Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Enligt utredningsgruppens förslag skulle inför varje prästanställning domkapitlet göra en reell behörighetsprövning. Detta gällde sålunda bl.a. domprostanställning. Centralstyrelsen har med hänvisning till att sådana beslut skulle kunna överklagas avstått från att lägga fram utredningsgruppens förslag. Enligt Centralstyrelsens förslag till kyrkoordning skall domkapitlet endast behörighetspröva de sökande på det sätt som nu görs. Vi delar Centralstyrelsens uppfattning att det vore olämpligt om varje behörighetsprövning skulle kunna överklagas med därav följande tidsutdräkt. Beträffande domprosttjänsterna, som är få, borde emellertid nackdelarna med reell behörighetsprövning inte vara av avgörande negativ betydelse. Det är rimligt att stiftet har möjlighet att bland de sökande avgränsa den grupp som uppfyller stiftets krav för att kunna fullgöra domprostens till stiftet hänförliga arbetsuppgifter. Att en sådan reell behörighetsprövning kan bli överklagad skulle visserligen fördröja tillsättningen men detta måste kunna godtagas.
Centralstyrelsens förslag att domprostarna skall tillsättas av stiftsstyrelsen bör inte bifallas av kyrkomötet. Skälen till detta är flera. För det första tas domkyrkoförsamlingarna ifrån rätten att bland reellt behöriga sökanden anställa den som församlingen anser lämpligast som kyrkoherde. Kyrkoherdeuppgiften måste anses vara en minst lika betydelsefull del av tjänsten som den stiftsrelaterade. För det andra bryter Centralstyrelsen mot sin egen grundläggande ståndpunkt nämligen att församlingsprästerna skall ha en lokal anställning med lokal tillsättning. Som bekant företräder många synen att präster skall vara stiftsanställda eller i vart fall att stiftet skall ha ett större inflytande över tillsättningen. Centralstyrelsen vidhåller att präster i allmänhet skall vara lokalt tillsatta men föreslår att domprostarna skall tillsättas av stiftsstyrelsen. Den ståndpunkten är ägnad att skapa ytterligare motsättningar vad gäller frågan om prästanställning.
Domprostens roll i stiftsarbetet är främst knuten till domkapitlet, där han eller hon är ledamot. Uppgiften i stiftsstyrelsen är endast att vara biskopens ersättare dock ej vice ordförande. Av det skälet är det främst domkapitlet som bör ges ett tydligt inflytande över anställningen.
Av ovanstående skäl anser vi att utredningsgruppens förslag beträffande domprosttillsättning bör läggas till grund för kyrkoordningen. Det bör komma till uttryck genom att i 34 kap. 11 § ange att domkapitlet skall fastställa särskilda villkor för att någon skall kunna anställas som domprost. Att endast den som enligt domkapitlet uppfyller villkoren är behörig följer av 9 § första stycket punkt 3.
Såväl utredningsgruppen som Centralstyrelsen föreslår att stiftsstyrelsen skall ha rätt att i det fall biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller biskopsstolen är vakant besluta vem som skall fullgöra biskopens uppgifter (utom vigningsuppgiften). Bestämmelsen är i skrivelsen intagen i 8 kap. 5 §. I domkapitlet är domprosten vice ordförande och således ordförande om biskopen inte deltar. I stiftstyrelsen inträder domprosten vid biskopens förhinder som ledamot. Om domkapitlet utser annan till ersättare för biskopen än domprosten uppkommer sålunda en tudelning av uppgifterna. Detta kan ifrågasättas när biskopens ämbetet är enhetens ämbete. Särskilt olyckligt vore det om beslutet skulle fattas av ett oenigt domkapitel. Därtill kan framhållas att stiftets rätt till inflytande över domprostanställningen och församlingens därmed minskade inflytande är motiverat just bl.a. av att domprosten skall kunna inträda i biskopens ställe.
Vi hemställer
1. att kyrkomötet beslutar att kyrkoordningen erhåller följande jämfört med Centralstyrelsens förslag ändrade lydelse:
8 kap. 5 §
När biskopen är förhindrad att utöva sin tjänst eller när biskopstjänsten är ledig fullgör domprosten biskopens uppgifter. Om även domprosten är förhindrad att utöva sin tjänst eller när domprosttjänsten är ledig eller besatt av annan än dess ordinarie innehavare får domkapitlet besluta vem som skall fullgöra biskopens uppgifter såvida detta inte är särskilt reglerat i kyrkoordningen.
Andra och tredje styckena oförändrade.
34 kap. 11 §
Domkapitlet skall besluta om särskilda villkor för att någon skall kunna anställas som domprost. Domkapitlet får besluta om särskilda villkor även för att någon skall kunna anställas på en viss befattning som kyrkoherde, komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt.
2. att kyrkomötet beslutar att 34 kap. 12 § i kyrkoordningen inte antas.
Lund den 24 april 1999
Nils Gårder Hans-Olof Andrén
