Kyrkomötet
|
Motion med anledning av CsSkr 1999:3, Kyrkoordning för Svenska kyrkan
I CsSkr 1999:3 föreslås att val till biskop skall ske som s.k. presentationsval, varvid tre kandidater föres upp på förslag till biskopstjänsten. Kyrkostyrelsen utser därefter en av de tre att vara biskop.
I Förslag till kyrkoordning (SKU 1998:1) föreslås att en biskop utses genom val i stiftet.
Kyrkoordningsförslaget har varit föremål för en bred remissbehandling inom Svenska kyrkan. Enligt Statistiska Centralbyråns remissammanställning (Remissvaren - Tabellbilaga) tabell 78 stöds förslaget av 91 procent av remissinstanserna. Av sammanställningen framgår att flerpastoratssamfälligheter stöder förslaget med 100 procent, pastorat med arbetsgivareansvar 94 procent, samt domkapitel och stiftssamfälligheter med 78 procent. Kyrkoordningsförslaget har således ett överväldigande stöd hos remissinstanserna.
En av principerna som varit vägledande i kyrkoordningsarbetet har varit subsidaritetsprincipen, dvs. att beslut ej fattas på högre nivå än nödvändigt. Vi finner att Centralstyrelsens förslag i denna del innebär en stark centralisering av beslutsmakten till Kyrkostyrelsen. Enligt vår uppfattning är den allsidigt sammansatta elektorsförsamlingen i stiftet ett gott uttryck för stiftskyrkans ansvar för den yttre kallelsen.
Vid ett direkt avgörande val markeras att biskopen i första hand är stiftets biskop. Vi stöder detta synsätt. För att markera att biskopen också är hela kyrkans biskop, bekräftar Kyrkostyrelsen valet genom att utfärda bevis om utnämningen till biskop. Kyrkostyrelsen skall därvid först tillse att biskopskandidaten uppfyller ställda behörighetskrav.
Med hänvisning till ovan anförda yrkar vi
att kyrkomötet måtte besluta att kyrkoordningens 8 kap. 7, 9, 10, 12, 22, 23, 27 och 30-32 §§ samt 30 kap. 2 § ges följande lydelse:
8 kap.
7 § En biskop utses genom ett val i stiftet. Ärkebiskopen utses genom val i alla stift. Rösträtt i dessa val har bara särskilt röstberättigade.
Valet skall föregås av ett provval.
Stiftsstyrelsen ansvarar för genomförandet av valet.
9 § En kandidat som får mer än hälften av rösterna är vald till biskop.
Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna, skall en andra valomgång genomföras mellan de två kandidater som i det första valet har fått flest röster. Om flera kandidater har fått lika många röster, avgörs genom lottning vilka av kandidaterna som skall delta i den andra valomgången.
Om båda kandidaterna i andra valomgången får lika många röster, avgörs valet genom lottning.
10 § Kyrkostyrelsen bekräftar valet genom att utfärda ett bevis om utnämningen till biskop. Sådant bevis får utfärdas endast om den valda uppfyller kraven i 25 kap. 2 § första stycket.
12 § Vid ett val av ärkebiskop i Uppsala stift har följande personer rösträtt:
1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift.
2. ledamöterna i Kyrkostyrelsen.
3. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar.
4. de som är anställda som diakoner i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar.
5. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stifts lekmän.
22 § Stiftsstyrelsen bestämmer tidpunkten för biskopsvalet.
Om det behövs en andra valomgång, skall den äga rum inom en månad efter det första valet.
23 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:
1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare.
2. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.
I valet av ärkebiskop i Uppsala stift deltar Kyrkostyrelsens ledamöter tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter.
Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare, utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.
27 § Valet skall ske med slutna sedlar. Dessa skall vara lika till storlek, material och färg och vara utan kännetecken.
Varje röstande skall på sin valsedel ange namnet på den person som han eller hon önskar skall bli biskop i stiftet. Vederbörandes titel och hemort får också anges på valsedeln.
30 § En valsedel är ogiltig om den har kännetecken som uppenbarligen har gjorts med avsikt.
31 § Ett namn på en valsedel skall anses som obefintligt om namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses. Om valsedeln upptar flera namn, skall alla namn utom det första anses obefintliga.
Ett namn på en valsedel i den andra valomgången skall dessutom anses obefintligt om namnet är ett annat än något av namnen på de två personer mellan vilka valet står.
32 § Om det behövs en andra valomgång, skall stiftsstyrelsen genast kungöra detta på stiftets anslagstavla samt meddela dem som berörs. Den andra valomgången genomförs på samma sätt som det första valet.
När valet har genomförts så att en kandidat blivit vald till ny biskop, skall stiftsstyrelsen på stiftets anslagstavla kungöra vem som valts.
När valet vunnit laga kraft, skall stiftsstyrelsen genast meddela Kyrkostyrelsen vem som valts till biskop.
30 kap.
2 § Till biskop får bara den vigas som har valts och utnämnts till biskop i ett stift och är prästvigd.
Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utfärdat bevis om utnämningen till biskop.
Stockholm m.fl. orter den 22 april 1999
Marianne Kronberg Levi Bergström
Stina Eliasson Britt Louise Agrell
