Trettonde avdelningen: Tillsyn och överklagande
Inledning
Alla som tillhör kyrkan har ansvar för att evangeliet når ut. Men över detta utövas ingen formell tillsyn. För gemenskapens och enhetens skull behövs dock en särskilt ordnad tillsyn över församlingarna. Det hör till biskopens och stiftets uppdrag att svara för en sådan tillsyn.
Församlingarnas självstyrelse utövas inom ramen för kyrkans gemensamma bekännelse och ordningar. Därför är de underkastade tillsyn från biskop och domkapitel. De som tillhör en församling har också möjlighet att få prövat om beslut har fattats enligt den fastställda ordningen.
Den som vigs till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst avger löften att fullgöra sina uppgifter enligt kyrkans lära och ordning. På den grunden ges han eller hon ett särskilt ansvar för grundläggande funktioner i kyrkans liv. Alla i vigningstjänsten måste därför svara för hur de efterlever de löften som de har gett vid vigningen. Tillsynen över detta utövas av biskopen och domkapitlet i respektive stift, och för biskoparnas del av en särskild ansvarsnämnd på nationell nivå.
Kyrkoordningens bestämmelser skall tillämpas så att rätt och rättvisa råder. Möjligheten att överklaga och få sin sak prövad är därför av grundläggande betydelse. Kunskapen och erfarenheten från samhällets rättsväsende tas till vara i de organ kyrkan har för överprövning.
57 kap. Tillsyn
ALLMÄNT OM TILLSYN
Tillsyn över församlingar och stift
1 § Biskopen och domkapitlet skall ha tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter samt över verksamheten i stiftet. I tillsynen ingår
1. råd, stöd och hjälp, dels i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, dels i rättsliga frågor,
2. utfärdande av församlingsinstruktion enligt 5-7 §§,
3. biskopens visitationer enligt 8 kap. 2 §,
4. granskning av hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften,
5. prövning av behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst enligt 31 kap. 11 och 12 §§ och 32 kap. 11 och 12 §§,
6. befogenhetsprövning enligt 31 kap. 14 § och 32 kap. 14 §, och
7. beslutsprövning enligt 8-18 §§.
Tillsyn över biskopar och domkapitel
2 § Biskopsmötet skall ha tillsyn över biskoparnas och domkapitlens verksamhet. I tillsynen ingår råd, stöd och hjälp i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. |
2 § Biskopsmötet skall ha tillsyn över biskoparnas verksamhet. I tillsynen ingår råd, stöd och hjälp i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. |
3 § Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, som prövar frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, får även utan anmälan ta upp frågor om hur biskoparna utövar sina uppdrag och efterlever avgivna vigningslöften.
Skyldigheter för den som står under tillsyn
4 § Den som står under tillsyn enligt 1-3 §§ är skyldig att på begäran av tillsynsorganet tillhandahålla handlingar och annat material som rör verksamheten samt att ge tillsynsorganet de upplysningar som behövs för tillsynen.
FÖRSAMLINGSINSTRUKTION
Församlingsinstruktionens innehåll
5 § För varje församling skall det finnas en församlingsinstruktion. Denna skall utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen skall innehålla
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning, |
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning, |
2. ett pastoralt program för gudstjänster och kyrkliga handlingar, 3. ett pastoralt program för församlingens undervisningsverksamhet, 4. ett pastoralt program för församlingens diakonala verksamhet, 5. ett pastoralt program för församlingens missionsverksamhet, |
2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission, 3. en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt på samiska, finska och andra språk, 4. regler om fortbildning för personal som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, och 5. en redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor. |
Utfärdande och ändring av en församlingsinstruktion
6 § Församlingsinstruktionen får utfärdas av domkapitlet efter godkännande av församlingens kyrkoråd och kyrkoherde var för sig. Den är därefter bindande för församlingen.
Fråga om ändring av församlingsinstruktionen för en församling får väckas av kyrkorådet, kyrkoherden eller domkapitlet. Ändringen godkänns och utfärdas på samma sätt som instruktionen.
7 § Domkapitlet får, om det finns särskilda skäl, utan godkännande av kyrkoråd och kyrkoherde, utfärda församlingsinstruktion samt besluta att ändra de delar av församlingsinstruktionen som avser regler enligt 5 § 1. Den utfärdade eller ändrade församlingsinstruktionen gäller för församlingen först efter det att kyrkorådet och kyrkoherden har underrättats om beslutet.
BESLUTSPRÖVNING
Tillämpningsområde
8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen.
Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling.
Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en församling som ingår i stiftet.
Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte
1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande,
2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och
3. beslut som har fattats av domkapitlet.
Hur man begär beslutsprövning
9 § Dom kapitlet avgör som första instans frågor om beslutsprövning.
En begäran om beslutsprövning skall avfattas skriftligt, egenhändigt undertecknas och ges in till domkapitlet. Klaganden skall därvid ange vilket beslut som skall prövas och vilka omständigheter som åberopas till stöd för prövningen.
Framställningen skall ha kommit in till domkapitlet inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på församlingens, samfällighetens respektive stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats.
Anslaget om protokolljusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.
Om framställningen före klagotidens utgång har kommit in till församlingen, samfälligheten respektive stiftet i stället för till domkapitlet, skall den ändå prövas.
Grunder för prövningen
10 § Ett prövat beslut skall upphävas, om det
1. inte har tillkommit i rätt ordning,
2. hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, samfälligheten respektive stiftet,
3. har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter, eller
4. strider mot kyrkoordningen, någon annan kyrklig bestämmelse eller någon rättsregel som Svenska kyrkan har att följa.
Handläggningen i domkapitlet
11 § Varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs skall ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan även den som har begärt beslutsprövning ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.
12 § Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter skall, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras.
13 § Ett ärende får inte avgöras utan att den som har begärt beslutsprövning har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet av någon annan än parten själv. Parten skall därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna.
En sådan underrättelse behövs inte, om
1. det prövade beslutet kommer att upphävas,
2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller
3. underrättelse på något annat sätt är uppenbart onödig.
14 § Bestämmelserna i 13 § skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till den instans som har fattat det beslut som prövas.
15 § När det gäller jäv mot den som handlägger beslutsprövningsärenden skall bestämmelserna i 4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas.
Beslut
16 § Domkapitlet får förordna att det beslut som prövas tills vidare inte skall gälla. Domkapitlet får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt.
17 § Det slutliga avgörandet av ärendet skall grundas på vad handlingarna innehåller.
Av beslutet, som skall avfattas skriftligt, skall framgå
1. tid och plats för meddelande av beslutet,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. vilket beslut som prövas,
4. saken,
5. innehållet i det beslut som prövas,
6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar,
7. om yttrande har inhämtats från någon annan,
8. skälen för beslutet,
9. innehållet i beslutet,
10. vem som har fattat beslutet,
11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
12. vem som har varit föredragande,
13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och
14. information om hur man överklagar.
Kopior av beslutet skall tillställas den som har begärt prövningen och den instans som har fattat det prövade beslutet.
Rättelse av skrivfel och liknande
18 § Domkapitlet får rätta sitt beslut om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.
ÖVERKLAGANDE AV BESLUTSPRÖVNINGSÄRENDEN
19 § Domkapitlets slutliga beslut i beslutsprövningsärenden får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har
1. den som begärt beslutsprövning, såvitt avser beslut att inte upphäva ett beslut eller att inte förordna i saken, och
2. den instans som har fattat det prövade beslutet, såvitt avser beslut att upphäva beslutet.
Beslut i ett beslutsprövningsärende som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser
1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen,
2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och
3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande.
Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till en lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång.
Domkapitlets övriga beslut enligt detta kapitel får inte överklagas.
58 kap. Överklagande
Beslut som kan överklagas
1 § Ett beslut kan överklagas enligt detta kapitel endast om det av en bestämmelse i denna kyrkoordning framgår att beslutet får överklagas.
Bestämmelserna i detta kapitel får också tillämpas om det i ett kollektivavtal mellan Svenska kyrkan som arbetsgivare och en eller flera arbetstagarorganisationer sägs att arbetsgivarens beslut kan överklagas hos ett domkapitel eller hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Detta gäller om inte något annat har bestämts i avtalet.
2 § Ett beslut skall, för att kunna överklagas, avfattas skriftligt. Av ett sådant beslut skall det framgå vilka skäl som har bestämt utgången och hur beslutet kan överklagas.
3 § Rätt att överklaga ett beslut enligt detta kapitel har den som beslutet angår, om det har gått honom emot, om inte något annat särskilt föreskrivs i kyrkoordningen.
Hur beslut överklagas
4 § Ett beslut överklagas skriftligt. I den egenhändigt undertecknade skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring i beslutet som begärs.
Skrivelsen ges in till beslutsinstansen. Den skall, om inte annat är angivet i denna kyrkoordning, ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.
