|
av Hans-Olof Andrén och Britta Olinder |
Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I denna motion föreslås den ändringen i förslaget (CsSkr 1999:3) till kyrkoordning, att kyrkomötet sammanträder i september och oktober även år 2000 och 2001.
Tidpunkten under året för kyrkomötets sammanträden har varierat. På grund av kyrkomötets medverkan i kyrkolagstiftningen anpassades förr sammanträdestiden till riksdagens årsrytm. Tillgängligheten hos ändamålsenliga lokaler har ibland spelat roll (förr var riksdagshuset ledigt under sommaren). Möjligheten för olika kategorier av kyrkomötesledamöter att vara borta från sina arbeten har ofta framförts som argument mot vissa sammanträdestider; sålunda har (den ofta stora gruppen) lärare framhållit svårigheten med sammanträde vid terminsstart, lantbrukare har velat undvika bråda tider i lantbruket, och präster har velat undvika den gudstjänstintensiva fastetiden.
Sedan tillkomsten av den samlade rikskyrkliga organisationen år 1984 har kyrkomötets funktion som budget- och granskningsorgan för kyrkan på nationell nivå alltmer trätt i förgrunden. Under perioden 1983-1985 sammanträdde kyrkomötet i mars, vilket visade sig vara mycket olämpligt i förhållande till budget- och redovisningsprocessen. Exempelvis behandlade 1985 års kyrkomöte en mängd årsredovisningar för år 1983, dvs. en tidsperiod som började mer än två år tillbaka i tiden. Vidare måste Kyrkokansliets arbete med budgeten för 1986 påbörjas redan under 1984, mer än två år före slutet av budgetperioden. Ändå hade nämndernas äskanden inte kunnat inarbetas i budgetförslaget till ombudsmötet.
Sedan tidpunkten för kyrkomötet år 1986 flyttats till augusti har kyrko- och ombudsmötets budget- och granskningsroll kunnat utövas i rimligt tidsavstånd till såväl förflutet som kommande budgetår, även om avståndet till kommande budgetår gärna kunde ha varit något kortare.
I Centralstyrelsens förslag till kyrkoordning är Kyrkomötets första sammanträde placerat i september, vilket är mycket lämpligt ur budgetsynpunkt. Budgetprocessen måste med nödvändighet bli utdragen, till följd av den demokratiska beslutsprocessens krav. Utredningsförslaget med det första kyrkomötessammanträdet i maj är i detta avseende helt omöjligt. Om Kyrkostyrelsen skall kunna sända ut budgetförslaget två månader innan kyrkomötet innebär detta att nämnderna måste fatta beslut angående sina äskanden senast i januari; kansliets budgetförslag måste då föreligga i december varför budgetarbetet hos avdelningarna måste påbörjas i september, långt innan utfallet av innevarande års budget kan överblickas.
Till vår förskräckelse föreslår nu Centralstyrelsen en övergångsbestämmelse, vilken innebär att Kyrkomötets första sammanträde under 2000 och 2001 skall hållas i maj. Anledningen härför säges vara den långa planering ett kyrkomötessammanträde kräver. Med all respekt för de svårigheter som uppstår om bokningar av sammanträdeslokaler och hotell måste ändras liksom inbjudningar till prominenta gäster, måste ändå Svenska kyrkans verksamhet på den nationella nivån prioriteras framför kyrkomötesledamöternas bekvämlighet och närvaron av gäster. Ytterligare ett eller högst två års provisoriska förhållanden - innan Kyrkomötet äntligen finner sina nya former med sammanträde i Uppsala - väger lätt mot de stora problem som den föreslagna övergångsbestämmelsen skapar för den rikskyrkliga organisationen under en tidsperiod som redan tyngs av alla de extra arbetsuppgifter relationsförändringen alstrar.
Mot bakgrund av det ovan anförda hemställer vi
att punkt 13 i förslaget till övergångsbestämmelser till kyrkoordning inte antas.
Göteborg den 26 april 1999
Hans-Olof Andrén Britta Olinder
