revision får Kyrkostyrelsen besluta att stiftet får utse en viss godkänd revisor i stället för en auktoriserad revisor.
Revisorernas uppgifter
3 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om stiftets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig.
Revisionsberättelsen
4 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. Utöver det som anges där skall revisionsberättelsen även innehålla en granskningsrapport om sådana förhållanden som avses i 3 §.
5 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till stiftsfullmäktige.
6 § Stiftsfullmäktige skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall stiftsfullmäktige vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
49 kap. Ekonomisk förvaltning för den nationella nivån
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Svenska kyrkans nationella nivå skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.
Medelsförvaltningen
2 § Svenska kyrkans nationella nivå skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses.
För kyrkofonden finns särskilda bestämmelser.
Budgetens innehåll
3 § För Svenska kyrkans nationella nivå skall varje år upprättas en budget för nästa budgetår. Budgetåret löper per kalenderår.
4 § Budgeten skall bestå av en del som avser kyrkofonden och en del som avser Svenska kyrkans verksamhet på den nationella nivån. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret.
I planen skall intäkternas storlek och anslagen anges. Av planen skall vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall alltid vara periodens första år.
Budgetprocessen
5 § Kyrkostyrelsen skall upprätta ett förslag till budget senast den 28 februari.
Kyrkofondsstyrelsen skall senast den 31 januari till Kyrkostyrelsen lämna sitt förslag till budget för kyrkofonden.
Kyrkomötet skall fastställa budgeten före september månads utgång.
Räkenskaper och redovisning
6 § Föreskrifter om bokföring och årsredovisning finns i bokföringslagen (1998:000) och årsredovisningslagen (1995:1554).
7 § Om Svenska kyrkans nationella nivå har placerat medel ideellt skall denna placering redovisas särskilt i balansräkningen. I anslutning till detta skall anges hur stor placeringens avkastning har varit.
Arvoden
8 § Regler om ersättning till Kyrkomötets ledamöter och deras ersättare finns i Kyrkomötets arbetsordning.
Dessa regler skall även tillämpas för ersättning till ledamöter av Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, Kyrkans ansvarsnämnd, Kyrkans valprövningsnämnd, Kyrkans besvärsnämnd och andra nämnder som är tillsatta av kyrkomötet samt ersättare för dessa ledamöter.
50 kap. Revision för den nationella nivån
Val av revisorer
1 § Föreskrifter om revision finns i lagen (1998:000) om revision.
Kyrkomötet skall på sitt första sammanträde efter det att val till Kyrkomötet förrättats välja sex revisorer som skall granska verksamheten under de fyra följande åren. Bland dessa skall Kyrkomötet välja en ordförande och en vice ordförande.
Revisorernas uppgifter
2 § I lagen om revision finns föreskrifter om revisorernas granskning. Utöver det som anges där skall revisorerna även granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om den interna kontrollen är tillräcklig.
Revisionsberättelse
3 § I lagen om revision anges vad en revisionsberättelse skall innehålla. Utöver det som anges där skall revisionsberättelsen även innehålla en granskningsrapport om sådana förhållanden som avses i 2 §.
4 § Revisionsberättelsen skall överlämnas till Kyrkomötet.
5 § Kyrkomötet skall begära in förklaringar som gäller de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen.
Därefter skall Kyrkomötet vid ett sammanträde senast den 31 december året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras.
51 kap. Upphandling
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på upphandling som görs av församlingar, samfälligheter och stift samt av Svenska kyrkans nationella nivå.
Huvudregel om affärsmässighet
2 § När en upphandling görs skall man utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföra den affärsmässigt. Alla anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn.
Definitioner
3 § I detta kapitel används följande termer med den betydelse som här anges:
Upphandling: köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentrepenader eller tjänster.
Upphandlande enhet: kyrkoråd, kyrkonämnd och övriga nämnder i församlingar och samfälligheter, stiftsstyrelse och nämnder i stift samt organ på nationell nivå.
Leverantör: den som tillhandahåller varor eller utför arbeten eller tillhandahåller tjänster, även om leverantören inte varit den som i det särskilda fallet tillhandahållit eller utfört det som upphandlats.
Förfrågningsunderlag: underlag för anbud, som en upphandlande enhet tillhandahåller en leverantör.
Anbudsgivare: den som lämnar anbud.
Förenklad upphandling: upphandling där alla leverantörer har rätt att delta, deltagande leverantörer skall lämna skriftligt anbud och den upphandlande enheten får förhandla med en eller flera anbudsgivare.
Direktupphandling: upphandling utan infordrande av skriftligt anbud.
Val av upphandlingsförfarande
4 § En upphandling skall göras genom förenklad upphandling. Direktupphandling får dock göras, om värdet av det som skall upphandlas är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Ett sådant skäl kan vara synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses och som inte heller beror på den upphandlande enheten.
Den upphandlande enheten skall vid behov fastställa riktlinjer för när en direktupphandling får göras.