Rättidsprövning
5 § Beslutsinstansen prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent skall beslutsinstansen avvisa den. Skrivelsen skall dock inte avvisas om förseningen beror på att beslutet har innehållit en felaktig underrättelse om hur man överklagar eller om den i rätt tid har kommit in till överprövningsinstansen.
Ett sådant avvisningsbeslut får överklagas i samma ordning som gäller för överklagande av det beslut som överklagades i den avvisade skrivelsen.
Rättelse av skrivfel och liknande
6 § Om beslutsinstansen finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av ett skrivfel, räknefel eller något annat uppenbart förbiseende skall den genast rätta beslutet, om det kan ske utan nackdel för någon enskild part.
Överklagandet förfaller om rättelsen innebär att beslutet ändras så som klaganden begär.
Överlämnande
7 § Om skrivelsen med överklagande inte skall avvisas enligt 5 § eller förfaller enligt 6 §, skall beslutsinstansen överlämna den och övriga handlingar i ärendet till överprövningsinstansen. Beslutsinstansen får, om det kan ske utan att överlämnandet fördröjs, samtidigt yttra sig över det som anförs i överklagandeskrivelsen.
Handläggningen i överprövningsinstansen
8 § Beslutsinstansen är part i överprövningsinstansen.
9 § Varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Om det behövs skall ett yttrande inhämtas från den instans som tidigare har beslutat i saken. Ett yttrande får också inhämtas från ett annat kyrkligt organ, en myndighet, en organisation eller en enskild person, som har särskild kunskap i den fråga som ärendet rör. Vid behov kan även den klagande ges anvisningar om hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas.
10 § Förfarandet är skriftligt. Uppgifter får dock lämnas och inhämtas muntligt, om det kan antas vara till fördel för utredningen. Muntliga uppgifter skall, om de tillför ärendet någonting av betydelse, noga dokumenteras.
11 § Ett ärende får inte avgöras utan att den klagande har underrättats om alla uppgifter som har tillförts ärendet av annan än den klagande själv. Den klagande skall därvid ges tid att bemöta de nya uppgifterna.
En sådan underrättelse behövs inte, om
1. den klagandes talan kommer att bifallas,
2. de nya uppgifterna saknar betydelse i ärendet, eller
3. underrättelse på annat sätt är uppenbart onödig.
12 § Bestämmelserna i 11 § skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller underrättelse till en enskild person, som har ställning av part i ärendet utan att vara klagande.
13 § När det gäller jäv mot den som handlägger ärenden enligt detta kapitel skall bestämmelserna i 4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv mot domare tillämpas.
Beslut
14 § Överprövningsinstansen får förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla. Instansen får också förordna rörande saken i övrigt, i avvaktan på att ärendet avgörs slutligt.
15 § Det slutliga avgörandet av ärendet får inte gå utöver vad den klagande har yrkat. Beslutet skall grundas på vad handlingarna innehåller.
Av beslutet, som skall avfattas skriftligt, skall framgå
1. tid och plats för meddelande av beslutet,
2. parterna samt deras ombud eller biträden,
3. vilket beslut som har överklagats,
4. saken,
5. innehållet i det överklagade beslutet,
6. parternas och underinstansens yrkanden och invändningar,
7. om yttrande har inhämtats från någon annan,
8. skälen för beslutet,
9. innehållet i beslutet,
10. vem som har fattat beslutet,
11. vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet,
12. vem som har varit föredragande,
13. skiljaktig mening, där sådan förekommit, och
14. information om hur man överklagar, om beslutet kan överklagas.
Kopior av beslutet skall tillställas klaganden, den instans som tidigare har beslutat i ärendet och eventuell annan part.
16 § Beslut får rättas, om det innehåller någon uppenbar oriktighet, på grund av ett skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende.
17 § Beslut som innebär att ärendet inte avgörs slutligt får överklagas endast i samband med talan mot det slutliga avgörandet av ärendet. Ett beslut får dock överklagas särskilt när det avser
1. ogillad invändning om jäv mot ledamot i överprövningsinstansen,
2. ogillad invändning om att hinder föreligger mot prövning av överklagandet, och
3. förordnande rörande saken i avvaktan på slutligt avgörande.
Beslut, som innebär att ärendet återförvisas till lägre instans, får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av en fråga som inverkar på ärendets utgång.
Omprövning i särskilda fall
18 § Ett ärende får prövas på nytt om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det.
Om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits får ärendet ändå prövas på nytt om det föreligger någon omständighet som utgör en giltig ursäkt för dröjsmålet.
Frågor om omprövning enligt första och andra styckena prövas av Svenska kyrkans överklagandenämnd.
