Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
Genom 1982 års kyrkomötesreform skedde en demokratisering av kyrkomötet. Detta tog sig bl.a. uttryck i att samtliga ledamöter i fortsättningen skulle väljas genom demokratiska val och utan någon form av kategoriindelning. Dessutom utökades antalet ledamöter från 96 till 251. Därigenom skapades goda möjligheter för en bred representation, där såväl glesbygd som storstäder, landsbygd som tätorter kunde bli väl företrädda. Detta har varit till stort gagn för Svenska kyrkan. Kontaktytan mellan kyrkomötet och stiften, församlingarna och de kyrkotillhöriga har avsevärt förbättrats.
Nu föreslår Centralstyrelsen en minskning av ledamotstalet till 201. Det vore mycket olyckligt om kyrkomötet skulle följa Centralstyrelsens förslag. Som skäl för ett minskat antal ledamöter anger Centralstyrelsen kostnadsskäl och att arbetsformerna skulle förbättras. Mot detta kan anföras att kostnaderna minskas ändå, genom att den totala sammanträdestiden avsevärt förkortas samtidigt som det sker en effektivisering av arbetet genom uppdelningen i två sammanträdesperioder varje år. Samtidigt måste det påpekas vikten av att Kyrkomötet behåller en bred representation. Skulle ledamotsantalet minska finns det stor risk för att stora områden blir orepresenterade i Kyrkomötet.
I likhet med den reservation som sju centralstyrelseledamöter med Britas Lennart Eriksson som första namn, avlämnat, bör Kyrkomötet även i fortsättningen ha 251 ledamöter.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi
att kyrkomötet beslutar att anta en kyrkoordning med innehållet att Kyrkomötet skall bestå av tvåhundrafemtioen valda ledamöter.
Kyrkesund, Härnösand, Stockholm, Kumla, Gustafsberg, Förslöv och Frostkåge den 20 april 1999
Torgny Larsson Gurli Nylund Marianne Upmark
Vanja Björsson Jösta Claesson Börje Henriksson
Levi Bergström