5 § En upphandlande enhet får varken i förfrågningsunderlaget eller i något annat underlag för upphandlingen beskriva föremålet för upphandlingen på ett sådant sätt att endast en viss vara eller process kan komma i fråga.
Enheten får hänvisa till ett visst märke eller fabrikat, om det finns särskilda skäl. En sådan hänvisning skall utformas så att även likvärdiga varor och processer kan komma i fråga.
Därutöver skall det av förfrågningsunderlaget framgå om ett anbud kan komma att antas utan föregående förhandling. Vidare skall anges att anbud skall lämnas skriftligen och att anbud som lämnas genom telegram eller telefax skall bekräftas omgående genom en egenhändigt undertecknad handling.
6 § En upphandlande enhet som gör en förenklad upphandling skall begära in skriftliga anbud genom annons eller skrivelse. När man avväger hur omfattande annonseringen eller utskicket av skrivelserna behöver vara skall enheten särskilt beakta huvudregeln om affärsmässighet i 2 §.
7 § I förfrågningsunderlaget enligt 5 § eller i annonsen eller skrivelsen enligt 6 § skall anges den dag då anbud senast skall ha kommit in. Denna dag skall bestämmas så att anbudsgivare ges skälig tid att lämna anbud.
Vidare skall det i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen anges den dag till och med vilken anbudet skall vara bindande.
8 § Även en leverantör som inte har särskilt tillfrågats har rätt att på begäran få förfrågningsunderlaget på samma villkor som andra leverantörer.
Mottagande och öppnande av anbud
9 § Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en förrättning där minst två personer utsedda av den upphandlande enheten skall delta. Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. Om någon anbudsgivare begär det skall dessutom en person som utsetts av handelskammaren närvara. Kostnaderna för detta skall betalas av anbudsgivaren.
Vid förenklad upphandling som angetts innefatta förhandling får försändelserna öppnas och anbuden förtecknas utan en sådan förrättning som avses i första stycket. Anbuden skall öppnas samtidigt eller, om det finns synnerliga skäl, allteftersom de kommer in.
10 § En upphandlande enhet får tillåta att en anbudsgivare rättar en uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudet.
Enheten får också tillåta att ett anbud förtydligas och kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Krav som får ställas på leverantörer
11 § En leverantör får uteslutas från att deltaga i en upphandling om leverantören
1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller företagsrekosntruktion eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,
2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,
3. är dömd enligt lagakraftvunnen dom för något brott som hör till yrkesutövningen,
4. har gjort sig skyldig till allvarliga fel i yrkesutövningen, eller
5. inte har fullgjort sina skyldigheter avseende svenska skatter eller socialavgifter.
En upphandlande enhet har rätt att begära upplysningar av leverantören om detta.
Innan ett skriftligt anbud antas skall den upphandlande enheten, om det inte är onödigt, kontrollera om leverantören är
1. registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret,
2. registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdeskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och
3. fri från skulder för svenska skatter och socialavgifter.
En upphandlande enhet som begär upplysning av leverantören skall ange, i förfrågningsunderlaget, annonsen eller skrivelsen, på vilket sätt leverantören kan lämna upplysningar om de förhållanden som avses i första och andra styckena.
12 § En upphandlande enhet får inte anta ett anbud, om leverantören inte är registrerad i sådana register som avses i 11 § tredje stycket, under förutsättning att det finns registreringsskyldighet.
Prövning av anbud
13 § En upphandlande enhet får inte pröva ett anbud som har kommit in efter den dag som angetts som sista dag för att lämna anbud. Däremot skall enheten pröva alla andra anbud om inte annat följer av andra stycket eller 12 §.
Enheten får förkasta ett anbud
1. om leverantören i väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar om förhållanden som avses i 11 § första stycket, eller
2. om förhållanden som anges i 11 § första stycket föreligger.
14 § En upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som har lägst anbudspris eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till samtliga omständigheter såsom pris, driftskostnader, funktion, miljöpåverkan m.m. Enheten skall i förfrågningsunderlaget eller i annonsen om upphandling ange vilka omständigheter den tillmäter betydelse. Omständigheterna skall om möjligt anges efter angelägenhetsgrad, med den viktigaste först.
Om en upphandlande enhet skall anta det anbud som har lägst anbudspris, får enheten förkasta ett anbud som den anser vara orimligt lågt, dock först sedan enheten begärt förklaring till det låga anbudet och inte fått något tillfredsställande svar. Förklaringen skall begäras skriftligt.
Dokumentation, underrättelse och förvaring av handlingar
15 § Hos den upphandlande enheten skall det finnas dokumenterat på vilka skäl ett anbud har antagits och vad som i övrigt har haft betydelse vid anbudsprövningen.
16 § När ett anbud har antagits skall den upphandlande enheten underrätta anbudsgivaren om detta snarast möjligt, dock senast före utgången av den tid under vilken anbudet är bindande för anbudsgivaren.
Anbudsgivare vars anbud inte har antagits skall snarast möjligt underrättas om detta.
17 § En upphandlande enhet skall förvara anbuden på betryggande sätt. Detta gäller även tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsförteckningar, sammanställningar och liknande.
